Så kan ändringar av B-stolpens fundament spara en halv miljard
När utbyggnaden av stamnätet är omfattande och stolparna är många kan man också spara mycket pengar. Det vill säga om man hittar ett sätt att minska på material eller ta bort onödiga arbetsuppgifter. Detta är precis vad som hänt kring B-stolpen – en av Svenska kraftnäts vanligaste stolpar i ledningsgatan.
Svenska kraftnät har som målsättning att ha förmågan att projektera och bygga 50 mil kraftledning och 20 stationer per år de kommande åren. Detta kräver naturligtvis stora resurser. Därför pågår det också ständigt arbete med att hitta smarta lösningar. Och B-stolpen visade sig vara en stolpe med potential.
Joakim Larsen är tillförordnad enhetschef på enheten Konstruktioner inom Svenska kraftnäts division Nät. Han berättar att enhetens förbättringsarbetet med B-stolpen kommer att leda till både ekonomiska och miljömässiga vinster och underlätta byggnationen under entreprenadfasen.
– Genom att justera konstruktionen i pålfundamentet och minska antalet pålar i fundamentet från 24 till 14, kan vi spara stora summor, säger Joakim.
Lanserades under våren
Det nya pålfundamentet testades under 2024 i revisionsprojektet Linbacka-Östansjö, där man hade ett behov av ett nytt pålfundament. Revisionsprojektet genomförde fullskaletester som bekräftade att den nya konstruktionen var byggbar, och den nya konstruktionen gjordes tillgänglig för bred användning under våren 2025.
Kan spara mer än en halv miljard
Mellan 2026 och 2029 räknar man med att förändringen leder till besparingar på mellan 500 och 750 miljoner kronor. Förutom att spara material (stål och betong) går fundamentet att bygga snabbare och med lägre risk för fel.
Även skruvar bidrar
Svenska kraftnät arbetar också med att standardisera komponenterna som används. De ska vara så lika som möjligt, och det ska så långt som möjligt finnas så få typer av grundskruvar som det går.
– Vi vill göra det enkelt för projekten att beställa komponenter och det man beställer ska vara anpassat efter dagens tillverkningsmetoder, säger Joakim och ger ett exempel:
– Vi hade tidigare en bricka till en av fundamentets grundskruvar där det krävdes att en person slipade kanterna på brickan. Framöver kommer det kunna skötas av tillverkarnas maskiner.
Och även om det ”bara” handlar om en bricka till en skruv blir även detta en stor besparing.
– Det tar kanske sex minuter att slipa en bricka och här uppskattar vi kunna spara runt en miljon per år.
Tydligare ritningar minskar misstag
För att minska misstagen och få den kvalitet som Svenska kraftnät eftersträvar ser man också över ritningar och tekniska riktlinjer som tillhör normalstolparnas fundament.
– De görs nu tydligare och rätt information presenteras på rätt plats.
A-stolpen näst på tur
Nästa steg kan bli att titta på A-stolpens fundament, särskilt stagfundamenten. Här ser det ut att finnas saker att förbättra utifrån geometri, produktion, material och utförande. A-stolpen är den allra vanligaste så här är möjligheten till effektivisering stor, även med små åtgärder.