Svenska kraftnät använder kakor (cookies) för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor. Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Hur ska FCR-reglering ske i förhållande till frekvensen?

Aktivering ska ske linjärt mot den stationära frekvensavvikelsen. Om linjär reglering inte är möjlig kan aktivering ske delvis linjärt (stegvis). Figur A är ett exempel på stegvis reglerad FCR-N, figur B är ett exempel på stegvis reglerad FCR- upp och figur C är ett exempel på linjärt reglerad FCR-N.

Figur A är ett exempel på FCR-N från förbrukning som regleras i steg

Figuren är en graf med frekvens (Hz)

Figur A är ett exempel på FCR-N från förbrukning som regleras i steg. Figuren är en graf med frekvens (Hz) på X-axeln och effekt (%) på Y-axeln. X-axeln inkluderar värden från 49,90 till 50,10 Hz. Y-axeln går från -100 till 100. Origo är där frekvensen är 50 Hz och effekten 0 %. Grafen inkluderar en röd trappformad linje som går från en punkt där frekvensen är 49,90 Hz och effekten är 100 % till en punkt där frekvensen är 50,10 och effekten är -100 %. När frekvensen är 50 Hz krävs ingen effekt (0%). En ökning av frekvensen från 50,0 Hz till 50,01 Hz ändrar effekten med 10 % (stegvis). En ökning av frekvensen från 50,01 till 50,02 Hz ändrar effekten med ytterligare 10 %. Motsvarande förhållande sker vid en minskning av frekvensen. Notera att detta är ett exempel, stegvis reglering kan ske på olika sätt. För resurser med stegvis reglering finns det visst utrymme att avvika från ett proportionellt svar. Figuren inkluderar även ett blått fält som omringar den röda trappformade linjen. Det blåa fältet visar vilket utrymme som finns för att avvika från ett proportionellt svar.

 på X-axeln och effekt (%) på Y-axeln.

X-axeln inkluderar värden från 49,90 till 50,10 Hz. Y-axeln går från -100 till 100. Origo är där frekvensen är 50 Hz och effekten 0 %. Grafen inkluderar en röd trappformad linje som går från en punkt där frekvensen är 49,90 Hz och effekten är 100 % till en punkt där frekvensen är 50,10 och effekten är -100 %.

När frekvensen är 50 Hz krävs ingen effekt (0%). En ökning av frekvensen från 50,0 Hz till 50,01 Hz ändrar effekten med 10 % (stegvis). En ökning av frekvensen från 50,01 till 50,02 Hz ändrar effekten med ytterligare 10 %. Motsvarande förhållande sker vid en minskning av frekvensen.

Notera att detta är ett exempel, stegvis reglering kan ske på olika sätt. För resurser med stegvis reglering finns det visst utrymme att avvika från ett proportionellt svar.

Figuren inkluderar även ett blått fält som omringar den röda trappformade linjen. Det blåa fältet visar vilket utrymme som finns för att avvika från ett proportionellt svar.

Figur B är ett exempel på FCR-D upp från förbrukning som regleras i steg

Figur B är ett exempel på FCR-D upp från förbrukning som regleras i steg. Figuren är en graf med frekvens (Hz) på X-axeln och effekt (%) på Y-axeln. X-axeln inkluderar värden från 49,40 till 50,60 Hz. Y-axeln går från -100 till 100. Origo är där frekvensen är 50 Hz och effekten 0 %. Grafen inkluderar en röd trappformad linje som går från en punkt där frekvensen är 49,50 Hz och effekten är 100 % till en punkt där frekvensen är 49,8 och effekten är 0 %. När frekvensen är 50 Hz krävs ingen effekt (0%). En minskning av frekvensen från 49,90 Hz till 49,80 Hz ändrar effekten med 25 % (stegvis). En minskning av frekvensen från 49,80 till 49,70 Hz ändrar effekten med ytterligare 25 %. Motsvarande förhållande sker vid en minskning av frekvensen. Notera att detta är ett exempel, stegvis reglering kan ske på olika sätt. Figuren inkluderar även ett blått fält som omringar den röda trappformade linjen. Det blåa fältet visar vilket utrymme som finns för att avvika från ett proportionellt svar.

Figuren är en graf med frekvens (Hz) på X-axeln och effekt (%) på Y-axeln.

X-axeln inkluderar värden från 49,40 till 50,60 Hz. Y-axeln går från -100 till 100. Origo är där frekvensen är 50 Hz och effekten 0 %. Grafen inkluderar en röd trappformad linje som går från en punkt där frekvensen är 49,50 Hz och effekten är 100 % till en punkt där frekvensen är 49,8 och effekten är 0 %.

När frekvensen är 50 Hz krävs ingen effekt (0%). En minskning av frekvensen från 49,90 Hz till 49,80 Hz ändrar effekten med 25 % (stegvis). En minskning av frekvensen från 49,80 till 49,70 Hz ändrar effekten med ytterligare 25 %. Motsvarande förhållande sker vid en minskning av frekvensen.

Notera att detta är ett exempel, stegvis reglering kan ske på olika sätt. Figuren inkluderar även ett blått fält som omringar den röda trappformade linjen. Det blåa fältet visar vilket utrymme som finns för att avvika från ett proportionellt svar.

Figur C visar FCR-N från produktion som regleras linjärt

Figuren är en graf med frekvens (Hz) på X-axeln och effekt (%) på Y-axeln.

Figur C visar FCR-N från produktion som regleras linjärt. Figuren är en graf med frekvens (Hz) på X-axeln och effekt (%) på Y-axeln. När frekvensen är 50 Hz krävs ingen effekt (0%). Effekten förändras i exakt proportion till en förändring i frekvensen (linjärt). Vid kontinuerlig (linjär) reglering ska aktivering ske med en regulator vars slutvärde är linjärt och proportionellt mot frekvensavvikelsen. Frekvensen ska mätas med tillräcklig noggrannhet och upplösning och frekvenssignalen ska användas som parameter för beräkning av responsens börvärde. Börvärdet kan beräknas genom exempelvis en PID-regulator. Ett annat alternativ är en ren proportionell regulator som kan kombineras med en ramphastighetsbegränsare eller signalbehandling i form av exempelvis glidande medelvärden. Det är upp till leverantören att konstruera och ställa in regulatorn på ett sätt som gör att krav på exempelvis aktiveringstid är uppfyllda. Svenska kraftnät reglerar inte i detalj hur detta ska ske utan bedömer lämpligheten i föreslagen lösning i samband med förkvalificeringen.

När frekvensen är 50 Hz krävs ingen effekt (0%). Effekten förändras i exakt proportion till en förändring i frekvensen (linjärt). Vid kontinuerlig (linjär) reglering ska aktivering ske med en regulator vars slutvärde är linjärt och proportionellt mot frekvensavvikelsen.

 

Frekvensen ska mätas med tillräcklig noggrannhet och upplösning och frekvenssignalen ska användas som parameter för beräkning av responsens börvärde. Börvärdet kan beräknas genom exempelvis en PID-regulator. Ett annat alternativ är en ren proportionell regulator som kan kombineras med en ramphastighetsbegränsare eller signalbehandling i form av exempelvis glidande medelvärden.

Det är upp till leverantören att konstruera och ställa in regulatorn på ett sätt som gör att krav på exempelvis aktiveringstid är uppfyllda. Svenska kraftnät reglerar inte i detalj hur detta ska ske utan bedömer lämpligheten i föreslagen lösning i samband med förkvalificeringen.

 

Granskad