Så påverkar skogsbränder transmissionsnätet

Det kan låta motsägelsefullt – samtidigt som historiken visar att antalet stora skogsbränder i Sverige minskat under de senaste decennierna, delvis på grund av ett förändrat skogsbruk, så har den allmänna risken ökat. Ett torrare och varmare klimat är gynnsamma förhållanden för att bränder ska uppstå, spontant genom självantändning men dessvärre och oftast, skapat av människan.

Bättre rustade för att möta skogsbränder

Riskerna till trots har så här långt inga allvarligare incidenter tillstött i Svenska kraftnäts system på grund av hetta och skogsbränder. Med ett proaktivt arbete är vi idag bättre rustade för att möta skogsbränder än för några år sedan. Ett arbete som genomförs huvudsakligen utifrån tre perspektiv:

• Förebygga – tillsyn, underhåll och röjning kring ledningar och anläggningar.
• Upptäcka – övervakning, rapportering och kartläggning av områden med hög brandrisk.
• Samverka – dialog och samarbete med räddningstjänst, myndigheter och andra aktörer inom elförsörjningen.

Röjning minskar risken men kan också orsaka antändning

För att hålla våra anläggningar drift- och personsäkra röjer vi löpande i skog och mark. Det minskar risken för att växtlighet antänds av eventuella gnistor från anläggningen.

– Den här sommaren kan bli en utmaning för oss och våra entreprenörer som utför röjningsarbetet. Många har nog sett att kartorna som visar brandrisk redan tidigt i juni var rödmarkerade långt upp över Norrland. Det innebär att vi måste vara försiktiga så att vi inte själva blir orsak till att skogen antänds, berättar Pethra Gustavsson, enhetschef för ledningsunderhåll på Svenska kraftnät.

Fordon, verktyg och maskiner i skogen innebär en förhöjd risk vid högre temperaturer, men är samtidigt en förutsättning för jobbet som förr eller senare måste utföras. Lösningen, berättar Pethra, är nära dialog och planering tillsammans med våra entreprenörer. Genom att omlokalisera arbetet till områden med mindre risk kan tillsyn och röjningsarbete fortskrida, alltid med ett vakande öga på väderkartan och termometern.

Dygnet runt-beredskap för eventuella händelser

Många myndigheter har dragit värdefulla lärdomar efter de större skogsbränder som drabbade Sverige år 2018. För Svenska kraftnät handlar det främst om att vi har utvecklat it-stöd, tydliggjort rutiner och höjt den allmänna beredskapen för skogsbrand, bland annat genom funktionen TiB som står för tjänsteman i beredskap.

– Det här är en beredskapsfunktion där vi jobbar både internt inom Svenska kraftnät och tillsammans med andra myndigheter som en första linjens krishanteringsresurs, bland annat när det gäller skogsbränder, berättar Jonas Bergman, beredskapsstrateg på Svenska kraftnät.

Tjänsteman i beredskap är en nyckelroll som flera olika personer turas om att ha. Arbetet pågår dygnet runt, året om, men är i hög grad årstidsberoende. Förutom att ta emot larm och ha dialog med interna och externa kontakter handlar arbetet om att omvärldsbevaka och ta del av nyheter för att skapa en bild av rådande läge.

– När vi upptäcker en brand, antingen genom vår egen brandkarta med larminfo från SOS Alarm eller att vi kontaktas direkt av räddningstjänst eller allmänhet, analyseras branden närmare. Sedan gör vi en bedömning av vilka funktioner som behöver ha information för att rätt åtgärder ska kunna vidtas. När en fara föreligger så vill vi vara med tidigt i processen för att ha kontroll och kunna skapa säkerhet för räddningstjänstens personal och för att förebygga störningar i elförsörjningen, fortsätter Jonas Bergman.

Hettan ur ett helikopterperspektiv

En ökad trygghet är att de svenska resurserna via brandflyg och helikoptrar förbättrats de senaste åren för att bekämpa pågående brand. Till det ska läggas de satelliter som flera gånger per dygn roterar kring jorden och skannar av för att upptäcka avvikelser i temperatur, potentiella bränder som för Sveriges del larmas till SOS Alarm.

Vi kan inte styra vädret, men vi är väl rustade för att förebygga, övervaka och samverka kring skogsbränder.