Hoppa till huvudinnehåll

Den här webbplatsen använder kakor

Svenska kraftnät använder kakor (cookies) för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor. Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Visselblåsarfunktion

Svenska kraftnät har en visselblåsarfunktion där en person som jobbar på eller med Svenska kraftnät kan rapportera på ett skyddat sätt om arbetsrelaterade missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram.

Svenska kraftnät strävar efter största möjliga öppenhet, ärlighet och ansvarsfullhet. I linje med detta ställningstagande uppmanar vi anställda och andra med en arbetsrättslig koppling till myndigheten som upptäcker eller misstänker missförhållanden som rör vår verksamhet att rapportera det.

Skydd enligt visselblåsarlagen

Rapportering av missförhållanden regleras av den så kallade visselblåsarlagen, som innehåller regler om skydd för visselblåsare. Lagen innebär bland annat att Svenska kraftnät inte får hindra en visselblåsare från att rapportera om missförhållanden och inte heller vidta repressalier mot den personen eller någon som hjälper honom eller henne.

Visselblåsare har också skydd genom frihet från ansvar för att ha brutit mot tystnadsplikt, om visselblåsaren har haft skäl att anta att informationen behövdes för att avslöja missförhållandet. Det finns också en stark sekretess kring visselblåsarens identitet. Stark sekretess gäller också för identiteten på personer som nämns i rapporter om missförhållanden.

För att visselblåsarlagens skyddsregler ska gälla vid rapportering till Svenska kraftnät krävs det att

  • missförhållandena har uppstått eller kommer högst sannolikt att uppstå i en verksamhet som den rapporterande personen är, har varit eller kommer att bli verksam i (till exempel som arbetstagare hos Svenska kraftnät), eller som denne har varit i kontakt med genom sitt arbete (till exempel en anställd i ett bolag som utför arbete hos Svenska kraftnät)
  • den rapporterande personen hade skälig anledning att tro att informationen om missförhållandena var sann, och
  • rapporteringen sker genom den Svenska kraftnäts interna kanal.

Vad kan rapporteras?

För att lagen ska gälla och en rapport hanteras, krävs att de missförhållanden som rapporteras är av allmänt intresse. Det kan till exempel vara

  • korruption
  • ekonomisk brottslighet
  • dataintrång eller
  • läckage av sekretessbelagd information.

Viktiga undantag

Visselblåsarlagen gäller inte alls vid rapportering av

  • uppgifter som är säkerhetsskyddsklassificerade enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585), eller
  • information rörande nationell säkerhet i verksamhet hos myndigheter inom försvars- och säkerhetsområdet, exempelvis Försvarmakten och Säkerhetspolisen.

Rapporter som innehåller sådana uppgifter kan därför inte hanteras av visselblåsarfunktionen.

Det är också viktigt att känna till att visselblåsarlagens regler om ansvarsfrihet för en rapporterande person som bryter mot tystnadsplikt inte gäller

  • tystnadsplikt enligt lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar, eller
  • tystnadsplikt för uppgifter som inte omfattas av meddelarfrihet (typiskt sett uppgifter med mycket stark sekretess).

Vem kan rapportera?

För att få skydd enligt visselblåsarlagen ska den som rapporterar ha en arbetsmässig koppling till Svenska kraftnät. Det innebär att personen som rapporterar ska jobba på Svenska kraftnät, ha eller söka ett uppdrag hos oss (t.ex. som egenföretagare), vara arbetssökande, praktikant eller på något annat sätt utföra arbete under Svenska kraftnäts ledning. Detta innebär att visselblåsarfunktionen inte är tillgänglig för rapporter från till exempel allmänheten.

Skriftlig eller muntlig rapportering

För att visselblåsarlagens skydd för den som rapporterar om missförhållanden ska gälla ska rapporteringen göras via Svensk kraftnäts interna rapporteringskanal. Det innebär att rapporteringen ska göras till Svenska kraftnäts visselblåsarfunktion skriftligt eller muntligt.

Skriftlig rapportering kan för närvarande bara göras i pappersform för att tillräcklig säkerhet ska kunna säkerställas för bland annat identitetsuppgifter. Det tidigare webbaserade formuläret finns inte längre. Rapporteringen görs genom att visselblåsaren lägger rapporten i ett slutet kuvert som skickas till:

Svenska kraftnät
Visselblåsarfunktionen
Box 1200
172 74  Sundbyberg

Muntlig rapportering ska göras till visselblåsarfunktionens samordnare (i första hand) eller någon av Visselblåsarfunktionens medlemmar om samordnaren inte kan nås. Man kan antingen ringa eller begära att få rapportera vid ett fysiskt möte inom en skälig tid. Det fysiska mötet bör hållas utanför Svenska kraftnäts lokaler för att inte visselblåsarens identitet ska riskera att avslöjas.

Telefonsamtal tas normalt emot vardagar klockan 9-15. Vid uteblivet svar bör sms eller röstmeddelande inte lämnas, för att information om visselblåsningen inte ska lagras i onödan. Telefonnummer till Visselblåsarfunktionen finns längre ner i texten.

Det här händer med rapporten

Vid skriftlig rapportering vidarebefordras kuvertet med rapporten oöppnat till visselblåsarfunktionen. Muntlig rapportering dokumenteras i ett protokoll av den person i Visselblåsarfunktionen som tar emot rapporteringen (via telefon eller vid fysiskt möte). Visselblåsarfunktionen skickar sedan protokollet med post till visselblåsaren för att denne ska få möjlighet att kontrollera, rätta och godkänna protokollet genom underskrift.

När en rapport har kommit in sammankallar visselblåsarfunktionens samordnare funktionens medlemmar till en första bedömning av om rapporten omfattas av visselblåsarlagen och vilka åtgärder som ska vidtas för att bedöma riktigheten i det som rapporteras. Om det krävs fortsatt utredning tas en plan fram.

Om någon medlem i funktionen bedöms vara jävig får inte den personen delta i hanteringen av rapporten.

Visselblåsaren får dels en bekräftelse inom sju dagar på att en skriftlig rapport har tagits emot, dels återkoppling på åtgärder som har vidtagits vid uppföljningen av rapporten, senast inom tre månader. För det fall att information om uppgifter som kan identifiera visselblåsaren kommer att lämnas ut (när lagstöd för detta finns) får visselblåsaren information i förväg om utlämnandet.

Visselblåsarfunktionens medlemmar och mandat

Visselblåsarfunktionen består av följande medlemmar samt samordnare:

Roll samt nuvarande medlem och telefonnummer

Chefsjurist (ordförande), Jessica Karlberg Lagrelius, telefon: 010-4758832
HR-chef, Christina Nilsson, telefon: 010-4759996
Avdelningschef Hållbar utveckling, Lennart Gustafsson, telefon: 010-4758116
Samordnare Visselblåsarfunktionen, Johan Stolpe, Compliance Officer, telefon: 010-4759931

Visselblåsarfunktionen har mandat att inleda och avsluta utredningar och bestämma hur utredningar ska genomföras, samt att självständigt, utan inblandning av ledningen, formulera slutsatser kring det som har rapporterats. Slutsatserna överlämnas till generaldirektören för beslut om eventuella fortsatta åtgärder. Om generaldirektören är berörd av ärendet lämnas slutsatserna istället till styrelsen.

Om det som rapporteras innebär att en polisanmälas bör göras har Visselblåsarfunktionen mandat att göra polisanmälan under utredningen av rapporten.

Säkerhet för personuppgifter och annan information

Som nämnts ovan gäller sekretess i inkomna rapporter för uppgifter om visselblåsarens och andra i rapporten nämnda personers identitet. Visselblåsarlagen innehåller bestämmelser om behandlingen av personuppgifter i visselblåsarärenden, exempelvis för vilka ändamål och hur länge personuppgifter får behandlas.

Det är endast medlemmar i visselblåsarfunktionen och dess samordnare som får ha tillgång till personuppgifter i ärenden. Funktionens arbetsrutiner är utformade för säker hantering av informationen. Exempelvis skickas inte uppgifter från inkomna rapporter med e-post mellan funktionens medlemmar.

Meddelarfrihet och anskaffarfrihet gäller

Visselblåsarlagen begränsar inte den grundlagsstadgade meddelarfrihet och anskaffarfrihet som gäller för alla. Meddelarfrihet innebär en rätt att i vissa medier meddela och offentliggöra uppgifter. Anskaffarfrihet hänger ihop med meddelarfrihet och innebär en frihet att inhämta uppgifter i vilket ämne som helst i syfte att göra dem offentliga i en tryckt skrift eller att meddela uppgifter till medier. Rättigheterna regleras i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Extern rapportering till myndigheter med särskilda ansvarsområden

Med stöd i visselblåsarlagen har regeringen utsett vissa myndigheter som behöriga myndigheter inom vissa ansvarsområden. De behöriga myndigheterna ska ha externa rapporteringskanaler och ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom ansvarsområdet.

Svenska kraftnät har inte utsetts att vara en behörig myndighet och har därför inte externa rapporteringskanaler.

På samma sätt som vid intern rapportering gäller visselblåsarlagens skydd, om rapporteringen sker till de behöriga myndigheterna via de externa rapporteringskanalerna. I vissa fall gäller skyddet även om rapporteringen inte har skett via de externa kanalerna. För mer information detta samt om hur extern rapportering görs hänvisas till de behöriga myndigheterna. De behöriga myndigheterna och deras ansvarsområden framgår av förordningen (2021:949) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.

Exempel på myndigheter som ansvarar för områden som kan beröra Svenska kraftnät är följande

Myndighet samt Ansvarsområde

  • Konkurrensverket: Missförhållanden inom området offentlig upphandling
  • Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen: Missförhållanden inom området miljöskydd och som omfattas av myndighetens tillsynsansvar
  • Integritetsskyddsmyndigheten, Statens energimyndighet: Missförhållanden inom området skydd av privatlivet och personuppgifter samt säkerhet i nätverks- och informationssystem och som omfattas av myndighetens tillsynsansvar
  • Arbetsmiljöverket: Missförhållanden som inte omfattas av någon annan behörig myndighets ansvarsområde
     

Skydd enligt visselblåsarlagens gäller också vid extern rapportering till någon av EU:s institutioner, organ och byråer som har inrättat externa rapporteringskanaler och förfaranden för att ta emot rapporter om missförhållanden, så länge den rapporterande personen rapporterar i enlighet den aktuella rapporteringskanalen.

 

                                                                                

Granskad