Första nationella flexibilitetsbedömningen visar ökade behov i elsystemet
Flexibilitetsbehoven i det svenska elsystemet väntas öka fram till 2035. Det visar den första nationella bedömningen av elsystemets behov av flexibilitet, som Svenska kraftnät har redovisat till regeringen enligt EU:s elmarknadsförordning.
Rapporten är den första fullständiga tillämpningen av den europeiska metoden för nationella flexibilitetsbedömningar och ger ett nytt underlag för att förstå vilka flexibilitetsresurser som kommer att behövas i framtidens elsystem.
Behoven ökar och blir mer komplexa
Analysen visar att flexibilitetsbehoven ökar mellan 2030 och 2035. Utvecklingen drivs framför allt av en växande andel vind- och solkraft och ökad elförbrukning vilket leder till större variationer mellan tillgänglig produktion och användning. Några av rapportens viktigaste slutsatser är att:
- behoven varierar mellan tidsskalor och geografiska områden
- olika flexibilitetsresurser behövs för olika situationer
- dagens resurser kan möta många behov, men inte alla framtida behov
- de största behoven väntas i elområde SE3
Rapporten visar också att perioder med överskott av förnybar elproduktion väntas bli vanligare, samtidigt som behovet av reglering och balansering av elsystemet ökar.
– Elektrifieringen och utbyggnaden av förnybar elproduktion gör att flexibilitet blir en allt viktigare resurs. Den här bedömningen ger oss ett bättre underlag för att förstå var behoven uppstår och hur de kan mötas, säger Erik Böhlmark, enhetschef Systemmodellering på Svenska kraftnät.
Omfattande samarbete med aktörer
Bedömningen har tagits fram i nära samarbete mellan Svenska kraftnät, distributionsnätsägare och Energimarknadsinspektionen. Som en del av arbetet har även marknadshinder för flexibilitet och digitaliseringens bidrag utvärderats genom en enkät till samtliga nätägare och andra marknadsaktörer.
Arbetet har varit omfattande och krävt nya former av samverkan, analys och datainsamling. Samtidigt har det gett viktiga lärdomar inför kommande flexibilitetsbedömningar.
– Den här rapporten hade inte varit möjlig utan det nära samarbetet med aktörerna. Tillsammans har vi byggt upp en ny kunskapsbas som stärker förståelsen för elsystemets framtida flexibilitetsbehov. Vi har lärt oss mycket under processen och lagt en grund för kommande analyser, säger Erik Böhlmark.
Uppdrag enligt EU-regler och Svenska kraftnäts instruktion
Bedömningen har genomförts enligt artikel 19 i EU:s elmarknadsförordning (EU 2019/943). Genom att analysera framtida behov av flexibilitet och eventuella hinder för dess användning kan medlemsländerna stärka försörjningstryggheten, underlätta elektrifieringen och utveckla elsystemet på ett kostnadseffektivt sätt.
Enligt Svenska kraftnäts instruktion ska bedömningen redovisas till regeringen vartannat år, med början 2026.
Ta del av rapporten Nationell bedömning av elsystemets behov av flexibilitet (.pdf) Öppnas i nytt fönster.