Så påverkar olika kraftslag elsystemet
Vi har många olika kraftslag i det svenska elsystemet. Sol, vind, vatten, kärnkraft och värmekraft ger oss en mix som är viktig för att reglera balansen mellan produktion och förbrukning.
De vanligaste kraftslagen
Vattenkraft
Vattenkraft står för omkring 40 procent av Sveriges elproduktion och är en viktig förnybar energikälla. I Sverige finns över 1 700 vattenkraftverk, spridda över hela landet. Den storskaliga vattenkraften är främst koncentrerad till norra delen av landet, medan den småskaliga i huvudsak finns i söder. Eftersom vattenflöden kan regleras utifrån det aktuella elbehovet är vattenkraften planerbar. Den bidrar med flera funktioner som är avgörande för ett drift- och leveranssäkert elsystem, såsom reglerkraft, vilket betyder att produktionen snabbt kan öka och minska, samt frekvens- och spänningsreglering.
Vindkraft
Vindkraft har använts för elproduktion under lång tid, men har byggts ut kraftigt de senaste åren. I dag finns omkring 5500 vindkraftverk spridda över nästan hela landet. Den är en förnybar och fossilfri energikälla med väderberoende produktion. Vindkraft kan etableras både på land och till havs.
Solkraft
Solenergi är en förnybar och fossilfri energikälla. Produktionen är väderberoende och som högst under soliga dagar, främst under sommarhalvåret, och lägre under vinterperioden. I Sverige produceras solkraft främst i Götland och Svealand. Elproduktion från storskaliga anläggningar har potential att öka då intresset vuxit i takt med teknikutvecklingen och sjunkande kostnader.
Värmekraft
Värmekraft är produktion av el och värme. Som bränsle används bland annat biobränslen, avfall och fossila bränslen. Av klimatskäl fasas fossila bränslen successivt ut till förmån för biobränslen, exempelvis restprodukter från skogsbruket. Många anläggningar har dock minskat eller upphört med elproduktionen och producerar i dag enbart värme. Kraftvärmeverken är spridda över hela landet och finns ofta nära städer. Värmekraften är planerbar och har stabiliserande egenskaper.
Kärnkraft
Kärnkraften står för omkring en tredjedel av elproduktionen och baseras på uran som bränsle. I Sverige finns sex kärnreaktorer i drift, fördelade på de tre kärnkraftverken Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Produktionen är planerbar och bidrar med stabiliserande egenskaper i elsystemet. Internationellt går utvecklingen mot små modulära reaktorer (SMR), som anses vara mer flexibla. Dessa kan placeras på fler platser och tillverkas i serier, till skillnad från konventionella kärnkraftverk.
Väderberoende och planerbar elproduktion
Vi skiljer på planerbar elproduktion och väderberoende elproduktion. Sol- och vindkraft varierar med vädret, vilket gör elsystemet mer känsligt för störningar. Planerbar el, såsom vattenkraft, kärnkraft och värmekraft, ger stabilitet.
För att elsystemet ska fungera måste elproduktionen alltid motsvara elanvändningen. Vattenkraft går snabbast att reglera och kärnkraft är byggd för en jämn produktion.
Förändrade förutsättningar för balansering
Den ökande andelen storskalig produktion av väderberoende sol- och vindkraft leder till nya utmaningar för elsystemet. Eftersom det hela tiden måste vara balans mellan produktion och förbrukning av el för att systemet ska fungera, behöver den väderberoende elproduktionen kombineras med planerbar produktion, flexibilitet, olika slags reserver och möjligheter att lagra el på ett smart sätt.
Störningar i balansen påverkar leveransen av el och riskerar att skada eller slå ut teknisk utrustning. Samtidigt är den förnybara sol- och vindkraften en viktig pusselbit i energiomställningen.