Icke-intuitiva flöden – när elen handlas åt ”fel håll”
Det händer att elen flödar i ”omvänd” prisriktning, det vill säga från ett område med högre pris till ett område med lägre pris. Detta kallas för icke-intuitiva flöden eftersom att elen ser ut att handlas från ett område med högre pris till ett där priset är lägre. Det kan verka bakvänt, men fenomenet skapar ökad samhällsekonomisk nytta sett till hela elmarknaden.
Ordet intuitiv betyder ungefär ”omedelbar förståelse”, alltså att något är begripligt utan förklaring. Icke-intuitiv är motsatsen, något som inte enkelt går att förstå eller tänka ut varför det är på ett visst sätt.
Intuitivt tänker vi att elen flödar från elområden med mycket produktion till områden med mycket konsumtion. Normalt sett alltså från elområde SE1 och SE2 i norr till elområde SE3 och SE4 i söder. Att elen i vissa fall flödar åt ”fel” håll tänker vi oss inte intuitivt – det är ett icke-intuitivt flöde.
Avlastar ansträngda delar av elnätet
Finessen med ett icke-intuitivt flöde är att det kan avlasta ansträngda delar av elnätet så att det istället går att överföra mer el någon annanstans där mer överföring ger större nytta för marknaden. Icke-intuitiva flöden bidrar alltså till att maximera överföringen av el till de områden där behovet är som störst.
Priser och flöden beräknas gemensamt för hela EU:s elmarknad av en algoritm som optimerar utfallet för att skapa så stor nytta som möjligt för hela marknaden. Även om flödet mellan två elområden ser ”bakvänt” ut så hjälper det till att skapa större samhällsekonomisk nytta för hela elmarknaden än om det ”bakvända” flödet inte hade funnits. Nyttan totalt sett blir större, men prisbildningen och flödena kan också bli mer komplexa att förstå.
Exempel på icke-intuitivt flöde mellan SE1 och SE2
Flödet av el från det nordligaste elområdet SE1 går vanligtvis via SE2 och vidare till andra elområden söderut. Priset är då lägre i SE1 än i SE2. Men vid vissa tillfällen är det tvärt om högre pris i SE1 trots att SE1 exporterar till SE2. Ett elområde med högre pris exporterar alltså till ett med lägre pris. I den här situationen så beror det icke-intuitiva flödet på att det ger lägre belastning på elnätet än alternativa flöden.
Vissa av de delar av nätet som är som mest begränsande för marknaden blir mer belastade av ökad produktion i SE2 än när produktionen ökar i SE1. El från SE2 belastar alltså dessa nätelement mer än vad el från SE1 gör. För att kunna nyttja så mycket som möjligt av kraftproduktionen i norr och överföra elen söderut, aktiveras därför mer produktion i SE1 och mindre i SE2 vilket ger ett högre pris i SE1 än i SE2. På så sätt kan överföringen söderut maximeras utan att de begränsande delarna av nätet överlastas.
Genererar ingen flaskhalsinkomst
Elpriserna sätts på elmarknaden för varje elområde, och varje aktör betalar det pris som gäller i det elområdet. Flaskhalsinkomster beräknas baserat på priserna i alla områden och flödena mellan dem och icke-intuitiva flöden tas i beaktande när flaskhalsinkomster beräknas och fördelas. Det finns en särskild metod för beräkning och fördelning av flaskhalsinkomsterna mellan de systemansvariga. Metoden är framtagen i enlighet med EU:s regelverk och godkänd av tillsynsmyndigheterna.
Mer information
Svenska kraftnät har tillsammans med de övriga nordiska systemoperatörerna skrivit en utförlig förklaring av icke-intuitiva flöden. Rapporten är på engelska och finns för nedladdning på Nordic RCC:s webbplats: Nordic CCM – Phenomena report (.pdf) Öppnas i nytt fönster