Tuff vinter för elförsörjningen, men lugnt driftläge för stamnätet
Stormar, avställd kärnkraft och kallt väder – så kan man sammanfatta vintern 2025/2026. Förutsättningarna för elförsörjningen var tuffa, vilket många konsumenter blev medvetna om när stormar orsakade stora avbrott i region- och lokalnät. Driftläget i stamnätet har dock varit stabilt.
– Det har varit en blandad vinter för elförsörjningen. Stormarna som gjorde tusentals strömlösa under kalla och blåsiga dygn var utmanande för region- och lokalnät. En eloge till alla som arbetat med att röja, reparera och återställa näten! Det var påfrestande för de som var drabbade och prövade verkligen hela branschens beredskap, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska kraftnät.
Han konstaterar samtidigt att motorvägarna i systemet, stamnätet, inte hade några större störningar under vintern.
– Vi har generellt haft ett stabilt och lugnt driftläge. Stamnätet är robust och under vinterperioden gynnas vi av den jämna höga lasten, som är betydligt enklare att balansera än sommarens avbrottstunga period med mer varierande flöden.
Han pekar också på att vi numera utnyttjar nätet bättre i och med och med att vi beräknar och tilldelar kapacitet med den flödesbaserade metoden. Det gör att vi kan optimera flödet i nätet till där elen efterfrågas mest.
Topplasttimme i januari
Efter en mild december kom vinterkylan med besked efter nyår. Det var kallt i hela landet under januari och februari. Topplasttimmen, timmen med högst förbrukning under året, inföll den 12 januari klockan 8.00-9.00. Då låg förbrukningen på 24 800 MWh/h (inklusive dold förbrukning och produktion).
– Det är betydligt mer än den förra milda vintern, men inte så högt som vi haft tidigare vintrar. Finland slog förbrukningsrekord denna vinter på sin topplasttimme. Den svenska elförbrukningen fortsätter att ligga på en lägre nivå trots kylan, kommenterar Pontus de Maré.
Han pekar på att Svenska kraftnäts prognoser för vintern stämde gott med utfallet. De publiceras i rapporten Kraftbalansen på den svenska elmarknaden, rapport höst 2025 (.pdf) Öppnas i nytt fönster.
– Vi har anpassat prognoserna utifrån svenskarnas förmåga att anpassa sin förbrukning efter väder - och därmed priser - och det har visat sig vara rätt väg att gå.
Vindkraften stod för 3 175 MW under topplasttimmen.
Även om förbrukningen inte var i nivå med tidigare vintrar, så var den ändå högre i januari och februari när det var som kallast jämfört med motsvarande månader förra året.
Import och export
Under topplasttimmen hade Sverige ett importnetto på 185 MW. Bakom den siffran döljer sig import från Danmark och Norge, men också export till Finland, Litauen och Polen.
– Det är hela tiden ett stort flöde i nätet när elen rör sig från områden med stor tillgång till underskottsområden. Sverige var ett transitland under topplasttimmen med riktning från väster till öster. Det är en helt naturlig följd av den integrerade elmarknaden – den funkar som det är tänkt, säger Pontus de Maré.
Sett över hela vintern importerade Sverige mer än vi exporterade under 47 timmar och exporterade mer än vi importerade under 2 833 timmar. Under perioden den 16 november 2025 till och med den 15 mars 2026 var den totala elexporten 11,8 TWh (11 783 399 MWh) och importen 0,03 TWh (31 424 MWh).
Strategiska reserven användes inte
När vintersäsongen inleddes fanns inte någon strategisk reserv (tidigare effektreserv) tillgänglig. Strategiska reserven är upphandlad produktion som kan nyttjas när efterfrågan är högre än tillgänglig produktion och det finns risk för effektbrist, till exempel en mycket kall vinterdag.
Svenska kraftnät avbröt upphandlingen tidigare under hösten när det inte fanns bud som kunde antas. En ny upphandling gjordes och då skrevs avtal om 350 MW med Sydkraft avseende Karlhamnsverket i Blekinge (330 MW) och Mälarenergi avseende Aros G4 Västerås (20 MW). Den strategiska reserven fanns tillgänglig 15 januari till och med 15 mars, en period då det bitvis var riktigt i kallt i stora delar av Sverige.
– Men vi behövde inte aktivera den strategiska reserven eller ens beordra till kortare beredskapstid, säger Pontus de Maré.
Första steget mot att säkra nästa vinters reserv har tagits: Upphandlingen av kommande vinters strategiska reserv inleds med leverantörsdialog
Lägre tillgång på kärnkraft och vindkraft
Under flera perioder i vinter har en eller flera kärnkraftsreaktorer varit avställda, både på grund av oplanerade fel och planerade revisioner, men samtliga var i drift under den kallaste perioden.
Tillgången på vindkraft har varit lägre än tidigare vintrar, 14 904 GWh jämfört med förra vinterns 17 992 GWh.
– Under januari och februari, då det var riktigt kallt, var priserna jämna i hela landet, bland annat beroende på den låga vindkraftsproduktionen. I och med att mycket vindkraft produceras i norra Sverige blir det höga priser i SE1 och SE2 när produktionen går ner. Även Finland och Baltikum hade en kall vinter och vi hade ökade flöden dit, säger Pontus de Maré och tillägger:
– I mars har dock vårsolen redan genererat tillräckligt med solkraftsproduktion för att vi ska se låga priser mitt på dagarna och till och med enstaka kvartar med minuspriser.
Siffrorna i nyheten är preliminära. En mer utförlig sammanfattning kommer i samband med Kraftbalansrapporten.