Vilka nyttor innebär övergången till en kortare tidsupplösning?

Förordningen har föregåtts av omfattande kostnads/nyttoanalyser som visat betydande effekter för Europa med en gemensam tidsupplösning. Även för Norden har nyttoanalyser kommit fram till avsevärda nyttor när tidsupplösningen ändras till 15 minuter.

När alla europeiska länder har samma avräkningsperiod för 
obalanser är det till exempel möjligt att utbyta reglerkraft inom Europa via plattformarna MARI och PICASSO. Detta gynnar konkurrensen och bör generera lägre kostnader för stödtjänster. Det kommer även resultera i lägre kostnader på grund av minskningen av de strukturella obalanser som finns vid övergången till varje ny drifttimme.

Effekterna av mer oplanerbar, väderberoende produktion hanteras på ett bättre sätt och bidrar till att aktörerna i högre grad kan medverka till balanshållningen i syfte att höja driftsäkerheten. En högre tidsupplösning stödjer även en marknadsdesign som uppmuntrar till flexibilitet, något som kommer bli viktigare när vi ställer om och bör ge samhällsekonomiska effekter.