EU-lagstiftning

EU:s medlemsstater har beslutat att skapa en gemensam inre marknad för el med syftet att skapa konkurrenskraftiga priser och trygga, miljöanpassade och driftssäkra lösningar för elförsörjningen i hela Europa. Redan 1996 antogs det första energipaketet av EU.

EU-kommissionen har under lång tid arbetat med att förbättra förutsättningarna för den europeiska inre elmarknaden.

Tredje inre marknadspaketet

Kring 2009 togs det tredje inre marknadspaketet fram. I det tredje paketet uppdaterades direktivet om gemensamma regler för den inre marknaden för el (2009/72) och förordningen om tillträde till nät (714/2009).

Därtill tillkom krav om att ENTSO-E skulle ta fram underlag till Kommissionförordningar, kallade ”nätkoder”. Kraven resulterade i att åtta Kommissionsförordningar om anslutning, drift och marknadsförutsättningar på europeisk nivå togs fram.

Kommissionsförordningarna - nätkoder

Kommissionsförordningarna beskriver hur de övergripande lagkraven ska konkretiseras och består av nätföreskrifter och riktlinjer som påverkar till exempel

  • Svenska kraftnät som systemansvarig för överföringssystemet (TSO)
  • Energimarknadsinspektionen som nationell tillsynsmyndighet (NRA)
  • Nord Pool som nominerad elmarknadsoperatör (NEMO)
  • svenska elproducenter, elnätsföretag och förbrukare.

Samtliga åtta kommissionsförordningar ur det tredje marknadspaketet har trätt i kraft och alla de kravmetoder och föreskrifter som de innehåller är nu under införande.

Fjärde inre marknadspaket - Ren energi för alla i Europa

Under 2018 och 2019 gjordes överenskommelser mellan Europeiska rådet och Europaparlamentet om ett fjärde inre marknadspaket, som kompletterar och till viss del ersätter det tredje paketet. Det så kallade Ren energi-paketet är ett betydande steg i riktning mot EU:s planer på en gemensam energiunion.

I paketet ingår en uppdatering av direktivet om gemensamma regler för den inre elmarknaden (2019/944) och två stora omarbetningar av förordningen om inre marknaden för el (2019/943) samt riskberedskapsförordningen för elsektorn (2019/941).

Mer om EU:s inre elmarknad.

Rättsakter inom det fjärde inre marknadspaketet  
Elmarknadsförordningen Grundläggande bestämmelser för handel med el, balansansvar, resurstillräcklighet samt roller och ansvar för en välfungerande elmarknad.
Elmarknadsdirektivet Grundläggande förutsättningar och allmänna principer för elmarknaden inom EU.
Riskberedskap inom elsektorn (RP) Krav och metoder för förebyggande och hantering av krissituationer inom elförsörjningen.
Kommissionsförordningar inom det tredje inre marknadspaketet  
Nätanslutning av generatorer (RFG) Kravbild för nya produktionsanläggningar som ansluts till elnätet.
Anslutning av förbrukare (DCC) Kravbild för nya nätanslutningar av förbrukningsanläggningar och distributionssystem.
Nätanslutning av system för högspänd likström (HVDC) Krav för anslutning av ledningar för högspänd likström (HVDC) till elnätet.
Kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning (CACM) Bestämmelser och villkor för handel på dagen före- och intradagsmarknaden och för elbörsernas verksamhet.
Förhandstilldelning av kapacitet (FCA) Villkor för kapacitetstilldelning mellan elområden och långsiktiga möjligheter att hantera riskerna innan dagen före-handeln.
Balanshållning avseende el (EB) Gemensamma principer för balanshållning av el med syftet att harmonisera och optimera balansmarknaderna i Europa.
Drift av elöverföringssystem (SO) Säkerställer driftsäkerhet, frekvenskvalitet och ett effektivt utnyttjande av kraftsystemet och dess resurser.
Nödsituationer och återuppbyggnad (ER) Krav och principer för hur nödsituationer eller omfattande störningar inom elförsörjningen och återuppbyggnadstillståndet av elförsörjningen ska hanteras.
Granskad