Hoppa till huvudinnehåll

Svenska kraftnät använder kakor (cookies) för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor. Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Balansering av kraftsystemet

En av Svenska kraftnäts viktigaste uppgifter är att upprätthålla kortsiktig balans mellan produktion och förbrukning av el i i det svenska elsystemet.

Balansering innebär enkelt förklarat att säkerställa att det varje sekund tillförs lika mycket el till kraftsystemet som det förbrukas. Balans mellan produktion och förbrukning av el är en förutsättning för att kraftsystemet ska fungera och leverera el. Störningar i balansen riskerar även att skada eller helt slå ut teknisk utrustning.

Många faktorer påverkar balansen mellan tillförd och förbrukad effekt. Alla de olika system och funktioner som måste till för att hantera detta kallas för balanseringsprocessen.

Balanseringsprocessen

Balanseringsprocessen består av flera delprocesser som alla syftar till att hantera de olika faserna av en obalans. Processen omfattar både själva balanseringen av el i det fysiska elnätet i nutid och det som behöver göras före och efter driftögonblicket.

Balansansvariga planerar för balans

De balansansvariga företagen ansvarar ekonomiskt och planeringsmässigt för att tillföra lika mycket el till kraftsystemet som deras kunder förbrukar. Det kallas balansansvar. Balansansvaret kan även överlåtas till ett annat balansansvarigt företag. I båda fallen måste det finnas ett avtal om balansansvar med Svenska kraftnät.

De balansansvariga gör noggranna planer för kommande förbrukning och produktion. Planerna är timvisa, 24 planer per dygn, året om. För att komma i balans köper och säljer de sedan elproduktion och elförbrukning. En timme före själva drifttimmen ska planen vara klar och skickas in till Svenska kraftnät.

Rollen som balansansvarig utvecklas och förändras. 

Läs mer om balansansvaret i Aktörsportalen

Svenska kraftnät balanserar i drifttimmen

Det går inte att förutse allt och det uppstår hela tiden avvikelser från de balansansvarigas driftplaner. En plötslig köldknäpp kan till exempel ge extra behov av uppvärmning och olika former av störningar kan påverka elproduktionen eller överföringsförmågan i elnätet.

Svenska kraftnät ansvarar därför för balansering av hela det svenska kraftsystemet i nutid. Det innebär i praktiken att Svenska kraftnäts kontrollrum övervakar kraftsystemet hela tiden och gasar och bromsar när det behövs för att säkra balans.

För att kunna göra det används olika typer av verktyg, så kallade stödtjänster och avhjälpande åtgärder. De kan mycket enkelt liknas vid att ha tillgång till olika reservdunkar som kan användas för att tillfälligt antingen fylla på eller tappa ur just det som kraftsystemet behöver, när det behövs. I praktiken handlar det om att sluta avtal med leverantörer om att tillhandahålla olika typer av stöd till kraftsystemet.

Kontrollrumsoperatörerna anskaffar och aktiverar löpande olika typer av stödtjänster och avhjälpande åtgärder för att hantera obalanser och störningar och återupprätta balans.

Läs mer om stödtjänster och avhjälpande åtgärder.

Läs mer om balansmarknaden under Om elmarknaden.

Efteråt: Kostnaderna för obalanser delas

Efter drifttimmen gör Svenska kraftnät en ekonomisk avräkning av kostnaderna för balansering under drifttimmen. De balansansvariga har skyldighet att hålla balans i medeltal över respektive drifttimme och får betala för eventuella avvikelser från det. Svenska kraftnät verifierar att tjänsterna levererade det som avsågs och de som bidragit med stödtjänster och avhjälpande åtgärder får betalt för det. 

Läs mer om avräkning.

I och med att balansansvaret gäller för medeltal över drifttimmen, så går det inte att fördela alla kostnader vid avräkningen. Svenska kraftnät får stå för mellanskillnaden. De senast åren har Svenska kraftnäts kostnader för balansering ökat markant.

Läs mer om orsaker till ökade kostnader för stödtjänster.

Delat ansvar för balansering av Norden

Sveriges elnät är så nära sammankopplat med elnät i övriga norden att vi i princip är synkroniserade och direkt påverkas av vad som händer i de andra ländernas elnät. De medför att vi delar ansvaret för balansering av hela det nordiska kraftsystemet.

För att kraftsystemet ska fungera måste frekvensen hela tiden hållas inom snäva gränser. Det nordiska kraftsystemet balanseras mot en frekvens på 50 hertz (Hz).

Balanseringsprocessen måste utvecklas

Kraftsystemet förändras och blir allt mer komplicerat att balansera. Omfattande förändringar i konsumtionsmönster, lägre andel planerbar elproduktion och mer gränsöverskridande elöverföring orsakar snabba och stora förändringar av kraftflöden. Detta har stor inverkan på det nordiska kraftsystemets fysik, vilket gör balansering mer utmanande.

Samtidigt införs ny EU-lagstiftning med syfte att skapa en inre marknad för el. Lagstiftningen reglerar hur kraftsystemet ska balanseras och styr utvecklingen av en ny balanseringsprocess.

Svenska kraftnät utvecklar tillsammans med övriga nordiska systemansvariga för överföringssystem en ny gemensam balanseringsmodell för det nordiska kraftsystemet. Arbetet sker i samarbetsprojektet Nordic Balancing Model (NBM).

Läs mer om arbetet med ny nordisk balanseringsmodell.

Frekvens är en vågvibration som transporterar energi. Den mäts efter antalet svängningar per sekund. Frekvensen för el mäts i enheten Hertz (Hz). Kraftsystemet balanseras mot en frekvens på 50 Hz.

Av praktiska skäl använder kraftsystemet ett och samma mått för planering och elhandel. Idag är det 1 timme. Den timme som den faktiska förbrukningen inträffar kallas för drifttimme.

Sverige kommer i likhet med övriga Norden att gå över till att använda 15 minuter som fast enhet istället för 1 timme. Det ingår i arbetet för en ny nordisk balanseringsmodell (NBM).

Läs mer om arbetet för NBM under Utveckling av kraftsystemet.

Granskad