Stora nätinvesteringar jämnar ut elpriset och fasar ut flaskhalsinkomsterna
Svenska kraftnät investerar 215 miljarder kronor i ett effektivare elnät de kommande tio åren. Det leder till större volymer av projekt som går in i byggnation, vilket dels ökar kapaciteten för elöverföring från norr till söder, dels minskar prisskillnaderna inom Sverige.
– De flaskhalsinkomster som finns idag, samt de som bedöms tillföras, är därmed redan idag öronmärkta för dessa projekt, säger Jacob Henriksson, finansdirektör på Svenska kraftnät.
Förstärkningen av kapaciteten i det svenska elnätet accelererar kraftigt de närmaste åren när allt fler projekt i stamnätet går från projektering till att byggas. Finansieringen kommer bland annat från flaskhalsinkomster. Totalt 85 miljarder kronor vid årets början kommer i slutet av 2035 vara nere på noll.
– Efter att vi de senaste åren har växlat upp projekteringen går vi nu in i en period med de högsta byggvolymerna i modern tid. Flaskhalsinkomsterna leder alltså till att vi bygger bort flaskhalsar och ökar överföringskapaciteten, vilket minskar prisskillnader mellan elområden, säger Jacob Henriksson.
Möjliggör jämnare elpris
Investeringarna möjliggör ett jämnare elpris över hela landet på sikt. Att använda flaskhalsinkomsterna för finansiering, istället för att låna motsvarande belopp, innebär att nätet inte tillförs ökade kostnader för dessa investeringar.
Resten av flaskhalsinkomsterna återförs till Svenska kraftnäts nätkunder, alltså regionnätsägare och stora elproducenter, i form av reducerade tariffer. I förlängningen gynnar det hushållen och företagen genom lägre nätavgifter.
En mindre post går även till kostnader för bland annat nätförluster och mothandel.
Ökat byggande och minskat inflöde av flaskhalsinkomster
Bedömningen är att det fortsatt kommer att vara prisskillnader mellan olika elområden under den kommande tioårsperioden, men att skillnaderna jämnas ut. Det innebär ett minskat inflöde av flaskhalsinkomster. Samtidigt ökar användningen, i form av nätinvesteringar och tariffreduktioner, vilket vida överstiger inflödet. I slutändan blir överskottet av flaskhalsinkomster noll.
Med reservation för att många faktorer påverkar utvecklingen bedömer Svenska kraftnät att inflödet av flaskhalsinkomster under perioden 2026–2035 uppgår till 133 miljarder kronor, utöver de 85 miljarder som fanns vid årets början (se tabell nedan). Under samma period pekar beräkningarna på att 125 miljarder går till nätinvesteringar, 72 miljarder till tariffreduktion och 22 miljarder till övriga kostnader.
– Alla dessa byggprojekt bidrar till ökad överföringskapacitet. Och det är en förutsättning för att vi ska få använda flaskhalsinkomsterna till nätinvesteringar, säger Jacob Henriksson.
Inflöde och användning av flaskhalsinkomster
| Flaskhalsinkomster | 2026-2031 | 2032-2035 |
|---|---|---|
| Inflöde | 78 | 55 |
| Användning | ||
| - Nätinvesteringar | -60 | -65 |
| - Nätförluster, underhåll, mothandel m.m. | -12 | -10 |
| - Tariffreduktion | -47 | -25 |
Om flaskhalsinkomster
Flaskhalsinkomster uppstår när el överförs mellan elområden med prisskillnader. Mellanskillnaden kallas flaskhalsinkomst. Hur de får användas bestäms av ett europeiskt gemensamt regelverk. Framför allt ska de gå till åtgärder som ökar överföringskapaciteten mellan elområden, för att därigenom minska prisskillnaderna. Men de kan även användas för att sänka tarifferna som Svenska kraftnäts kunder betalar.
I Sverige är det Energimarknadsinspektionen, Ei, som godkänner användningen av flaskhalsinkomsterna.
Läs mer: Flaskhalsinkomster