Om modellen för elstöd till elområde 3 och 4 (oktober 2021 – september 2022)

Stödet utgår från elanläggningen (uttagspunkten)

Stödet är knutet till uttagspunkter i elnätet (elanläggningarna) och ges utifrån elanläggningens förbrukning under perioden oktober 2021-september 2022 respektive perioden november-december 2022. Den som har nätavtal för elanläggningen vid tillfället för brytpunkten får stödet.

Modellen håller fast vid signalen om att sänkt elförbrukning lönar sig

Att hålla ner elförbrukningen är en viktig signal till elanvändarna. Stödet ges utifrån historisk förbrukning just för att elanvändare inte ska kunna tjäna på att avstå från energibesparing och energieffektivisering eller rent av på att öka sin förbrukning framåt.

Elanvändaren kan också själv välja att använda stödpengarna till investering i energieffektivisering.

160 elnätsföretag måste lämna uppgifter om  miljontals uttagspunkter

Stödmodellen är en enkel men blir likväl komplicerad att genomföra i praktiken.

Svenska kraftnät har inte uppgifter om elanläggningarna, förbrukningen eller vem som står på elnätsavtalen. Bara att ta fram uppgifter om historisk förbrukning om miljontals elanläggningar är en omfattande process som involverar över 160 enskilda elnätsföretag.

Stöd utifrån elanvändares faktiska elpris skulle vara komplicerat och tidskrävande

Svenska kraftnät har undersökt och analyserat möjligheterna att utforma stödet så att det tar hänsyn till exempelvis de enskilda elanvändarnas faktiska kostnader för el. Slutsatsen var att det skulle vara komplicerat och ta lång tid att genomföra samt skulle kräva stora insatser av elanvändarna själva.

Stödmodellen bygger på att 160 elnätsföretagen tillhandahåller uppgifter om miljontals uttagspunkter. Men elnätsföretagen vet inte vad enskilda elanvändare faktiskt betalat för elen. Eftersom elanvändarna fritt kan byta både elhandelsavtal och elhandlare under respektive elstödperiod, så är det betydligt mer komplicerad information att ta fram och sammanställa. Inte ens elhandlaren har full insikt i vilka strategier för prissäkring en elanvändare har använt eller vad den enskilda elanvändaren faktiskt betalat för sin el. Den informationen måste komma från elanvändaren själv.

En sådan modell skulle kräva att miljontals individuella elanvändare behöver bidra med underlag som går att verifiera. Det skulle innebära en mycket omfattande administrativ hantering och kontrollprocess, både för de som ska tillhandahålla beräkningsunderlaget och den aktör som ska sköta utbetalningen. Administrationen skulle ta tid och kosta betydligt mycket mer pengar, som då inte kan gå som stöd till elanvändarna.

Att ansöka om stöd bedöms dessutom vara svårt för väldigt många elanvändare, som av olika orsaker har en svag ställning. Dessa elanvändare skulle då riskera att bli utan stöd.

Svenska kraftnät bedömde därför att det inte var ett genomförbart alternativ utifrån det regeringsuppdrag vi hade.

Svårt att bedöma vad som är ett hushåll

Regeringsuppdraget Svenska kraftnäts fick i oktober innebar att ge förslag på åtgärder som kan komma både hushåll och företag till del. Men informationen om elanvändarna inte är indelad på det sättet.

Svenska kraftnät har inte information om alla elanläggningar, deras elförbrukning, vem som har elnätsavtal eller om alla elanvändare. Den typen av information finns inte samlad på ett ställe. Elnätsföretagen har data om uttagspunkter, förbrukning och vilka som har elnätsavtal i sina egna kunddatabaser. Informationen om kunderna registreras i första hand utifrån personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer.

Men det är inte så enkelt som att kunden som är registrerad med personnummer alltid är en privatperson, eller att det bara är företag som har organisationsnummer. Ett personnummer på ett elavtal kan lika gärna gå till en enskild firmas verksamhet som till en privatpersons bostad. Ett organisationsnummer kan tillhöra både ett företag och en lokal idrottsförening, en kulturförening, en förskola som drivs som föräldrakooperativ eller en liten vägsamfällighet.