Totalförsvar
Totalförsvaret inkluderar både militärt och civilt försvar. Med anledning av det förändrade säkerhetspolitiska läget i vår omvärld bygger vi upp robusthet och motståndskraft enskilt och gemensamt.
Med civilt försvar menas den verksamhet som statliga myndigheter, kommuner och regioner samt enskilda företag, föreningar med flera vidtar i fredstid för att göra det möjligt för samhället att hantera situationer då beredskapen höjs.
Målet för det civila försvaret ska vara att ha förmåga att
- säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
- inom ramen för Natos kollektiva försvar och uppgifter i övrigt, bidra till det militära försvaret
- skydda civilbefolkningen
- upprätthålla försvarsviljan och samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar
Särskilt ansvar inför och under höjd beredskap
Svenska kraftnät har enligt 11 § förordning (2025:782) med instruktion för Affärsverket Svenska kraftnät ansvar för att i krig eller när regeringen annars bestämmer ska myndigheten tillgodose samhällets behov av elkraft genom att planera, leda och samordna elförsörjningens resurser. Uppgiften ska genomföras i samverkan med berörda sektorsansvariga myndigheter, civilområdesansvariga länsstyrelser, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarsmakten och övriga myndigheter inom beredskapssektorn för energiförsörjning.
I händelse av höjd beredskap och krig ska Svenska kraftnät också arbeta för att stödja Försvarsmakten.
Tillsammans med andra myndigheter har Svenska kraftnät ett särskilt ansvar inför och vid höjd beredskap enligt förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap och förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap.
Enligt dessa ska myndigheten beakta totalförsvarets krav och planera för att fortsätta sin verksamhet i händelse av höjd beredskap så långt det är möjligt med hänsyn till tillgången på personal och förhållandena i övrigt.
Förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap (Sveriges riksdags webbplats)
Beredskapssektorer
Beredskapsmyndigheterna är indelade i beredskapssektorer och civilområden. Ett 60-tal myndigheter är utpekade som beredskapsmyndigheter.
Svenska kraftnät är en beredskapsmyndighet och tillhör två beredskapssektorer, sektorn ”Energiförsörjning” vars arbete samordnas av Energimyndigheten samt sektorn ”Elektroniska kommunikationer och post” som samordnas av Post- och Telestyrelsen (PTS).
Hot- och riskbild för sektor energiförsörjning
Beredskapsmyndigheterna inom sektor energiförsörjning ska kontinuerligt analysera hot, sårbarheter och risker inom sitt ansvarsområde. Tillsammans har myndigheterna tagit fram en sammanställning om den gemensamma hot- och riskbilden inom sektorn. Den är tänkt att vara ett stöd för aktörer för att identifiera nödvändiga beredskapsstärkande åtgärder.
Hot- och riskbild sektor energiförsörjning (2024) hos Energimyndigheten (.pdf) Öppnas i nytt fönster
Inriktningsdokument för sektor energiförsörjning
Beredskapsmyndigheterna inom sektor energiförsörjning planerar sina verksamheter tillsammans och stödjer andra aktörer i deras arbete med förmågehöjande åtgärder för att stå emot störningar i fredstid och i höjd beredskap. Det gemensamma arbetet ska generera en stärkt civil beredskap inom sektorn energiförsörjning.
Myndigheterna har tagit fram ett gemensamt inriktningsdokument. Det syftar till att skapa förutsättningar för att på ett strukturerat sätt förebygga, motstå och hantera störningar och avbrott i energiförsörjningen.
Inriktningsdokument beredskapssektorn energiförsörjning (.pdf) Öppnas i nytt fönster
Det svenska civila beredskapssystemet på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats.