Frågor och svar
Här hittar du vanliga frågor och svar om projektet.
Varför gör ni förändringar i projektet från 2026 och framåt?
Sedan vi ansökte om tillstånd (nätkoncession) hos Energimarknadsinspektionen 2023 har förutsättningarna för byggnationen av ledningen förändrats för en del av sträckan.
Vår ansökan beskriver en sträcka om 50 kilometer luftledning från stamnätsstationen Hamra i Enköping, som sedan övergår i tre kilometer markkabel förbi Livgardet i Upplands-Bro och en kilometer sjökabel över Mälaren.
Mark- och sjökabel var aldrig Svenska kraftnäts förstahandsalternativ. När ansökan om tillstånd skickades in sågs dock detta som den bästa lösningen för området, som är svårbebyggt.
Sedan dess har säkerhetsläget i omvärlden förändrats väsentligt och för Svenska kraftnät innebär det ökat fokus på säkerhet och beredskap. Erfarenheter från bland annat kriget i Ukraina visar sårbarheten när delar i elsystem som tar lång tid att reparera, som markkablar, slås ut. Sjökabel kan vara mycket svår att reparera i krigstid, inte enbart på grund av begräsningar i nödvändiga fartygsresurser utan också på grund av logistiska svårigheter och de höga tekniska krav som ställs vid reparationsprocessen.
Sammantaget anser Svenska kraftnät att det är olämpligt att uppföra ledningen enligt sökt utformning på den del av sträckan som avser mark- och sjökabel. Vi går därför vidare med alternativ som bygger helt på luftledning och utreder sträckan mellan Granhammar i Upplands-Bro och Överby i Sollentuna på nytt.
Hur stor del av sträckan ändras mot ursprunglig plan?
Omtaget gäller 7–8 kilometer av sammanlagt 50 kilometer.
När hålls samråd för delsträckan Granhammar-Överby?
Samrådsperioden startar i september 2026. Berörda fastighetsägare och närboende blir inbjudna till samrådet via brev. Under samrådet har du möjlighet att lämna yttranden som blir ett viktigt underlag för oss i det fortsatta arbetet med att hitta bästa möjliga placering av ledningen.
När vi bygger nya ledningar tar vi hänsyn till en stor mängd utredningar, det handlar exempelvis om boendemiljö, natur- och kulturvärden, rekreationsområden och var det helt enkelt är tekniskt möjligt och driftsäkert att bygga.
Hur berörs övrig sträcka av denna förändring?
Resten av sträckan berörs inte av denna ändring, förutom att projektets tidplan kommer att justeras.
Varför behövs den här elförbindelsen?
Hamra-Överby planeras för spänningsnivån 400 kV och bidrar till att öka kapaciteten i stamnätet och trygga elförsörjningen i takt med att Stockholmsregionen växer. Elförbindelsen ersätter den befintliga 220 kV-ledningen som finns på sträckan idag. Tillsammans med andra nätförstärkningar bidrar den nya kraftledningen till att öka överföringskapaciteten och säkra elleveranserna. Möjligheten att göra planerade avbrott på stamnätet utan att andra elförbindelser överbelastas förbättras också.
Vad händer om ni inte bygger den nya elförbindelsen?
Det innebär att Stockholmsregionens elnät inte förstärks som planerat, med risken att behovet av el blir större än vad som finns tillgängligt i området. Det skulle innebära att elnätet inte kan drivas på ett säkert sätt, vilket i värsta fall kan leda till elavbrott.
Varför gräver inte Svenska kraftnät ner sina ledningar när andra nätbolag gör det?
Sveriges stamnät består nästan uteslutande av luftledningar på spänningsnivåerna 400 kV och 220 kV. Högre spänningsnivåer är både effektivt och miljövänligt, då det medger att större mängder el kan transporteras på ledningen. Det finns dock flera tekniska anledningar till att markkabel på stamnätets spänningsnivåer inte är lämpligt annat än i undantagsfall. Med rådande säkerhetspolitiskt läge har dessa anledningar förstärkts.
Några utmaningar med markkabel i höga spänningsnivåer är att driften kompliceras och elkvaliteten riskerar att försämras. Dessutom är markkabel många gånger dyrare än motsvarande luftledning.
De tekniska begräsningarna gör att markkabel endast är aktuellt i undantagsfall där det inte är framkomligt med luftledningar. Däremot är det vanligare med markkabel på lägre spänningsnivåer, som i lokalnäten, där de tekniska begränsningarna är hanterbara.
I högspända växelströmskablar uppstår snabbt stora fasförskjutningar mellan spänningen och strömmen som överförs på förbindelsen. För att korrigera fasförskjutningarna måste kompenseringstationer byggas med jämna mellanrum. Vanligtvis handlar det om en station på ca 80x80 meter med ett typiskt avstånd på 15 km, men både avståndet och storleken kan variera.
Är det inte säkrare med nedgrävda kablar än luftledningar vid katastrofer och krig?
Luftledningar kan vid en första reflektion uppfattas som mer sårbara då de är direkt synliga, men även en markkabel kräver en röjd ledningsgata och kablarnas placering behöver markeras ut för att undvika olyckor. Det gör att ledningen är identifierbar oavsett om den är ovan eller under mark.
Oavsett om en elförbindelsen går i luften eller är nergrävd så går det att identifiera den. Det som är avgörande är hur snabbt en förbindelse kan återställas. Eftersom reparationstiden för kablar är betydligt längre och proceduren mycket mer komplicerad jämfört med luftledningar, blir kabelsystem betydligt mer sårbara i såväl normaldrift som under ansträngda förhållanden, som i krig eller katastrofer.
Varför ser ni ett behov av att peka ut en del av området som riksintresse för energidistribution elnät?
Riksintressen för energidistribution elnät tillämpas på områden för anläggningar som är del i större sammanhängande system för energidistribution av nationellt intresse. I vissa fall kan anläggningar av mer regional karaktär vara av sådan betydelse att den ska betraktas som nationellt intressant.
Om den här elförbindelsen inte skulle byggas innebär det att Stockholmsregionens elnät inte förstärks som planerat, med risken att behovet av el blir större än vad som finns tillgängligt i området. Det skulle innebära att elnätet inte kan drivas på ett säkert sätt, vilket i värsta fall kan leda till elavbrott.
Mot bakgrund av att ledningsprojektet har utrett ett stort antal alternativa sträckningar genom Upplands-Bro kommun innan inlämning av ansökan till Energimarknadsinspektionen 2023, i kombination med Svenska kraftnäts ändrade inställning till att en mark- och sjökabelsträcka inte är ett lämpligt alternativ för den här ledningen, bedömer Svenska kraftnät att sträckningen över norra Stäksön är den enda framkomliga lokaliseringen för luftledning i området.
Därför har vi sett ett behov av att peka ut passagen över norra Stäksön som ett riksintresse för energidistribution elnät. Ett riksintresseutpekande ger oss större möjlighet att nå en beviljad koncession.
Riskintresseområdet omfattar en bredare korridor för att sträckningen ska kunna anpassas enligt synpunkter i den kommande samrådsprocessen.
Vem fattar beslut om riksintresse för energidistribution elnät?
Det är Energimyndigheten som fattar beslut om riksintresseområden för energidistribution elnät. Energimyndigheten och Svenska kraftnät har samarbetat under 2025 kring riksintresse energidistribution elnät.
Vad betyder det att ni har fått koncession från Energimarknadsinspektionen?
Den 3 juni 2026 beslutade Energimarknadsinspektionen att bevilja Svenska kraftnät nätkoncession för sträckan mellan Hamra i Enköpings kommun och Granhammar i Upplands-Bro kommun.
Beslutet gäller inte delsträckan mellan Granhammar och Överby där vi nu gör ett omtag, eftersom Svenska kraftnät kommer att lämna in en ny, omarbetad koncessionsansökan för denna delsträcka.
Vem äger regionnätet i området?
Det gör Vattenfall Eldistribution.
Hur samordnar ni er med Vattenfall Eldistribution?
Vattenfall Eldistribution spänningshöjer regionnätet mellan Överby och Kungsängen ifrån 70 kV till 130 kV. Vi samverkar löpande med Vattenfall Eldistribution för att hitta den bästa lösningen för platsen. Vi kommer att återkomma med mer detajer under samrådet i september 2026.