Stöd för energi- och beredskapsplanering med vattenkraft
Vattenkraften spelar en avgörande roll för både elförsörjningen och elsystemets robusthet. Genom att tydliggöra vattenkraftens förmågor skapas bättre förutsättningar för strategisk planering. Detta stödmaterial har tagits fram i samarbete mellan Svenska kraftnät och Energimyndigheten. Det vänder sig till kommuner, regioner och länsstyrelser och är ett stöd i arbetet med energi- och beredskapsplanering där vattenkraften är en viktig del.
Vattenkraften är en viktig resurs för elförsörjningen. Den står under ett normalt år för omkring 40 procent av Sveriges elproduktion och är betydelsefull för balansering, särskilt i ett elsystem med allt mer sol- och vindkraft. Vattenkraften bidrar också med alla de förmågor som behövs för ett drift- och leveranssäkert elsystem, som till exempel reglerkraft, frekvens- och spänningsreglering.
Läs mer om vattenkraftens funktion och nyttor.
Detta material syftar till att stötta er som länsstyrelse, region eller kommun i det strategiska planeringsarbetet med avseende på vattenkraft. Det är framtaget inom ramen för ett regeringsuppdrag och kan användas för områden med såväl storskalig som småskalig vattenkraft.
Energiplanering
Genom en aktiv och framåtblickande energiplanering kan man stärka det lokala näringslivet, öka försörjningstryggheten och minska klimatpåverkan.
Vilket ansvar har vi som kommun, region eller länsstyrelse för strategisk energiplanering?
Kommuner ska enligt lagen om kommunal energiplanering ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Kommunen ska i sin planering främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Lagtexten är kortfattad och övergripande och beskriver inte specifikt hur kommunen ska förhålla sig till tillgången och nyttan av vattenkraft eller andra kraftslag. I Energimyndighetens webbaserade vägledning för kommunal energiplanering beskrivs mer utförligt betydelsen av ett framåtblickande och kontinuerligt energiplaneringsarbete.
Regioner har ett lagstadgat regionalt utvecklingsansvar som innebär att regionerna ska utarbeta en strategi för länets utveckling och samordna insatser för att genomföra strategin. Strategin ska baseras på en analys av förutsättningarna i länet och innehålla mål och långsiktiga prioriteringar för det regionala utvecklingsarbetet. Det regionala utvecklingsansvaret är kopplat till länets geografi. Regionerna har även, i egenskap av direktvalt självstyrande organ, möjlighet att ta egna initiativ som bedöms som angelägna ur ett regionalt perspektiv. Regionerna kan därmed ta en tydligare ledarroll i arbete med regional energi- och beredskapsplanering.
Länsstyrelsen har i uppdrag att leda och samordna det regionala arbetet och genomförandet av energi- och klimatstrategierna. Detta genom att bland annat utveckla den regionala energiplaneringen och främja klimatåtgärder i syfte att bidra till stärkt näringslivsutveckling, minskad klimatpåverkan, förbättrad energiberedskap och trygg energiförsörjning. Länsstyrelserna har även pågående uppdrag att ta fram regionala handlingsplaner för elektrifiering som ska vara klara senast den 15 maj 2026.
Stöd vid energiplanering med vattenkraft
De här frågorna kan hjälpa till vid kartläggning av vattenkraften och dess funktion i länet och kommunen. För att besvara frågorna kan det vara bra att samla personer med kompetens inom energistrategiskt arbete, samhällsplanering, energiberedskap, totalförsvar och teknisk infrastruktur samt representanter från energi- och elnätsbolag.
Läs mer om kommunal energiplanering hos Energimyndigheten.
Beredskapsplanering
Vattenkraften är särskilt viktig ur ett beredskapsperspektiv då den har förmågor som gör det lämpligt att driva ett elnät i ö-drift, till exempel om kringliggande nät går ner. Dessa förmågor är framför allt:
- Dödnätsstart, det vill säga förmågan att kunna starta anläggningen från ett
nät som inte är spänningssatt. - God förmåga till reglering av spänning och frekvens.
- Uthållighet, det vill säga att anläggningen på ett pålitligt sätt kan bidra med
en jämn produktion av el över tid. Det handlar både om planerbarhet men också god tillgång på bränsle, eller i vattenkraftens fall, god vattenreglering i vattendraget.
Vilket ansvar har vi som kommun, region eller länsstyrelse för strategisk beredskapsplanering?
Kommunen har ett ansvar att säkerställa god energiberedskap inom kommunens organisation och de samhällsviktiga verksamheter som kommunen bedriver samt annan verksamhet inom kommunens geografiska område. Samhällsviktig verksamhet behöver fungera även vid extraordinära händelser genom tillgång till el (reservkraft), värme, drivmedel osv. Kommunen behöver alltså i sin energiplanering kartlägga vilken tillgång det finns till vattenkraftverk och andra elproduktionsanläggningar i kommunen och vilka nyttor dessa kan bidra med i såväl normalläge som vid extraordinära händelser.
Regionerna ska enligt lag om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fredstid. De ska bidra till att uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. Regionerna har till skillnad från kommun och länsstyrelse inget geografiskt områdesansvar.
Länsstyrelsen har rollen att samordna det regionala arbetet före, under och efter en samhällsstörning. Deras roll är att samverka, samordna och stödja länets aktörer för att inrikta samhällets åtgärder och resurser så att konsekvenserna för samhället blir så små som möjligt. Länsstyrelsen arbetar också med förebyggande åtgärder för att förhindra att en samhällsstörning uppstår, begränsa skadeverkningarna av en samhällsstörning och kunna återföra erfarenheter efter en samhällsstörning.
Stöd vid beredskapsplanering med vattenkraft
De här frågorna kan hjälpa till vid kartläggning av vattenkraften ur ett beredskapsperspektiv i länet eller kommunen.