Klimatanpassning vid Svenska kraftnät

Klimat- och sårbarhetsanalys (KSA) är en del av vårt systematiska beredskapsarbete inför ett klimat i förändring. Klimatförändringar medför en ökad hotbild för naturolyckor och omfattande samhällskris.

Arbetet med klimat- och sårbarhetsanalysen syftar till att långsiktigt stärka förmågan att förebygga och hantera olika slags allvarliga störningar som kan komma att orsakas av klimatförändringen.

Med utgångspunkt i förordning 2018:1428 ska vi analysera hur klimatförändringen kan komma att påverka Svenska kraftnäts verksamhet för att sedan anpassa verksamheten utifrån hotbilden, vilket benämns som klimatanpassning.

Klimatanpassningsarbetet sker på så vis utifrån resultatet av klimat- och sårbarhetsanalysen, vilken utgör ett underlag för de risk-reducerande och förmågehöjande klimatanpassningsåtgärderna som är en del av Svenska kraftnäts långsiktiga beredskapsarbete.

Läs Svenska kraftnäts klimat- och sårbarhetsanalys för år 2022. (.pdf) Öppnas i nytt fönster

Det centrala syftet med hållbarhetsarbetet är att stoppa klimatförändringens intåg. För att åstadkomma det så används olika strategier för att i huvudsak minska den påverkan på klimatet som leder till negativa förändringarna i vår globala uppvärmning, så kallade mitigeringsstrategier för ett minskat klimatavtryck.

Klimatanpassning däremot syftar till att minska sårbarheten av klimatförändringens effekter vilket innebär att vi genomför riskreducerande åtgärder.

Klimatförändringen medför en ökad risk för fler förekommande extremhändelser och dramatiska svängningar i vädret än vad vi är vana vid. Det kan exempelvis handla om storm i kombination med höga snölaster och extrem isbildning eller plötsliga skyfall och översvämning. Det kan också gälla erosion, ras och skred och långa perioder av värmebölja i kombination med omfattande och spridd skogsbrand.  

Ingångsläget för klimatanpassning är att vi antar att klimatförändringens intåg inte kommer att stoppas. Specifikt tar vi avstamp i framtidsscenario RCP 8,5 som beskriver klimatförändringen och den globala uppvärmningen från och med idag och 100 år framåt i tiden. I klimatanpassningsarbetet förhåller vi oss till RCP 8,5 som ett faktum och vi dimensionerar våra klimatanpassningsåtgärder därefter.

Den dimensionerande hotbilden för riskreducerande åtgärder inom klimatanpassning utgörs idag av RCP 8,5, vilket sätts utifrån vetenskapliga klimatmodeller som är baserade på beräkningar och antaganden om utvecklingen av den globala uppvärmningen. 

I korthet skiljer sig hållbarhetsarbetet från klimatanpassning genom att i hållbarhetsarbetet utgör RCP 8,5 ett scenario som absolut inte får inträffa medan i klimatanpassningsarbetet ses det som dimensionerande.