Hoppa till huvudinnehåll

Svenska kraftnät använder kakor (cookies) för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor. Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Två män i en korg från en lyftkran arbetar med att installera en luftledning
De växande investeringarna i förnyelse och utbyggnad av transmissionsnätet tar nu en allt större del av avbrottskalendern i anspråk.

Avbrottspusslet allt viktigare i framtiden

Sommartid är arbetstid i transmissionsnätet. Det är under sommarhalvåret som merparten av underhåll och utbyggnad sker. Ofta på ledningar och i stationer som tas ur drift så att de inte är spänningssatta medan arbetet pågår. Avbrotten sker av säkerhetsskäl och är noga planerade.

Det finns tre arbetsmetoder för elektriska arbeten: arbete utan spänning, med spänning och nära spänning. Metoden arbete med spänning är på stark frammarsch, men än så länge utförs de flesta arbeten utan spänning, vilket innebär avbrott. 

Att få ihop alla avbrott som krävs för att genomföra alla underhålls- och utbyggnadsjobb är ett stort pussel. Det svenska transmissionsnätet befinner sig i stark utveckling. Det är både stora behov av reinvesteringar för att förnya, uppgradera och modernisera det befintliga nätet, och ett växande antal utbyggnadsprojekt. I årets avbrottsplanering ingår både avbrott för löpande underhåll, för inkoppling av nya stationer (ställverk) som ska tas i drift, och förberedande arbeten inför kommande förnyelser av stationer.

Lång planeringshorisont

Thomas Tagesson, enhetschef för Driftplanering inom Svenska kraftnät, berättar att grundplanen för underhållsavbrott tas med ett års framförhållning. Underhållsavbrotten har historiskt sett stått för den övervägande volymen avbrott på transmissionsnätet. Men i takt med de växande investeringarna i förnyelse och utbyggnad av transmissionsnätet krävs det allt mer avbrott även för dessa projekt. De tar nu en allt större del av avbrottskalendern i anspråk.

– I riktigt stora projekt som kräver långa avbrott krävs en framförhållning på mer än fem år. Då talar vi om arbeten som kan kräva upp till tolv veckors sammanhängande avbrott i flera etapper och år, berättar han.

Axplock ur årets avbrottsplanering

Här är exempel, från söder till norr, på några av de arbeten som ingår i årets avbrottsplanering:

  • Förnyelse av 400 kV-ledningen mellan Söderåsen och Barsebäck i Skåne. Det kommer att bidra till en förstärkt överföringskapacitet till Malmöområdet.
  • Förnyelse av stationen i Kilanda och förberedelser för en ny station i Ingelkärr norr om Göteborg.
  • Förnyelse av kontrollanläggningar för flera stationer i främst Mellansverige samt för SwePol Link mellan Karlshamn i Sverige och Slupsk i Polen.
  • Förnyelse av stationerna Timmersdala utanför Skövde och Kolstad utanför Mjölby.
  • Förberedande arbeten för kommande års idrifttagningar inom flera investeringsprojekt, stations- och ledningsförnyelser över hela landet, exempelvis i norr utmed Luleälven i stationerna Letsi, Ligga och Messaure inklusive förberedelse för anslutning av Aurora Line, den kommande nya förbindelsen till Finland.
  • På flera håll i landet genomförs också så kallade steg- och beröringsmätningar. Detta sker för att säkerställa att anläggningen är säker och det krävs för att få drifttillstånd för ledningar och stationer.
  • Ökade åtgärder inom det skogliga underhållet. För det mesta går detta att utföra utan avbrott, men det kräver ändå förberedande planering samt att automatik för återinkoppling tas ur drift under tiden arbete pågår.

Avbrotten innebär att kapaciteten i nätet tillfälligt blir lägre, men inte att slutkunderna, alltså elanvändarna, blir strömlösa. Strömmen tar andra vägar utifrån fysikens lagar. Elmarknadens aktörer är informerade i förväg.

I förlängningen leder arbetena som utförs under avbrottsperioden till förbättringar. Transmissionsnätet förnyas, utvecklas och överföringskapaciteten stärks. Det är helt i enlighet med Svenska kraftnäts uppdrag att förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt och driftsäkert kraftöverföringssystem.

– Vi försöker göra avbrotten så korta som möjligt och på tider som inte stör. Efter bästa förmåga väljer vi den rationellt bästa tidpunkten för varje avbrott, säger Thomas Tagesson.

Mycket att ta hänsyn till i planeringen

Utöver årstid och väder finns det många andra faktorer att ta hänsyn till vid avbrottsplaneringen. En av de allra viktigaste är samordning med när kärnkraftverkens olika reaktorer tas ur drift för sin planerade revision. Detta på grund av att kärnkraftverken är så stora elproducenter och så viktiga för balansen i nätet.

Det gäller också att schemalägga avbrotten på ett sådant sätt att inte överföringskapaciteten mellan de olika elområdena begränsas mer än nödvändigt. Begränsas kapaciteten och det blir flaskhalsar mellan elområden så kan det leda till stora skillnader i elpris mellan elområdena, och det vill man undvika i möjligaste mån.

Omplanering när omvärlden förändras

Ofta blir det nödvändigt att göra omplaneringar under resans gång. Det kan exempelvis bero på att ett projekt av olika skäl blivit försenat, men också på anpassningar till omvärldsfaktorer. En skogsbrand, eller ett längre stopp än planerat i en kärnkraftreaktor, kan ofta påverka planerade avbrott.

Antalet arbeten som kräver avbrott ökar år för år på grund av Svenska kraftnäts och regionnätens ökade underhålls- och förnyelseåtgärder.

– Vi märker att det ökar. Det blir fler avbrott att planera och koordinera i ett tidigare skede i och med att vi och andra aktörer har fler och fler projekt igång, samtidigt som även exempelvis det skogliga underhållet ökar de kommande åren. Även om fler och fler arbeten genomförs med spänningssatta ledningar så krävs det ändå en planering från vår sida samt en arbetsinsats av kontrollrummen, säger Thomas Tagesson.