Den gemensamma elmarknaden i Europa

Sverige och Europa har avreglerade elmarknader och el handlas under fri konkurrens. På olika elbörser i Europa möts säljare och köpare. Huvuddelen av affärerna avser förbrukning av el dagen efter. Men en viss del av handeln sker samma dag som elen förbrukas. Däremot är det mindre vanligt med långa kontrakt.

Niclas Damsgaard– I princip har vi idag en europeisk marknad för el. Det är mindre relevant att tala om en svensk elmarknad. Elnäten är hopkopplade och elen kan flöda över nationsgränser. Men så har det inte alltid varit.

Det berättar Niclas Damsgaard, chefsstrateg för elmarknadsfrågor, Svenska kraftnät.

Utvecklingen mot en avreglerad elmarknad har skett successivt. Det första stora steget togs 1996 när delar av elsektorn i Sverige avreglerades. Det innebar att elproduktion och handel med el konkurrensutsattes. Det andra stora steget har skett inom ramen för Sveriges medlemskap i EU och framväxten av en inre gemensam marknad för el.

En bärande idé bakom denna utveckling har varit en strävan efter att effektivisera elsektorn. Enligt Niclas Damsgaard fanns det till exempel tecken på överinvesteringar i elproduktion i Sverige före avregleringen. Och med skapandet av en gemensam elmarknad skulle resurserna i elsektorn – alltså produktionsanläggningarna – utnyttjas effektivare.

– Konkret innebär att Sverige kopplar upp sig mot omvärlden att vi kan exportera el vid överskott och importera vid tillfällen då vi behöver det, säger Niclas Damsgaard.

Sett över hela året är Sverige en stor exportör av el, men vid dagar under året – vanligtvis när det är som kallast – räcker inte den inhemska elproduktionen. Då nettoimporterar Sverige el.

Nu när Sverige har varit en del av den europeiska elmarknaden går det att säga något om konsekvenserna? Har vi fått lägre elpriser?

– För att svara på den frågan är det helt centralt att ha med de snabba förändringar som har skett på produktionssidan i Sverige. Å ena sidan har vi haft en mycket snabb utbyggnad av vindkraften, framför allt i den norra delen av landet. Å andra sidan har relativ mycket elproduktion i södra Sverige avvecklats. Dessvärre går det snabbare att avveckla elproduktion än att bygga elnät för att jämna ut tillgången på el i landet.

– Till detta har handelskapaciteten med våra grannländer och kontinenten ökat under senare år. Det har inneburit att vi har fått en utveckling där vi i södra delen av landet har fått priser som bestäms mer av de kontinentala priserna och ett nordligt område där priserna mer bestäms av tillgång av vatten- och vindkraft.

Går det att bygga bort denna skillnad med mer elnät?

– Ja, det är möjligt på sikt. Men det räcker inte med att bara investera i nytt elnät. Vi behöver också få investeringar i ny planerbar produktion i södra Sverige.  

Finns det något som talar för lägre elpriser om Sverige klipper sina utlandsförbindelser?

– Vid tillfällen, när priset är högt på kontinenten, skulle det kunna vara fallet. Men i ett längre perspektiv skulle det innebära att vi behövde bygga en överkapacitet för att klara alla situationer själv, vilket är en dyrare lösning samhällsekonomiskt.

EU:s regelverk bestämmer

I och med den nya elmarknadsförordningen (bindande EU lagstiftning) från 2019 infördes ett uttryckligt krav på att systemoperatörerna – Svenska kraftnät i Sverige – måste lämna minst 70 procent av transmissionskapaciteten till marknaden för handel.

I klarspråk innebär det att Sverige, med hänsyn taget till driftsäkerheten, inte får begränsa överföringskapaciteten till andra EU-länder med vilka vi har överföringsförbindelser. Sveriges är således bunden att vara en del av den europeiska elmarknaden.

Granskad