Legalt ramverk
Presentation av de viktigaste lagarna och förordningarna som avser el och som berör kraftsystemet och elmarknaden.
Kraftsystemet omgärdas av ett legalt ramverk. Förutom svenska lagar, förordningar och föreskrifter omfattas vi även av EU-lagstiftning i form av direktiv och förordningar.
Svensk lagstiftning
Här hittar du hänvisningar till viktiga svenska lagar och regler relaterat till el som gäller för kraftsystemet och elmarknaden.
Ellagen reglerar bland annat verksamheter inom produktion, överföring och användning av el.
Lagen innehåller bestämmelser om:
- nätkoncession
- nätverksamhet
- nättariffer
- system- och balansansvar
- skyddsåtgärder och skadestånd
- elsäkerhetsåtgärder
- tillsyn
- m.m.
Mer information om ellagen på riksdagens webbplats Öppnas i nytt fönster
Relaterade förordningar
Ellagen kompletteras av bestämmelser som finns i följande förordningar på riksdagens webbplats.
- Elförordning (SFS 2013:208) Öppnas i nytt fönster
- Förordning om systemansvaret för el (SFS 1994:1806) Öppnas i nytt fönster
- Förordning om redovisning av nätverksamhet (SFS 1995:1145) Öppnas i nytt fönster
- Förordning om mätning, beräkning och rapportering av överförd el (SFS 1999:716) Öppnas i nytt fönster
Relaterade föreskrifter
Bestämmelser om redovisning och om mätning, beräkning och rapportering ges ut av Energimarknadsinspektionen.
Mer information finns på Energimarknadsinspektionens webbplats Öppnas i nytt fönster
Tillsyn över ellagen
Tre statliga myndigheter har en tillsynsfunktion när det gäller hur ellagen tillämpas. Det är Energimarknadsinspektionen, Elsäkerhetsverket och Svenska kraftnät.
På riksdagens webbplats finns information om vilka uppgifter de tre myndigheterna har.
Energimarknadsinspektionen är Sveriges tillsynsmyndighet för elmarknaden. De utfärdar föreskrifter och allmänna råd som komplement till lagstiftningen.
Föreskrifter är en del av lagstiftningen, de allmänna råden är rekommendationer och är därmed inte bindande.
Som myndighet inom elförsörjningen har Svenska kraftnät rätt att utfärda föreskrifter med stöd av bestämmelser i bland annat
- Förordning om elberedskap (SFS 1997:294)
- Förordningen om systemansvaret för el (SFS 1994:1806)
- Säkerhetsskyddsförordning (SFS 1996:633)
- Förordning om dammsäkerhet (SFS2014:214)
Våra föreskrifter publiceras i en särskild författningssamling, SvKFS.
Andra författningar som innehåller bestämmelser om el är bland annat
- Kungörelse med vissa bestämmelser om elektriska svagströmsledningar (SFS 1972:463) Öppnas i nytt fönster
- Förordning om elektrisk materiel (SFS 1993:1068) Öppnas i nytt fönster
- Elinstallatörsförordning (SFS 1990:806) Öppnas i nytt fönster
- Lag om certifiering av transmissionsnätsföretag för el (SFS 2011:710) Öppnas i nytt fönster
- Lag om ingripande mot marknadsmissbruk vid handel med grossistenergiprodukter (SFS 2013:385) Öppnas i nytt fönster
- Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar (SFS 2004:875) Öppnas i nytt fönster
- Förordning om intäktsram för elnätsverksamhet (SFS 2018:1520) Öppnas i nytt fönster
- Förordning om certifiering av transmissionsnätsföretag för el (SFS 2011:714) Öppnas i nytt fönster
- Förordning om tillståndsgivning i fråga om transeuropeiska energiinfrastrukturer (SFS 2013:752) Öppnas i nytt fönster
Elberedskapslagen innehåller bestämmelser om
- skyldighet att vidta beredskapsåtgärder
- ersättning för kostnader för beredskapsåtgärder
- avgiftssystem för att finansiera beredskapsåtgärder inom elområdet.
Svenska kraftnät är elberedskapsmyndighet och har till uppgift att besluta om föreskrifter om elberedskapen samt kräva åtgärder för elberedskap och besluta om ersättning för sådana åtgärder. Vi har också tillsyn över hur elberedskapslagen tillämpas.
Relaterat regelverk
- Förordning om elberedskap (SFS 1997:294) Öppnas i nytt fönster
- Svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om elberedskap (SvKFS 2023:1) (.pdf) Öppnas i nytt fönster
Bestämmelser om elektromagnetisk kompabilitet
Regelverket för säkerhetsskyddslagstiftning är omfattande och ändras över tid. Svenska kraftnät har samlat några av de lagar, förordningar och föreskrifter som kommer att påverka säkerhetsskyddsarbetet i elförsörjningen.
Läs mer under sidan Författningar inom säkerhetsskydd.
Svenska kraftnät är tillsynsmyndighet för enskilda verksamhetsutövares säkerhetsskydd inom områdena elförsörjning och dammanläggningar, förutom verksamheter inom kärnteknik. Svenska kraftnät får också utöva tillsyn över de aktörer som våra verksamhetsutövare tecknar säkerhetsskyddsavtal med.
Flera olika regelverk är tillämpliga på dammsäkerhetsområdet, de viktigaste är miljöbalken och lagen om skydd mot olyckor med tillhörande regleringar.
Samhällets krav är uttryckta i övergripande och allmänt hållna regler, och dammägarna åläggs ett stort ansvar att göra vad som krävs för att säkerställa dammsäkerheten. Även andra regelverk gäller i olika grad för verksamheter med dammar.
Läs mer under sidan Regelverk och riktlinjer.
Läs Svenska kraftnäts samlingsdokument: Dammsäkerhet - Tillämpliga regelverk, vägledningar och stöd. (.pdf) Öppnas i nytt fönster
EU-lagstiftning
EU-kommissionen har tagit fram ett gemensamt regelverk för att säkerställa genomförandet av EU:s inre elmarknad. Regelverket sätter spelreglerna och ramarna för elmarknaden och dess olika aktörer.
Mer information om utvecklingen av EU-lagstiftning för att etablera en inre marknad för el.
Elmarknadsdirektivet
Elmarknadsdirektivet behandlar grundläggande förutsättningar och allmänna principer för elmarknaden inom EU.
Elmarknadsförordningen
Elmarknadsförordningen behandlar grundläggande bestämmelser för handel med el, balansansvar, resurstillräcklighet samt roller och ansvar för en välfungerande elmarknad.
Mer information om elmarknadsförordningen.
Riskberedskapsförordningen
Riskberedskapsförordningen anger krav och metoder för förebyggande och hantering av krissituationer inom elförsörjningen.
Mer information om riskberedskapsförordningen.
Transparensförordningen
Information med syftet att skapa välfungerande och informationssymmetriska elmarknader.
Mer information om transparensförordningen.
REMIT
Fastställer bestämmelser som förbjuder marknadsmissbruk som påverkar grossistmarknaderna för energi.
Det finns åtta kommissionsförordningar, bestående av riktlinjer och nätföreskrifter. De kallas ofta nätkoder. Riktlinjer fastställer minimikrav för vad som ska uppnås medan nätföreskrifter fastställer detaljerade krav för genomförandet.
Om kommissionsförordningarna
Det tredje inre marknadspaketet togs fram för att slutföra inrättandet av den gemensamma inre marknaden för el. Paketet innebar att det i elmarknadsförordningen infördes en process för att ta fram mer detaljerade regler (kommissionsförordningar) inom vissa utpekade områden.
Tre av kommissionsförordningarna handlar om anslutning, tre om marknaden och två om drift. Samtliga kommissionsförordningar innehåller krav på att Svenska kraftnät aningen själv eller i samarbete med berörda systemansvariga för överföringssystem tar fram metoder, villkor, rapporter med mera. En del av metoderna och villkoren ska godkännas av antingen Energimarknadsinspektionen eller byrån ACER – European Union Agency for the Cooperation of Energy Regulators.
Anslutning
Nätanslutning av generatorer
Förkortningen Rfg står för Requirements for Generators. Rfg trädde i kraft den 17 maj 2016 och anger kravbild för nya produktionsanläggningar som ansluts till elnätet.
Mer om Nätanslutning av generatorer (Rfg).
Anslutning av förbrukare (DCC)
Förkortningen DCC står för Demand Connection Code. DCC trädde i kraft den 7 september 2016 och anger kravbild för nya nätanslutningar av förbrukningsanläggningar och distributionssystem.
Mer om Anslutning av förbrukare (DCC).
Nätanslutning av system för högspänd likström (HVDC)
Förkortningen HVDC står för High Voltage Direct Current Connections. HVDC trädde i kraft den 28 september 2018 och anger kravbild för anslutning av ledningar för högspänd likström (HVDC) till elnätet.
Mer om Nätanslutning av system för högspänd likström (HVDC).
Marknad
Kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning (CACM)
Förkortningen CACM står för Capacity Allocation & Congestion Management. CACM trädde i kraft den 14 augusti 2015 och anger bestämmelser och villkor för handel på dagen före- och intradagsmarknaden och för elbörsernas verksamhet.
Mer om Kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning (CACM).
Förhandstilldelning av kapacitet (FCA)
Förkortningen FCA står för Forward Capacity Calculation. FCA trädde i kraft den 17 oktober 2016 och anger villkor för kapacitetstilldelning mellan elområden och långsiktiga möjligheter att hantera riskerna innan dagen före-handeln.
Mer om Förhandstilldelning av kapacitet (FCA).
Balanshållning avseende el (EB)
Förkortningen EB står för Electricity Balancing. EB trädde i kraft den 18 december 2018 och anger gemensamma principer för balanshållning av el med syftet att harmonisera och optimera balansmarknaderna i Europa.
Mer om Balanshållning avseende el (EB).
Drift
Drift av elöverföringssystem (SO)
Förkortningen SO står för System Operation. SO trädde i kraft den 14 september 2017 och säkerställer driftsäkerhet, frekvenskvalitet och ett effektivt utnyttjande av kraftsystemet och dess resurser.
Mer om Drift av elöverföringssystem (SO).
Nödsituationer och återuppbyggnad (ER)
Förkortningen ER står för Emergency and Restoration. ER trädde i kraft den 18 december 2017 och anger krav och principer för hur nödsituationer eller omfattande störningar inom elförsörjningen och återuppbyggnadstillståndet av elförsörjningen ska hanteras.
Svenska kraftnät behöver förhålla sig till europeisk lagstiftning i form av direktiv och förordningar. Direktiv och förordningar är bindande rättsakter som kan antas av Europeiska unionens institutioner.
Ett direktiv är bindande för unionens medlemsstater vad gäller det resultat som ska uppnås men överlåter åt medlemsstaterna att fastställa genom nationell lagstiftning hur genomförandet ska gå till. Direktivet blir bindande först när det är införlivat i den nationella lagstiftningen.
En förordning däremot används för att införa enhetliga och direkt tillämpliga bestämmelser inom unionen. Förordningar har allmän giltighet och är till alla delar bindande och direkt tillämpliga i alla medlemsstater.
De viktigaste målen för EU:s energipolitik är försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Dessa uppnås enligt Europeiska rådets och Europeiska parlamentets bedömning mest effektivt genom en integrerad europeisk elmarknad.