Arbeten i stamnätet med och utan avbrott i sommar
Mycket av Svenska kraftnäts arbete med att underhålla och utveckla stamnätet sker under perioden från mars till november. Då är elanvändningen inte lika stor som under vintern, och det går därför lättare att genomföra planerade avbrott på ledningarna. Men nya metoder, där underhåll kan ske utan att elen stängs av, används i allt högre utsträckning.
Det finns tre olika arbetsmetoder vid elarbeten: arbete utan spänning med elen avstängd där arbetet utförs, arbete med spänning och arbete nära spänning.
Under 2024 stod arbete utan spänning för hälften av alla elektriska arbeten, arbeten nära spänning för 38 procent och arbeten med spänning för 11 procent. Under första kvartalet i år växte det totala antalet arbeten med 20 procent och det är arbeten utan avbrott på ledningarna som står för hela ökningen.
Mycket att ta hänsyn till i planeringen
Arbete utan spänning är den historiskt mest använda metoden. Själva ”avbrottssäsongen” sträcker sig från 16 mars till 15 november för att inte krocka med den period på året då elanvändningen är som störst.
Utöver årstid och väder finns det många andra faktorer att ta hänsyn till vid avbrottsplaneringen. En av de allra viktigaste är samordning med när kärnkraftverkens olika reaktorer tas ur drift för sin planerade revision. Detta på grund av att kärnkraftverken är så stora elproducenter så att det i stor utsträckning påverkar effektbalans och flöden i nätet. Det finns också liknande underhålls- och investeringsplaner hos Svenska kraftnäts motsvarighet i övriga Norden samt hos regionnätsägarna i Sverige.
Uppgiften är att analysera och koordinera dessa planer och skapa en hållbar sammanvägd planering. Det gäller till exempel att schemalägga avbrotten på ett sådant sätt att inte överföringskapaciteten mellan olika elområden begränsas mer än nödvändigt. Begränsas kapaciteten för mycket leder det till onödigt stora skillnader i elpris mellan olika elområden, vilket bör undvikas i möjligaste mån.
Ofta blir det nödvändigt att göra omplaneringar under resans gång. Det kan exempelvis bero på att ett projekt av olika skäl blivit försenat, men också på anpassningar till omvärldsfaktorer. En skogsbrand eller ett längre stopp än planerat i en kärnkraftreaktor kan ofta påverka planerade avbrott.
Lång planeringshorisont
Thomas Tagesson, tf sektionschef Nätdrift inom Svenska kraftnät, berättar att grundplanen för underhållsavbrott tas fram med ett års framförhållning. Underhållsavbrotten har historiskt sett stått för den övervägande volymen avbrott på transmissionsnätet. Men i takt med de växande investeringarna i förnyelse och utbyggnad av transmissionsnätet krävs det allt mer avbrott även för dessa projekt. De tar nu en allt större del av avbrottskalendern i anspråk.
– I riktigt stora projekt som kräver långa avbrott krävs en framförhållning på mer än fem år. Då talar vi om arbeten som kan kräva upp till tolv veckors sammanhängande avbrott i flera etapper och år, berättar han.
I förlängningen leder arbetena som utförs under avbrottsperioden till förbättringar. Transmissionsnätet förnyas, utvecklas och överföringskapaciteten stärks. Det är helt i enlighet med Svenska kraftnäts uppdrag att förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt och driftsäkert kraftöverföringssystem.
– Projekten tar fram sina avbrottsbehov som sedan ska koordineras med andra projekts behov och analyseras ur ett driftsäkerhetsperspektiv. För att allas behov ska täckas måste det ske kompromisser genom att till exempel tillsätta mer resurser och arbete på obekväma tider så att avbrottet blir effektivare. Sen är det viktigt att poängtera att det alltid är utförande entreprenör som utifrån sin riskanalys väljer arbetsmetod. säger Thomas Tagesson.
Axplock ur årets avbrottsplanering
Här är exempel, från söder till norr, på några av de arbeten som ingår i årets avbrottsplanering:
- Förnyelse av två 400 kV-ledningarna på Västkusten, den ena mellan Breared och Söderåsen i Skåne och den andra mellan Skogssäter och Kilanda i Västergötland. Båda ledningarnas avbrottsarbeten är uppdelade på två år och de är helt förnyade efter avbrotten hösten 2026.
- Förnyelse av stationerna Tenhult i närheten av Jönköping och Glan utanför Norrköping pågår samt förberedelser för en ny station i Ingelkärr norr om Göteborg.
- Förnyelse av kontrollanläggningar för flera stationer i främst Mellansverige.
- Nya stationerna Nässe i Ångermanland som är en del i NordSyd samt Degerträsk i Norrbotten för industrisatsningar tas idrift under hösten.
- Förnyelse av stationen Messaure norr om Jokkmokk pågår inklusive anslutning av Aurora Line, den kommande nya förbindelsen till Finland som tas i drift i slutet av året.
- Förberedande arbeten för kommande års idrifttagningar inom flera investeringsprojekt, stations- och ledningsförnyelser över hela landet, exempelvis i norr utmed Luleälven i stationerna Letsi och Ligga.
- På flera håll i landet genomförs också så kallade steg- och beröringsmätningar. Detta sker för att säkerställa att anläggningen är säker och det krävs för att få drifttillstånd för ledningar och stationer.
Avbrotten innebär att kapaciteten i nätet tillfälligt blir lägre, men inte att slutkunderna, alltså elanvändarna, blir strömlösa. Strömmen tar andra vägar utifrån fysikens lagar. Elmarknadens aktörer är informerade i förväg.
Arbeten med spänning och nära spänning
En medveten satsning kommer att medföra en fördubbling av antalet arbeten med spänning under 2025. Ökningen förväntas fortsätta under 2026 och sedan år för år. De arbeten som utförs med den här metoden är framförallt olika underhållsåtgärder som exempelvis montering av flyghinder, byte av isolatorer, dämpare och distansjärn, samt steg och beröringsmätningar.
Metoden arbete nära spänning används framförallt vid skogligt underhåll samt projektrelaterade åtgärder som exempelvis vägbygge och transporter.