En stabil vinter för elförsörjningen

– Jämför vi med förra året har vi haft en betydligt lugnare vinter. Kärnkraften har haft relativ hög tillgänglighet och vi har haft säkrare tillgång till import. Vi har dessutom varit förskonade från incidenter och inte behövt aktivera effektreserven, sammanfattar Pontus de Maré, driftchef på Svenska kraftnät.

Tillgången på effektreserven markerar början och slutet för kraftsystemets vintersäsong. Från den 16 november till den 15 mars har Svenska kraftnät haft 562 MW på Karlshamnsverket tillgängligt för att möta toppar i förbrukningen som inte kan täckas av produktion eller import. 

– Vi har som sagt inte aktiverat effektreserven, men beordrat den till minimikörning fyra gånger och att vara redo att starta inom två timmar vid 11 tillfällen. Det är mer än förra året och beror på förutsättningarna vid det aktuella tillfället som kallt väder, prognososäkerhet och flaskhalsar, säger Pontus de Maré.

Topplasttimme i januari

Den timme under vintern då förbrukningen är som högst kallas topplasttimmen. Den inföll denna vinter en kall tisdagsmorgon den 16 januari, klockan 9.00-10.00. Förbrukningen var då cirka 25 200 MWh/h.

– Förbrukningen var lägre än den prognos på 26 500 MWh/h för topplasttimmen en normal vinter som vi gör i kraftbalansrapporten. Men det är högre än förra årets topplasttimme på 23 900 MWh/h, säger Pontus de Maré.

Vintern 2023/2024 blev enligt SMHI förhållandevis normal i Götaland men kall i Svealand och Norrland. Man får gå tillbaka till 2013 för att finna en lite kallare vinter.

Viljan att minska sin elförbrukning håller i sig

Förra året flaggade Svenska kraftnät för ökad risk för effektbrist i och med flera avställda kärnkraftsblock och minskade möjligheter till import. En nationell kampanj för att plana ut kurvan resulterade i minskad förbrukning.

– I och med att förbrukningen inte ligger lika högt i år som den skulle gjort för fyra-fem år sedan med motsvarande kalla temperaturer, tror jag att energibesparingsviljan fortfarande håller i sig. Elpriserna under vintern har varit låga om man jämför med ifjol, säger Pontus de Maré.

Mer kapacitet över snitten

Elproduktionen har haft två toppar under vintern på cirka 26 500 MWh/h (28 november klockan 8.00-9.00 och 17 januari klockan 11.00-12.00).

– Det är högre än förra vintern då topptimmen för produktionen låg på 25 000 MWh/h, kommenterar Pontus de Maré.

Vindkraften hade vid flera tillfällen rekordproduktion med en toppnotering den 31 januari klockan 18.00-19.00 på 12 900 MWh/h. Vid dessa tillfällen stod vindkraftsproduktionen för mer än hälften av den totala produktionen.

Den tillgängliga produktionen har kunnat transporteras i högre grad till där den behövs. Svenska kraftnät har arbetat mer aktivt med kapaciteten över snitten.

– Vi har kunnat släppa höga kapaciteter i snitt 2 där vi ofta lämnat maximal marknadskapacitet. I snitt 4 har vi i medel kunnat släppa 300 MW mer än förra vintern, säger Pontus de Maré.

Under vintern (till och med 10 mars) importerade Sverige totalt 123,5 GWh, vilket är lägre än förra årets import på 141,8 GWh.

Förslag om framtida reserv för att motverka effektbrist

Enligt lagen om effektreserv ska Svenska kraftnät se till att det finns en effektreserv tillgänglig. Lagen gäller fram till den 16 mars 2025, så 2024/2025 är sista vintern som Sverige får använda effektreserven.

– Svenska kraftnät bedömer att Sverige på sikt behöver införa en ny lösning för att motverka att bristsituationer uppstår i framtiden. Det är en marknadsomfattande kapacitetsmekanism med tillförlitlighetsoptioner. För övergångsperioden lade vi fram ett förslag för ett år sedan på en strategisk reserv liknande den nuvarande effektreserven. Den nyligen tillsatta elmarknadsutredningen kommer att analysera Svenska kraftnäts långsiktiga lösning, säger Niclas Damsgaard, chefsstrateg på Svenska kraftnät.

Situationen kan snabbt förändras

Förutsättningarna var alltså goda och vintern var i huvudsak lugn i kontrollrummet, men Pontus de Maré menar att det snabbt kan bli en annan situation.

– Finland hade tuffa dagar med kallt väder i januari då systemet fungerade som det skulle, men prognosen visade ändå på risk för effektbrist. De gick ut och efterfrågade flexibilitet av medborgarna, det vill säga att man skulle dra ner på sin förbrukning för att klara de kalla dagarna. Med den ökande förbrukning som scenarierna visar i våra långsiktiga analyser kommer vi behöva både mer produktion och mer flexibilitet på sikt, säger Pontus.

Även på kort sikt visar våra beräkningar att vi ska ha tillräckligt med effekt om vi slipper oplanerade avbrott, men att riskerna ökar om vissa anläggningar blev otillgängliga.

– Så trots att vi hade det lugnt den här vintern måste vi alltid säkerställa att vi har åtgärder och inövade rutiner om det skulle vara värre under en av de kommande vintrarna, avslutar Pontus de Maré.