Om ö-drift
En nationell sammanhållen elförsörjning är det bästa för Sverige. När det blir stora elavbrott finns det nationella återuppbyggnadsplaner som ska återställa det nationella elsystemet. Men om återuppbyggnaden blir svår och långvarig, det vill säga vid riktigt svåra situationer, kan ö-drift vara ett alternativ för att säkerställa att de allra viktigaste samhällsfunktionerna får el.
Svenska kraftnät arbetar med lokala och regionala ö-drifter som en elberedskapsåtgärd. När Svenska kraftnät pratar om ö-drift som elberedskapsåtgärd menar vi lokala och regionala ö-drifter, utan koppling till överliggande elnät.
Syftet med ö-driften är att försörja de viktigaste samhällsfunktionerna med el under långvariga nätsammanbrott på transmissionsnätet. Lokala och regionala ö-drifter har sina begränsningar. I de allra flesta fall kommer det vara mycket hård prioritering kring vilka som kan få el i ö-driften.
Alla verksamheter som är beroende av el kan inte förvänta sig att få det, de behöver istället säkerställa sin egen försörjning, till exempel via reservkraft. Det kommer också vara komplicerat och riskfyllt att driva ett svagt elnät.
Det går inte att öva ö-drift skarpt helt och hållet, vilket gör att det inte med hundra procents säkerhet går att garantera ö-driftens funktion. Men vi är en bra bit på väg genom att genomföra provningar och simuleringar.
Produktion och elanvändning måste vara i balans
En grundläggande regel som gäller vid ö-drift är att upprätthålla balans mellan elproduktion och elanvändning inom ö-driftområdet. Elproduktion och elförbrukning måste balanseras helt och hållet under hela tiden som ö-driften ska upprätthållas. Det ställer höga krav på förmåga till reglering och balansering.
Den mest centrala förutsättningen är att det finns lokal elproduktion som kan starta från ett dött nät (dödnätsstart) och kan reglera frekvensen och spänningen i ö-driftområdet. Om det inte finns lokal elproduktion kommer det inte att gå att starta upp och driva en ö-drift.
I olika delar av världen kan ö-drift ha olika roller, både vid normal elförsörjning och vid kris. I arbetet med ö-drift i Sverige behöver vi utgå från hur det svenska elsystemet är uppbyggt och vilka förutsättningar som redan finns.
Processen för ö-drift
Här kan du läsa mer om Svenska kraftnäts process för ö-drift med de tre delprocesserna som ingår.
I denna delprocess ingår förstudie och provning. Här börjar arbetet med att skapa en fungerande ö-drift. Delprocessen startar med att ett behov av ö-drift identifieras. Behovet kan identifieras av ett elbolag, Svenska kraftnät, en kommun eller en länsstyrelse.
Därefter genomförs en förstudie för att säkerställa att det finns förutsättningar för ö-drift. Det handlar framförallt om att kontrollera att det finns elproduktion som kan dödnätsstarta och kan reglera frekvens och spänning med tillräcklig prestanda. I den här delen av processen genomförs tekniska åtgärder på produktion och nät så att ö-driftsförmågan kan säkerställas. Även övergripande utbildningar kan genomföras.
För att kunna gå vidare i processen behöver det finnas tillräckliga förutsättningar för ö-drift. Svenska kraftnät kan fatta beslut om beredskapsåtgärder som ökar den tekniska förmågan.
Delprocessen är klar när de tekniska förutsättningarna för ö-drift finns på plats.
Mål med denna delprocess:
Involvera de aktörer som bör vara delaktiga, identifiera behov, genomföra nödvändiga åtgärder och säkerställa tekniska förmågor. En förstudie som undersöker de tekniska förutsättningarna är genomförd och tekniska åtgärder så att ö-driftsförmågan kan säkerställas är genomförda.
Ansvar:
Svenska kraftnät kan fatta beslut om att en förstudie ska genomföras och även fatta beslut om att åtgärder ska genomföras.
De övriga aktörer som ingår i ö-driften, framförallt nätbolag och elproduktionsbolag, måste delta i förstudien och genomföra åtgärder.
I denna delprocess ingår ö-driftsplan och övning och utbildning. Denna delprocess inleds när de tekniska förutsättningarna för ö-drift finns på plats. I denna del av processen ska de operativa delarna för ö-driften bestämmas. Planer för vem som ska göra vad, när och hur ska tas fram. Exempel på information som ska framgå i ö-driftsplanen är hur elanvändare ska prioriteras i ö-driften, bestämma hur ö-driftsorganisationen ska se ut och vilken aktör som har vilken operativ roll (ö-driftledare, kopplingsansvarig, informationsansvarig, och så vidare) samt framtagna driftordrar för hur ö-driften ska byggas upp. Det bör exempelvis också framgå vilket sambandsmedel (till exempel Rakel) som kommer att användas. Det bör finnas övergripande ö-driftsplaner och lokala driftinstruktioner där det behövs, till exempel i specifika anläggningar.
Det är viktigt att planera för en lång uthållighet och att öva och utbilda personal om ö-driftsplanen. Att upprätta kommunikationsplaner för de som blir berörda av ö-driften är också nödvändigt.
Denna delprocess är klar då det finns en ö-driftsplan som är övad.
Mål med denna delprocess:
Ta fram detaljerade planer på hur ö-drift ska gå till inom det definierade området samt vem som ska göra vad och säkerställa operativa förmågor.
Ansvar:
Det övergripande ansvaret för att ta fram ö-driftsplaner ligger hos elaktören som är ö-driftsledare. Detaljerade planer, för exempelvis specifika anläggningar, ska skrivas av varje ingående aktör.
Denna delprocess beskriver vilka moment som finns när ö-drift behöver köras skarpt.
Delprocessen inleds med att nätsammanbrott konstateras och behovet av att starta ö-drift identifieras. Ö-driftsledningen arbetar utifrån ö-driftsplanen och nödvändiga åtgärder vidtas. Under denna period är det viktigt med kommunikation och en tydlig samverkan mellan alla involverade aktörer.
Uthålligheten och omfattningen hos ö-driften behöver analyseras regelbundet och ö-driftsplanen behöver anpassas efter rådande förutsättningar. Samtidigt bör normala fel som kan inträffa och nödvändigt underhåll kunna hanteras.
Delprocessen är slut när ö-driftområdet åter är anslutet till det nationella kraftsystemet.
Mål med denna delprocess:
Följa ö-driftsplanen utifrån gällande behov och händelser, driva ö-driftområdet skarpt och samverka med alla involverade aktörer för att få en fungerande ö-drift som kan möta samhällets mest prioriterade behov av el.
Ansvar:
Ansvaret för att köra ö-drift i skarpt läge regleras i respektive ö-driftsplan.
Vill du prata om ö-drift med Svenska kraftnät?
Kontakta oss via e-post: SBelberedskap@svk.se.
Observera att Svenska kraftnät kan besluta om beredskapsåtgärder endast gentemot aktörer inom elförsörjningen. Vi kan inte fatta beslut gentemot kommuner eller andra aktörer som inte är en del av elförsörjningen.
Regelverk för elberedskapsverksamheten
Elberedskapsverksamheten omfattas av olika lagar, förordningar och föreskrifter.
Öresundsverket återställs för att stå i beredskap för ödrift
Svenska kraftnät har som elberedskapsmyndighet beslutat om att Öresundsverket ska återställas för att stå i beredskap för ödrift senast år 2025.
Bakgrunden är det försämrade säkerhetsläget i Sveriges närområde och att Malmö som är Sveriges tredje största stad måste ha en lokal elförsörjning vid kris eller krig.