Positiv effektbalans kommande vinter men med nationella skillnader
Prognosen för effektbalans för kommande vinter är mer positiv än tidigare. Sverige bedöms ha en nationell effektbalans under topplasttimmen på plus 600 MWh/h vid en normalvinter och minus 600 MWh/h vid en tioårsvinter. – Detta beror till stor del på en ökad prismedvetenhet hos elkunderna, säger Eva Vitell, divisionschef System, Svenska kraftnät
Nedbrutet per elområde blir bilden en annan. Prognosen för effektbalansen för södra halvan av Sverige – elområdena 3 och 4 – är minus 7 700 MWh/h vid en normalvinter. Huvudsakligen kommer effekten (inflödet av el) från norra Sverige, men även effekt från utlandet kan behövas då överföringskapaciteten från norra Sverige inte är obegränsad.
– Detta speglar tydligt det faktum att södra Sverige har ett stort effektunderskott och norra Sverige ett effektöveröverskott, säger Eva Vitell.
Svenska kraftnät redovisar årligen, på regeringens uppdrag, Kraftbalansrapporten, som behandlar effekttillräckligheten under vintern och sommaren. Centralt för rapporten är hur Sverige klarar den timme på vintern då elförbrukningen är som störst – topplasttimmen.
Importbehov ökar
I rapporten analyseras även elförbrukningen i landet om det blir en lika kall vinter som det har varit under en tio- respektive tjugoårsperiod. Figuren visar importbehovet för de tre olika vintertyperna – normal-, tioårs- och tjugoårsvinter.
– Att effektbalansen försämras under den kommande femårsperioden beror på en ökad elanvändning, även om den sker långsammare än vad vi har bedömt tidigare. Ökningen beror framför allt på elektrifiering av industri och till mindre del av ökat antal eldrivna fordon, säger Eva Vitell.
Under de tio senaste årens topplasttimmar har nettoimporten i genomsnitt varit ungefär 800 MWh/h och som mest 3 300 MWh/h.
Ingen ny planerbar produktion förväntas tillkomma under den kommande femårsperioden. Den tillkommande produktionen utgörs i huvudsak av vindkraft och solkraft.
Svårare att prognosticera
Analyser visar också att importmöjligheterna kan vara begränsade om samma vind- och temperaturförhållanden råder samtidigt i Sverige och våra grannländer.
– Den allmänna utvecklingen är att mängden och andelen vindkraft ökar i Sverige och angränsande länder. Variationerna i tillgänglig effekt blir därmed större, och systemets obalanser svårare att prognosticera, säger Eva Vitell.
Rapporten pekar därför på ett ökat behov av efterfrågeflexibilitet och lagring för att balansera systemet när andelen planerbar produktion minskar.
Rapporten redovisar också hur kraftbalansen under den senaste vintern har upprätthållits. Vintern 2024/2025 blev enligt SMHI mild. Samtliga delar av landet hade högre medeltemperatur än under perioden 1991-2020. Det gjorde att förbrukningen under topplasttimmen, som inträffade den 13 januari 2025 kl. 8–9, uppgick till 22 500 MWh/h (vintern innan uppgick den till 25 200 MWh/h). Inte under en enda vinter sedan 1997/1998 – längre sträcker sig inte tillförlitliga data –har Sverige haft en sådan låg topplasttimme.
Fotnot: I föregående års Kraftbalansrapport bedömdes vintern 2025/2026 få en sämre effektbalans än den bedömning som nu görs. Förklaringen är att prognosen för förbrukningen i topplasttimmen har justerats ned. Numera tar prognosen hänsyn till de beteendeförändringar (energieffektivisering och priskänslighet) hos elanvändarna som noterats efter energikrisen vintern 2022/2023.
Kraftbalansen på den svenska elmarknaden, rapport 2025, finns att hämta här.