Vi ger norra Sverige kraft att växa – möter elektrifiering av industrier och möjliggör energiomställningen
Svenska kraftnät möjliggör den industriella energiomställningen i övre Norrland genom en historisk satsning på att modernisera och bygga ut stamnätet i Norrbotten och Västerbotten.
Historisk satsning kräver nya arbetssätt
Dagens nätkapacitet räcker inte till för att möta kraven från satsningarna på storskaliga och elintensiva industrier i Norrbotten och Västerbotten. Dessutom önskar industrierna ansluta till stamnätet snabbare än det historiskt varit möjligt.
Svenska kraftnät har flera pågående projekt och utredningar i Norrbotten och Västerbotten för att möta elektrifieringens och industrins behov av mer el. Vårt mål är också att halvera tiden det tar att få i drift en ny ledning. Vi testar nya arbetssätt för att vara i drift inom sju år, jämfört med tidigare 12-14 år.
Historiskt sett ett överskottsområde
Historiskt sett har övre Norrland varit ett överskottsområde, ett område med tillgång till mer el än det förbrukas. Sedan 2020 har vi sett genom förfrågningar att ansluta industrier till stamnätet, att det kommer ske en snabb ökning av effektbehovet i området under de kommande åren. Därför behöver överföringsförmågan till och inom Norrbotten och Västerbotten stärkas och ny produktion kommer behöva anslutas. Dessutom är flera stamnätsledningar gamla och behöver förnyas i närtid.
Dagens nätkapacitet räcker inte till för att möta nuvarande planer på storskaliga och elintensiva industrier längs Norrlandskusten, det vill säga kring städerna Boden, Luleå, Skellefteå och Umeå samt i Gällivare och Kiruna. Dessutom önskar industrierna ansluta till stamnätet snabbare än det historiskt varit möjligt.
Svenska kraftnät uppskattar att mellan 60-65 procent av det maximala effektuttagsbehovet i Norrbottens och Västerbottens län kommer vara kopplat till produktion av vätgas, vilket är nödvändigt för de nya fossilfria processerna som industrisatsningarna kräver. Det finns ett behov av en vätgasinfrastruktur som idag inte finns.
Omställningen och nyetableringen av elintensiva industrier är som allra störst i Norrbottens län och är i huvudsak lokaliserad till kommunerna Boden, Luleå, Gällivare, Kiruna samt Jokkmokk. År 2024 uppgick den totala ansökta volymen effektuttagskapacitet i Norrbottens län till knappt 20 GW, vilket kan sättas i relation till de 17 GW som idag är den maximala elanvändningen i hela elområde 3 en normalvinter. Det är i praktiken svårt att säga exakt hur stort det långsiktiga regionala effektuttagsbehovet kommer att bli.
Långsiktig plan för nätförstärkning till övre Norrland
För att möta områdets ökade behov av elanvändning fram till 2045 krävs omfattande förstärkningar av stamnätet. Framför allt krävs investeringar i ökad överföringskapacitet till Norrbottens län, men även i norra delarna av Västerbotten. Svenska kraftnäts mål är att den norrgående överföringskapaciteten i snitt 1 ska vara 7 500 MW år 2045. Detta är en höjning med 4 200 MW jämfört med nuvarande kapacitet 3 300 MW.
Det stora behovet av el i området har skapat behov av vätgasinfrastruktur runt Bottenviken upp mot Kiruna. Svenska kraftnät anser att en parallell vätgasinfrastruktur är en förutsättning för energiförsörjningen i sin helhet i regionen.
Ett flertal vindkraftsparker har anslutits, och fler kan anslutas i framtiden
I Västerbotten har ett flertal vindkraftsparker anslutits till stamnätet de senaste åren, och intresset att ansluta mer vindkraftsproduktion är fortsatt stort. Men det är först när nya förbrukare etablerat sig inom eller norr om Västerbotten som mer produktion kan anslutas. Längs kusten där städerna expanderar finns ett stort behov av systemförstärkningar och i förlängningen möjlighet till anslutning av ny produktion. Kring Grundfors i västra delen av Västerbottens län, behandlar Svenska kraftnät just nu ett flertal anslutningsansökningar av ny produktion. I Norrbotten förbereder Svenska kraftnät anslutningspunkter för vindkraftsanslutningar i storleksordning runt 1.400 MW.
Stamnätsstationer längs Luleälven förnyas
Några av Sveriges största kraftverk ligger i Norrbotten och Västerbotten. Stamnätet i Norrbotten är uppbyggt efter Luleälven för att ansluta kraftverken längs vägen. Luleälven kommer spela en viktig roll även i framtiden för hela regionen, ny elinfrastruktur kommer troligtvis samlas längs älven och vidare mot kusten.
Många av Svenska kraftnäts stamnätsstationer vid Luleälven är ålderstigna och förnyelse pågår just nu för att säkra stamnätets robusthet och leveranssäkerhet.
Tillsammans möter vi elektrifieringen
Svenska samverkar med andra myndigheter, kommuner och nätägare för att tillsammans lösa elektrifieringens utmaningar i övre Norrland. Det gör vi bland annat genom flera olika samverkansforum, som till exempel AGON (Accelererad Grön Omställning i Norrbotten). Sammankallande i AGON är Norrbottens läns landshövding Lotta Finstorp. Aktörer som medverkar är bland andra Svenska kraftnät, Vattenfall, SSAB, LKAB, Stegra, Försvarsmakten och Energimarknasinspektionen.
Svenska kraftnät deltar även i Region Västerbottens och Länsstyrelsens forum FREIA (Framtidens Robusta Energisystem).
AGON (Accelererad Grön Omställning i Norrbotten) var ett av de första regionala effektforum som Svenska kraftnät inbjöds att delta i, ett forum som syftar till att stärka dialogen med aktörer viktiga för att möta det ökade energibehovet i samhället. I AGON möts kommuner, Region Norrbotten, näringsliv, industrier, Försvarsmakten, Trafikverket i gemensamma möten för att diskutera omställningsfrågor.
Pågående stamnätsprojekt
Svenska kraftnät har just nu cirka 20 pågående kraftlednings- och stationsprojekt i Norrbotten och Västerbotten, indelade i tre så kallade investeringspaket; Norrlandskusten och Malmfälten samt den nya finsk-svenska förbindelsen Aurora Line.
Den totala investeringsvolymen uppgår till uppemot 20 miljarder kronor, men summan kommer öka successivt i takt med att fler projekt i området tillkommer.
Aurora Line
Svenska kraftnät bygger tillsammans med Finlands transmissionsnätsoperatör Fingrid en 400 kV växelströmsledning från Messaure i norra delen av Sverige till Pyhänselkä utanför Uleåborg i Finland. Sverige har sedan tidigare två luftledningar till Finland, Aurora Line blir den tredje. Projektet är klassat av EU som ett projekt av gemensamt intresse – ett så kallat PCI-projekt.
Malmfälten
I området Malmfälten (Gällivare och Kiruna kommuner) planeras flera stora effektuttag kopplat till järn- och stålindustrin. Effektuttagen är knutna till Hybrits pilotanläggning nära Vitåfors i Gällivare kommun och LKAB:s vidare elektrifiering av gruvindustri och järnmalmsförädling vid sina industrietableringar utanför Gällivare, Svappavaara och Kiruna.
I Malmfälten pågår sedan tidigare planering av ledningsprojektet Porjusberget–Naalojärvi. Nu är även projekt Naalojärvi–Messaure igång. Behovet av ledningen har tidigare nämnts inom ramen för myndighetsdialog och samråd om projekt Porjusberget–Naalojärvi.
Norrlandskusten
Åtgärdspaket Norrlandskusten innefattar sju planerade lednings- och stationsprojekt i Norrbotten och Västerbotten. Arbetet med samtliga ledningsprojekt är just nu i planeringsfas, därför kan sträckningsförslagen löpande komma att ändras.
Pågående planerade ledningsprojekt är Letsi-Svartbyn, Svartbyn-Hällmyran, Svartbyn-Keminmaa och Malånäset-Högnäs. Planerat stationsprojekt lokaliseras till område kring Hällmyran.
Total investeringsvolym för hela paket Norrlandskusten är 8,4 miljarder kronor. Investeringen leder till ett möjligt ökat uttag i regionen under åren 2028–2030 på cirka 2000 MW, vilket motsvarar 10 normalstora städer av Örebros storlek.