Insatsstyrkan rycker ut när hårt väder slår ut ledningar

– Vi har hållit till på ett övningsfält i Skövde, med fina möjligheter för mat och boende för deltagarna som rest hit från hela landet. Denna omgång har vi planerat, byggt upp stolpar och gjort förberedelser under första utbildningsveckan, för att fokusera på lindragning under andra veckan, säger Tommy Alvar, övningsledare. 

Ett 40-tal personer har övat åt gången respektive vecka, och det har inte varit samma personer båda veckorna. Så totalt rör det sig om över 80 personer i insatsstyrkan som har övat. 

Insatsstyrkan är 350 personer med olika kompetenser

Sedan 2008 har Svenska kraftnät byggt upp insatsstyrkan som kan verka över hela landet. I dag är den 350 personer stark och består av en rad olika kompetenser som montörer, lindragare, bandvagnschaufförer och radiooperatörer. De personer i insatstyrkan som jobbar med att resa och dra ledningar har sin grundanställning i ett elbolag, och har ett kontrakt med Svenska kraftnät om att ingå i insatsstyrkan. 

– Det är personer med stor erfarenhet och som har de nödvändiga utbildningarna för att jobba med detta. Men övningen är nödvändig eftersom de inte arbetar med beredskapsmaterialet på hemmaplan, säger Tommy Alvar.

Insatsstyrkan jobbar med material som är anpassat för att bygga nya, provisoriska ledningar. 

– De så kallade Canadastolparna vi använder kan bli uppåt 40 meter höga och de stagas enligt metoden stagsymmetri med många stag som håller uppe stolparna. Stagen förankras i berg eller om inte det finns, i stålplattor som vi gräver ner två till två och halv meter, säger Tommy Alvar.

Material nog för att bygga 10 mil ledning

Stolpar, faslinor och övrigt material finns i depåer som Svenska kraftnät har. Totalt finns material för att bygga tio mil ledning. 

Materialet transporteras dit det behövs med hjälp av bandvagnar. De körs av antingen chaufförer från Bilkåren eller Frivilliga automobilkåren (FAK), som är en del av insatsstyrkan. Därutöver ingår också radiooperatörer från Frivilliga Radioorganisationen (FRO) som ser till att insatsstyrkan kan kommunicera med varandra när den jobbar över stora områden.

För det är många olika roller som ska samverka. Tommy Alvar nämner fältprojektörer och beredare som förbereder och projekterar arbetet, sedan när det ska byggas behövs det lagbasar som styr och självklart montörerna och lindragarna. Dessutom finns alltid en person som fokuserar på säkerheten kring arbetet.

– De svåraste monumenten i att bygga provisoriska ledningar har lindragarna. Det är ingen standardprocedur som man kan läsa sig till i en manual. Det är mycket erfarenhet inblandat, och det kräver att man ha koll på hur grejerna funkar och hur linorna beter sig när man drar. Det är nämligen stora laster och krafter som ska hanteras med drag- och bromsmaskin samt trumställ, säger Tommy Alvar. 

Montörer och bandvagnsförare bygger stolpar tillsammans

Insatsstyrkan är uppdelade på arbetslag som jobbar med en stolpe åt gången, vilket under mycket gynnsamma omständigheter innebär att de kan resa två stolpar per dag, men normalt hinner de med en stolpe per dag. Varje arbetslag som bygger stolpar består av sex montörer och två bandvagnsförare.

Arbetslag som drar linor består normalt av fyra personer, två i varje ände. Och så har man spejare emellan som följer med dragningen och ser till att faslinorna inte fastar i marken eller vegetationen. Avståndet mellan stolparna brukar ligga på 150-200 meter beroende på terrängen och höjdskillnader.