Allt fler leverantörer av stödtjänster för det svenska elsystemet
Batterilager och vindkraft bidrar i allt högre utsträckning till att balansera elsystemet. Svenska kraftnät går mot ett rekordår när det gäller antal förkvalificeringar för att bidra med så kallade stödtjänster.
Svenska kraftnät har i uppdrag att balansera elsystemet. Det måste hela tiden vara balans mellan hur mycket el som konsumeras och hur mycket el som produceras. Om det blir stora obalanser kan det hota elförsörjningen. Svenska kraftnät kan i värsta fall tvingas koppla bort elproducenter eller elanvändare, för att förhindra en nätkollaps. I det nordiska synkronområdet ska balans råda vid en frekvens på 50 Hz.
För att upprätthålla balansen köper Svenska kraftnät dagligen stödtjänster från elmarknadens aktörer. Stödtjänsterna används för att parera obalanser som uppkommer, både utifrån prognosfel, störningar men också utifrån att produktion och förbrukning på elmarknaden matchas för en hel timme, men i verkligheten varierar elleverans och elanvändning sekund för sekund.
Vattenkraft bidrar med störst volymer - batterilager och vindkraft växer
Historiskt har vattenkraften bidragit med en mycket stor andel av volymen stödtjänster. Nu ökar energilager (batterier) och vindkraft i snabb takt – på vissa av marknaderna. Diagrammet nedan visar fördelning per kraftslag för tjänsten FCR-D ned (MW).
2024 möjligt nytt rekordår för antalet förkvalificeringar
Att intresset är stort från elmarknadens aktörer att bidra med stödtjänster visar utvecklingen för antalet förkvalificeringar av resurser som kan bidra med stödtjänster. Sannolikt kommer 2024 passera 2023 som är det nuvarande rekordåret för antalet genomförda förkvalificeringar.
Antal förkvalificeringar
| 2022 | 2023 | 2024* |
|---|---|---|
| 343 | 627 | 462 |
Mer stabil prisutveckling
I februari infördes marginalprissättning (tidigare pay-as-bid) avseende samtliga FCR-produkter. I kombination med andra faktorer ledde det inledningsvis till en period av relativt höga och volatila priser. På senare tid har dock Svenska kraftnät sett en utveckling mot lägre och mer stabila priser, framförallt avseende FCR-D.
Orsaken är bland annat bättre likviditet och ett mer diversifierat utbud av aktörer då energilager och vindkraft deltar på marknaden i allt högre utsträckning.
Prisfallet har lett till att Svenska kraftnäts kostnadsprognos för stödtjänster för helåret har sänkts med 2 mdr kr.
Behov av fler leverantörer av mFRR
Antalet leverantörer och utbud har under året ökat starkt på stödtjänsterna FCR-D ned samt FCR-D upp, vilket Svenska kraftnät ser som positivt, då ett gott utbud bidrar till mer välfungerande marknader.
Svenska kraftnät har fortfarande behov av fler leverantörer och ett ökat utbud av mFRR och framför allt mFRR nedreglering. Behovet av mFRR väntas öka ytterligare då den automatiserade balanseringen, mFRR EAM, och balansering per elområde införs i december 2024. Även mindre volymer, minst 1 MW, är välkomna på marknaden från och med införandet i december.
Den automatiserade processen väntas öka antalet aktiveringar och i takt med att elnätet nyttjas mer optimalt i dagenföremarknaden kan det bli svårare att netta obalanser i olika elområden mot varandra. Behovet av att ha flexibilitet i alla elområden ökar därmed. Svenska kraftnät har sett att antalet timmar med låga elpriser ökar, vilket gör att en stor del av flexibiliteten i vattenkraften redan går på minkörning och inte kan nyttjas för ytterligare nedreglering. Det är mycket viktigt att få till mer flexibilitet och att alla kraftslag bidrar till balanseringen genom att delta på marknaderna.
En konsekvens av ett bristande utbud är sannolikt högre priser och därmed högre obalanskostnader för de aktörer som orsakat obalansen den timmen. Det finns också risk för att Svenska kraftnät behöver vidta åtgärder som inte är lika kostnadseffektiva och transparenta som balansmarknaden.
Svenska kraftnät hoppas på att trenden med ökat utbud på FCR-marknaden sprider sig vidare till övriga marknader.