{"Tags":[],"Categories":null,"QuestionsAndAnswers":[{"Id":41406,"Question":"Varför behövs den nya kraftledningen?","Answer":"

Den planerade ledningen är en av de åtgärder vi genomför för att möjliggöra för den gröna industriomställningen och möta de nya behoven av el i norra Sverige. Ledningen kommer att överföra förnybar energi från vattenkraften i de övre delarna av Luleälven ned mot norrlandskusten, möjliggöra ökat effektuttag i regionen och bidra till stabiliteten och driftsäkerheten i transmissionsnätet.

","Tags":[]},{"Id":41409,"Question":"Hur lång är den planerade ledningen?","Answer":"

Den planerade ledningen är lokaliserad i Jokkmokks kommun och Bodens kommun.

","Tags":[]},{"Id":41410,"Question":"I vilka kommuner kommer ledningen att gå?","Answer":"

Den planerade ledningen är lokaliserad i Jokkmokks kommun och Bodens kommun.

","Tags":[]},{"Id":41411,"Question":"Vad är en utredningskorridor?","Answer":"

En utredningskorridor är ett område som den nya kraftledningen är planerad att hamna inom. Bredden på en utredningskorridor kan vara cirka 400-600 meter men varierar beroende på förutsättningarna i området. Vi har under arbetets gång utrett och utvärderat flera utredningskorridorer. Utifrån utvärderingen och dialog med myndigheter och berörda aktörer har vi beslutat att utredningskorridor A är den mest fördelaktiga.

","Tags":[]},{"Id":41412,"Question":"Varför har ni valt utredningskorridor A?","Answer":"

Vi har bedömt att utredningskorridor A är mest fördelaktig eftersom den går parallellt med befintliga kraftledningar. Detta medför att intrånget blir samlat och påverkan för fastighetsägare och andra berörda intressen blir mindre än om ledningen skulle gå i ny mark.

","Tags":[]},{"Id":41414,"Question":"Vad är ett utbyggnadsförslag?","Answer":"

Inom utredningskorridoren har vi tagit fram en föreslagen ledningssträckning som utgör utbyggnadsförslaget. Utbyggnadsförslaget är framtaget utifrån de förutsättningar som vi känner till idag.

Under samrådet hoppas vi få in mer information och synpunkter innan vi efter en sammanvägd bedömning fattar slutligt beslut om ledningsträckning.

","Tags":[]},{"Id":41417,"Question":"Hur kommer stolparna att se ut och hur höga blir de?","Answer":"

Vi använder oss vanligen av portalstolpar i stål med betongfundament. Detaljer som stolptyp, stolphöjd och typ av fundament kommer att fastställs i ett senare skede, efter geotekniska undersökningar och fortsatt teknisk projektering.

Utifrån den kunskap vi har idag bedömer vi att stolparna kommer att bli cirka 30-35 meter höga.

","Tags":[]},{"Id":41416,"Question":"Hur väljer ni slutlig ledningssträckning?","Answer":"

Vi gör en samlad bedömning och väljer den sträckning som sammantaget ger minst påverkan på berörda intressen. Det innebär att vi kan välja en sträckning som ger större påverkan på en viss plats, men som har mindre påverkan totalt sett på hela sträckan jämfört med andra alternativ. Vi kommer även att ta hänsyn till vad som är tekniskt möjligt, driftsäkert och ekonomiskt hållbart.

","Tags":[]},{"Id":41418,"Question":"Varför använder ni er inte av julgransstolpar där linorna är placerade ovanför varandra?","Answer":"

Julgransstolparna är betydligt högre än de traditionella portalstolparna eftersom faserna i julgransstolparna sitter ovanför varandra istället för bredvid varandra. Att anlägga betydligt högre stolpar skulle medföra en större negativ påverkan på Försvarsmaktens intressen i området.

","Tags":[]},{"Id":41420,"Question":"Varför gräver ni inte ned ledningen istället?","Answer":"

Det finns flera nackdelar med att markförlägga 400 kV ledningar jämfört med att utforma dem som en luftledning. Det uppstår fler fel på en markkabel och felsökning och reparation tar längre tid, vilket påverkar driftsäkerheten negativt.

Tekniskt sett är markkabel en sämre lösning som medför risk för försämring av elkvaliteten och som kräver att ytkrävande kompenserings-stationer anläggs med cirka 15 kilometers mellanrum.

En markförlagd kabel är dessutom fyra till sex gånger dyrare att bygga än en luftledning och har därtill bara hälften så lång teknisk livslängd.

Att gräva ned ledningen uppfyller inte kraven i Svenska kraftnäts uppdrag om att förvalta och utveckla ett kostnadseffektivt och driftsäkert kraftöverföringssystem.

","Tags":[]},{"Id":41421,"Question":"Hur vet jag om min fastighet påverkas?","Answer":"

Berörda fastighetsägare har fått information via brev om utbyggnadsplanerna.

Under fliken ”Dokument och kartor” på projektets webbplats finns bland annat en digital karta där det framgår hur utbyggnadsförslaget är placerat på till exempel en specifik fastighet.

Under fliken ”Dokument och kartor” kan du även ta del av samråds-underlaget som beskriver utbyggnadsförslaget och den påverkan som vi, utifrån den kunskap som finns idag, bedömer att den planerade ledningen kommer att medföra.

","Tags":[]},{"Id":41422,"Question":"Hur tycker jag till om den planerade ledningen? ","Answer":"

Genom att lämna skriftliga synpunkter till oss under samrådsperioden, 28 augusti till 8 oktober år 2023.

Markägare, myndigheter, andra berörda och de som yttrat sig under samrådsperioden får även möjlighet att lämna synpunkter till Energimarknadsinspektionen efter att vi lämnat in koncessionsansökan till dem.

","Tags":[]},{"Id":41423,"Question":"Hur får jag svar på mina synpunkter?","Answer":"

En tid efter samrådet kommer vi att publicera en samrådsredogörelse här på webben. I den kommer vi att sammanställa alla synpunkter och våra svar på dessa. Vi kommer inte att skicka ut personliga svar via e-post eller post.

","Tags":[]},{"Id":41424,"Question":"Vad händer efter samrådet?","Answer":"

Efter samrådet kommer vi att läsa och beakta de synpunkter som kommit in, utföra ytterligare utredningar och undersökningar och ta beslut om slutlig ledningssträckning. Vi kommer även att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning och skicka in ansökan om koncession till Energimarknadsinspektionen.

","Tags":[]},{"Id":41425,"Question":"Vad betyder det att projektet ingår som pilot i Svenska kraftnäts initiativ att halvera ledtiderna?","Answer":"

Projektet är en del i programmet Fossilfritt övre Norrland och ingår som pilot i Svenska kraftnäts initiativ att halvera ledtiderna i investeringsprojekten. Målet är att en ledning ska kunna tas i drift 7 år efter påbörjad utredning. Ledtidsförkortningarna genomförs för att snabbare tillgodose kundernas behov av mer effekt. För att lyckas att halvera ledtiderna prövar vi nya arbetssätt.

","Tags":[]}],"FiltersEnabled":false,"CountFilterDefault":10,"CurrentHeadingLevel":3,"CurrentDisplayWidth":1}

Frågor och svar