Strategisk reserv
För att el ska kunna levereras varje stund året om måste det hela tiden vara balans mellan produktion och förbrukning. Svenska kraftnät kan därför upphandla en strategisk reserv, en kapacitetsmekanism som kan aktiveras när marknadens resurser inte räcker till för att balansera systemet. I en europeisk kontext är den en kapacitetsmekanism.
Den strategiska reserven består av resurser som Svenska kraftnät tecknar avtal om. Avtalens volym och omfattning kan variera över tid beroende på hur bristsituationen ser ut och upphandlingsresultat. För närvarande har Svenska kraftnät avtal för vintern 2025/2026 med resurser från Mälarenergi och Sydkraft om totalt 350 MW.
Den tidigare effektreserven avslutades den 15 mars 2025, när lagen om effektreserv upphörde, och det tidigare fleråriga avtalet löpte ut vid samma tidpunkt. Den strategiska reserven ersätter effektreserven och är anpassad efter EU:s regelverk för kapacitetsmekanismer.
Svensk och europeisk lagstiftning
Upphandling av strategisk reserv styrs av både svensk och EU-gemensam lagstiftning:
Elmarknadsförordningen (EU 2019/943) reglerar när och hur kapacitetsmekanismer får upphandlas inom EU.
Lagen om finansiering av en kapacitetsmekanism för elmarknaden (2025:50) anger hur Svenska kraftnät kan ta ut avgifter från balansansvariga för att finansiera kostnaderna.
Förordningen om en kapacitetsmekanism för elmarknaden (2025:835) innehåller mer detaljerade krav, exempelvis att ettåriga avtal måste följa utsläppsgränser medan fleråriga avtal måste vara helt fossilfria. Den svenska förordningen baseras på EU-kommissionens beslut (SA.11.29.68)
Länkar:
Lag (2025:50) om finansiering av en kapacitetsmekanism för elmarknaden på riksdagens webbplats.
Förordning (2025:835) om en kapacitetsmekanism för elmarknaden på riksdagens webbplats.
EU-kommissionens beslut (SA.11.29.68) (.pdf) Öppnas i nytt fönster
Hur risk för effektbrist avgör volymen
EU-förordningen kräver att en probabilistisk metod används för att beräkna resurstillräckligheten, alltså risken för effektbrist. Sverige övervakar detta både genom den europeiska bedömningen, European Resource Adequacy Assessment (ERAA), och genom egna nationella analyser.
Tillförlitlighetsnormen i Sverige är en timme per år, vilket innebär att produktion och import av el i genomsnitt ska kunna täcka hela den förväntade förbrukningen året runt, med undantag för en timme.
För innevarande vinter beräknas den uppskattade beistsituationen vara ca 1,6 timmar vilket motiverar att upphandla en volym om ca 800 MW för att nå tillförlitlighetsnormen om 1 timme.
Kostnadseffektivitet i upphandlingen
En kostnadseffektivitetsmodell används för att bedöma hur mycket varje megawatt bidrar till att minska risken för effektbrist. De första MW är mest värdefulla för elsystemet och har därför hög betalningsvilja, medan nyttan minskar för varje ytterligare MW.
Det innebär att om det inte är möjligt att upphandla hela tilltänkta volymen så utvärderas anbuden utifrån kostnadseffektivitet.