Gävleborg, Örebro, Dalarna, Värmland, Västmanland och Uppsala

Övergripande förutsättningar

Gävleborgs län

Gävleborgs län ingår i elområdena SE2 och SE3. Stamnätet i länet består huvudsakligen av långa, nord–sydliga ledningar i form av sju seriekompenserade 400 kV-ledningar och tre 220 kV-ledningar utan seriekompensering.

Seriekompensering är en teknik för att öka överföringen på långa ledningar. Dessa ledningar syftar till att överföra effekt i nord–sydlig riktning, både mellan SE2 och SE3 (även kallat snitt 2), men även inom länet.

Huvuddelen av elanvändningen sker i länets södra del. I nordvästra delen av länet finns ett stort överskott av elproduktion, dels utmed älven Ljusnan (vattenkraft och vindkraft) och dels i länets allra nordvästligaste hörn (vindkraft).

Övriga delar av länet är typiskt nettoförbrukare av el även om produktion av vattenkraft, vindkraft och kraftvärme bidrar till att hålla nere effekt- och energibehoven från stamnätet.

Örebro län

Örebro län ingår i elområde SE3. Flödena består huvudsakligen av södergående flöden över snitt 2, som fördelas vidare åt syd, sydväst och sydöst från stationerna i Hallsbergs kommun.

Nätutvecklingen i Örebro län hänger ihop med utvecklingen i Västra Götalands län, som du kan läsa mer om i tidigare publicerad regional nätutvecklingsplan.

Dalarnas län

Dalarnas län ingår i elområdena SE2 och SE3. Stamnätet i detta län utgörs huvudsakligen av seriekompenserade ledningar som överför effekt i nord–sydlig riktning mellan SE2 och SE3.

Framför allt i de norra delarna av länet finns elproduktion i form av vattenkraft och vindkraft. Södra delarna är huvudsakligen nettoförbrukare av el.

Värmlands län

Värmlands län ingår i elområde SE3. Stamnätet i länet utgörs huvudsakligen av två ledningar från SE2 vidare ner mot SE3 och Västra Götalands län. Till en station väster om Grums ansluter en ledning mot Norge.

Det är framför allt nord–sydliga effektflöden, men området påverkas även av ett öst–västligt handelsutbyte med Norge. Länet är huvudsakligen nettoförbrukare av el.

Västmanland och Uppsala län

Västmanland respektive Uppsala län ingår i elområde SE3. Här kommer elproduktionen till största del från Forsmarks kärnkraftverk och kraftvärmeverket i Västerås.

Det finns även vindkraft, och intresset för att ansluta solkraft samt batterier är stort. Förutom vid de stora produktionsanläggningarna är resterande delar av länen nettoförbrukare.

Västmanlands län

Det går 220 kV-ledningar från Enköping i sydvästlig riktning genom Västmanlands län. De är viktiga vid öst–västliga flöden i stamnätet. Dessa flöden har blivit vanligare på senare år, bland annat på grund av ökad kärnkraftsproduktion i Finland och utbyggd export från Norge till Storbritannien.

Det har ökat belastningen på, och betydelsen av, dessa ledningar. Norr om Västerås är de sydvästliga ledningarna anslutna till en 220 kV-ledning som matar effekt i nord–sydlig riktning.

Uppsala län

I Uppsala län och norra delen av Stockholms län fördelas effekt från flera av stamnätets nord–sydgående 400 kV-ledningar in mot Uppsala och Stockholm samt vidare söderut. Norr om Uppsala finns två likströmsförbindelser som går mellan Sverige och Finland.

Historiskt har det främst rört sig om export på länkarna, men importen har ökat under senare år. Nätutvecklingen i Uppsala län och norra delen av Stockholms län hänger ihop med utvecklingen i resten av Stockholmsregionen, som du kan läsa mer om i tidigare publicerad regional nätutvecklingsplan. 

Långsiktig nätutvecklingsplan för länen 

Det befintliga nätet samt målnätet visas i figur 1. 

Figur 1

Illustration av planerade nätåtgärder i länen Gävleborg, Örebro, Dalarna, Värmland, Västmanland och Uppsala. Kartan visar även nätåtgärder i vissa delar av angränsande län. Avveckling av ledningar är inte inkluderade.

Gävleborgs län

I Gävleborgs län passerar tre äldre 220 kV-ledningar samt två 400 kV-ledningar som ersätts respektive reinvesteras med nya 400 kV-ledningar inom nätutvecklingsinitiativet NordSyd.

Nya stamnätsstationer planeras att byggas i kommunerna Hudiksvall, Ljusdal och Ockelbo. Den nya stamnätsstrukturen gör att gamla stationer kan avvecklas, mer kapacitet tilldelas och nya anslutningspunkter byggas vid behov.

Örebro län

Svenska kraftnät planerar att reinvestera en station i Örebro kommun. Dessutom kommer spänningen på ledningen Örebro–Köping att höjas från 220 kV till 400 kV, vilket ökar kapaciteten för det öst–västliga flödet.

Dessutom undersöks reinvestering av en seriekompenserad 400 kV-ledning genom Örebro län som en förstärkt ledning utan seriekompensering (Hallsbergsbenet). Det medför ökad kapacitet och nya eller utökade anslutningar kan därmed tas emot i länet.

Dalarnas län

Svenska kraftnät planerar att bygga en ny stamnätstation strax norr om Malung. Den ska bland annat fungera som redundans för regionnätet och göra det mer driftsäkert vid fel i elnätet.

Svenska kraftnät reinvesterar stationen i Gagnef och kompletterar därefter den befintliga 400 kV- ledningen mot Borlänge med ytterligare en ledning. Vidare ska en av de seriekompenserade ledningarna genom Dalarna reinvesteras och ersättas med nya dubbla 400 kV-ledningar utan seriekompensering (Karlstadbenet).

Dessutom undersöks reinvestering av en annan seriekompenserad ledning genom Dalarna som en förstärkt ledning utan seriekompensering (Hallsbergsbenet).

Genom att bygga utan seriekompensering är det möjligt att ansluta nya stamnätstationer längs ledningarna, något de seriekompenserade ledningarna försvårar idag.

Värmlands län

Svenska kraftnät ska reinvestera en av de seriekompenserade ledningarna genom Värmland och ersätta den med nya dubbla 400 kV-ledningar utan seriekompensering (Karlstadbenet). Nära den befintliga 400 kV-stationen vid Karlstad ska en ny 400 kV-station byggas.

De båda stationerna kopplas ihop med en ny 400 kV-ledning. Den nya stationen ansluter Karlstadbenet samt regionnäten i Värmland.

Svenska kraftnät undersöker även möjligheten att uppgradera en annan seriekompenserad ledning genom Värmland till en förstärkt ledning utan seriekompensering (Hallsbergsbenet). Genom att byta till ledningar utan kompensering är det möjligt att ansluta nya stamnätstationer längs ledningarna, något de seriekompenserade ledningarna försvårar.

Uppsala län och Västmanlands län

Stamnätet kring Uppsala behöver reinvesteras då det närmar sig sin tekniska livslängd. Samtidigt behöver kapaciteten norrifrån ökas. Därför bygger Svenska kraftnät nya dubbla 400 kV-ledningar från norr om Stockholm och vidare norrut.

Svenska kraftnät förstärker och reinvesterar även anslutningar till regionnätet. Dessa projekt ingår i Uppsalabenet. Dessutom utreds ersättning av likströmslänken Fenno-Skan 1, som närmar sig sin tekniska livslängd.

Slutligen utreds en förstärkning i delar av dagens 220 kV-nät i östra delen av Uppsala län och norra delen av Stockholms län.

Även i Västmanlands län närmar sig många ledningar slutet av sin tekniska livslängd. Svenska kraftnät avvecklar eller höjer spänningen på flertalet 220 kV-ledningar och ersätter dem med 400 kV-ledningar. Detta för att bygga bort flaskhalsar inom SE3 och öka kapaciteten i både sydlig och västlig riktning.

Svenska kraftnät avvecklar även nord-sydgående 220 kV-ledningar och ersätter dem med dubbla 400 kV-ledningar. För att göra detta möjligt tas en ny 400 kV-station i drift norr om Västerås. Dessa åtgärder ingår i Västeråsbenet.

Områden för nyanslutning av elanvändning, produktion och flexibilitet

Området som nätutvecklingsplanen omfattar är ett expansivt område där det händer mycket, vilket innebär att det finns många ansökningar om anslutning i området. För en aktuell bild hänvisas till sidan för ansökningar: Information om pågående anslutningsärenden | Svenska kraftnät

Området har delats upp i sex stycken delområden utifrån de olika förutsättningarna som råder för möjligheten att ansluta elanvändning, produktion och flexibilitet. Dessa visas i figur 2.

Figur 2.

I figuren visas sex delområden som området delats upp i utifrån de olika förutsättningar som råder för möjligheten att ansluta elanvändning, produktion och flexibilitet inom den närmsta 10-15 års perioden.

Delområde A: Karaktäriseras av ökad elanvändning i kombination med ökad väderberoende produktion. Detta område är lämpligt för flexibilitet.

Delområde B: Delområde med elproduktionsöverskott, lämpligt för ökad elanvändning och flexibilitet. I den södra delen av området saknas stamnätsstationer, därför kommer det att ta lång tid att ansluta till stamnätet. För möjligheten till anslutning i detta område hänvisas till underliggande näts nätutvecklingsplaner.

Delområde C: I detta område kommer nya ledningar att etableras, därför anses det vara lämpligt för ny produktion, ny elanvändning och flexibilitet. Om havsvindkraft realiseras i stor utsträckning längs kusten kommer nätet att behöva förstärkas innan mer produktion kan tas emot i delområdet.

Delområde D: Delområde karaktäriseras av ökad elanvändning i form av bland annat datacenter i kombination med ökad väderberoende produktion i form av både land- och havsbaserad vindkraft. Delområdet är lämpligt för flexibilitetsresurser.

Delområde E: I delområdet karaktäriseras av elproduktionsöverskott. Forsmark och Fenno-Skan 1 ligger i detta delområde. Delområdet är lämpligt för flexibilitet.

Delområde F: Området karaktäriseras av ökad elanvändning. Det är lämpligt för planerbar produktion och flexibilitetsresurser.

Sammanfattning

Området som nätutvecklingsplanen omfattar är ett expansivt område där det händer mycket, vilket innebär att det finns många ansökningar om anslutning i området.

Området berörs i hög grad av investeringspaketet NordSyd, som består av Uppsalabenet, Västeråsbenet, Karlstadbenet och Hallsbergsbenet. NordSyd handlar inte bara om att genomföra reinvesteringar utan också om att förstärka för att öka kapaciteten i nätet. Mer information om NordSyd finns här

Möjligheten att ansluta elanvändning, produktion och flexibilitet varierar mycket mellan de olika delområdena i Mellansverige. Två viktiga perspektiv att ha med är:

• I delar av området finns inga stamnätsstationer (södra delen av område B). Där kommer det att ta lång tid att ansluta till stamnätet.
• Delområde C och D innehåller flera punkter som är utsedda som anslutningspunkter för havsbaserad vindkraft. Om denna realiseras kommer nätet att behövs förstärkas ytterligare för att kunna ta emot mer elproduktion i detta område.