Så påverkar olika kraftslag systemet
Vi har många olika kraftslag i det svenska elsystemet. Sol, vind, vatten, kärnkraft och värmekraft ger oss en mix som är viktig för att reglera balansen mellan produktion och förbrukning.
Väderberoende och planerbar elproduktion – roller i elsystemet
Vi skiljer på planerbar elproduktion och väderberoende elproduktion. Sol- och vindkraft är förnybara och billiga men varierar med vädret, vilket gör elsystemet mer känsligt för störningar. Planerbar el, såsom vattenkraft, gasturbiner, kärnkraft och biokraft, ger stabilitet men är dyrare att producera.
För att elsystemet ska fungera måste elproduktionen alltid motsvara elanvändningen. Vattenkraft går snabbast att reglera, kärnkraft är byggd för en jämn produktion, och kraftvärme kan bidra beroende på värmebehovet.
Eftersom vindkraft och solkraft påverkas av hur mycket vinden blåser och solen skiner, krävs alltid planerbar el för att upprätthålla balansen. Kombinationen av dessa kraftslag är avgörande för ett stabilt elsystem.
Förändrade förutsättningar för balansering
Den ökande andelen storskalig produktion av väderberoende sol- och vindkraft leder till nya utmaningar för elsystemet. Eftersom det hela tiden måste vara balans mellan produktion och förbrukning av el för att systemet ska fungera, behöver den väderberoende elproduktionen kombineras med planerbar produktion, flexibilitet, olika slags reserver och möjligheter att lagra el på ett smart sätt.
Störningar i balansen påverkar leveransen av el och riskerar att skada eller slå ut teknisk utrustning. Samtidigt är den förnybara sol- och vindkraften en viktig pusselbit i energiomställningen.
Mer om balansering av kraftsystemet
De vanligaste kraftslagen
Vattenkraft
Vattenkraft står för nära hälften av den svenska elproduktionen och är en förnybar energikälla. En av vattenkraftens fördelar är att vattenflödena kan regleras utifrån elbehovet vid en viss tidpunkt. Vi kallar det för att vattenkraften är planerbar. Vattenkraft utvinns framförallt ur de utbyggda älvarna i norra Sverige.
Kärnkraft
El från kärnkraft står för cirka en tredjedel av den svenska elproduktionen och produceras med uran som bränsle. Kärnkraftsproduktionen är planerbar och bidrar med stabiliserande egenskaper i kraftsystemet. Utvecklingen internationellt går mot småskaliga reaktorer (SMR) som anses mer flexibla, och som kan vara tillgängliga på ett stort antal platser och tillverkas i större serier än konventionella kärnkraftverk.
Vindkraft
Att utnyttja vind för elproduktion har förekommit länge men ökat mycket på senare år. Vindkraften är förnybar men väderberoende. Vindkraften kan vara landbaserad eller havsbaserad.
Värmekraft
Värmekraft är kraftproduktion där man värmer upp ånga som kan generera både värme och el. Som bränsle används bland annat biobränslen, sopor eller fossila bränslen. Av klimathänsyn fasas fossila bränslen ut till förmån för biobränslen som exempelvis restprodukter från skogen. Många anläggningar har av skattemässiga skäl slutat producera el och producerar nu enbart värme.
Solkraft
Att utvinna energi från solen i storskaliga parker har stor potential. Intresset ökar i och med att teknikutvecklingen går framåt och att kostnaderna sjunker. Fördelen är att solenergin är förnybar. Nackdelen är att solenergin ger full effekt på dagtid på sommaren men har sämre verkan på vintern då elbehovet är som störst.