Jämtland och Västernorrland

Övergripande förutsättningar

Länen Västernorrland och Jämtland har tillsammans totalt 15 kommuner, där de befolkningsmässigt största städerna är Örnsköldsvik, Sundsvall och Östersund. Båda länen täcker ungefär 14 procent av hela Sveriges landareal, befolkningsmängden om cirka 370 000 invånare motsvarar 3,5% av landets totala befolkningsmängd.

Länen genomkorsas av flera stora älvar där det finns omfattande vattenkraftproduktion. De två viktigaste vattenkraftälvarna är Indalsälven och Ångermanälven med dess biflöden. Totalt finns nästan 6 GW vattenkraftproduktion i området, vilket motsvarar knappt 40% av den totala kapaciteten installerad vattenkraft i Sverige. Jämtland och Västernorrland är också stora vindkraftslän – här finns totalt knappt 5 GW installerad effekt från vindkraft.

Västernorrland och Jämtland har idag en årlig elförbrukning om cirka 10 TWh. I båda länen finns kommuner som arbetar för nya elintensiva industrietableringar, bland annat inom segmentet elektrobränslen. Om dessa planer realiseras kommer elförbrukningen att öka kraftigt.

400 kV-nätet i Västernorrlands och Jämtlands län har en nord-sydlig grundstruktur och utgör sammankopplingen mellan Snitt 1 och Snitt 2. I Sollefteå kommun finns ett mer tvärgående 400 kV-nät som vid sidan av att koppla ihop näten i norra och södra Sverige också fungerar som uppsamlingsnät för vattenkraften utmed Ångermanälven och dess biflöden. I området finns också ett vidsträckt 220 kV-ledningsnät vars huvudsakliga funktion är att samla upp och vidaredistribuera elproduktion i form av vatten- och vindkraft.

Från Jämtlands län utgår en utlandsförbindelse till Nea i Norge. Förbindelsen består av en 400 kV-ledning som utgår från stationen Järpströmmen.

Långsiktig nätutvecklingsplan

När Svenska kraftnät förnyar ledningsnät byggs normalt ledningar med högre kapacitet jämfört med de ledningar som rivs. I många fall sker också vissa omkopplingar och omledningar i nätet i samband med förnyelseprojekten. Syftet med detta är oftast att göra nätet mer flexibelt för anslutning av mer elanvändning, elproduktion och energilagring.

Nätutvecklingen i Västernorrlands och Jämtlands län präglas framförallt av Svenska kraftnäts största investeringspaket, initiativet NordSyd, vars syfte är att stärka överföringen mellan elområde 2 och 3. NordSyd innebär att nya 400 kV-ledningar och stationer byggs i totalt 9 län som ersättning för gamla ledningar som rivs. Investeringarna delas upp i fyra lodräta överföringsstråk, så kallade ben: Uppsalabenet, Västeråsbenet, Karlstadbenet och Hallsbergbenet. Det finns mer information om de pågående projekten och deras tidsplaner här:

Program NordSyd | Svenska kraftnät

Vid sidan av NordSyd-satsningarna, så planerar Svenska kraftnät också att bygga en ny 400 kV-ledning mellan Järpströmmen i Åre kommun och en ny station, Ismunden, i Ragunda kommun:

Ismunden-Järpströmmen | Svenska kraftnät

Den nya ledningen ersätter en ålderstigen 220 kV-ledning, som rivs. I närliggande Östersunds kommun byggs också en ny 400 kV-station, Åsbacken, för att ombesörja elförsörjningen av nya industrier.

I Ragunda kommun pågår också en förnyelse av de ålderstigna 220 kV-ledningar som knyter samman kraftstationerna Krångede och Stadsforsen. Detta ledningsnät ingår i den nätstruktur som benämns Indalsringen.

Indalsringen Ragunda | Svenska kraftnät

Utmed Ångermanälven börjar delar av 220 kV-ledningarna nå sin tekniska livslängd och behöver därför inom kort förnyas. Svenska kraftnät har under hösten 2025 fattat beslut om att påbörja förnyelsen av cirka 80 kilometer 220 kV-ledningar i framförallt Sollefteå kommun. Förberedelser för detta arbete påbörjas under år 2026.

I Sollefteå kommun planeras en helt ny 400 kV-ledning mellan Betåsen och en ny station Nässe strax söder om Hjälta. Ledningen bygger bort lokala nätbegränsningar, avlastar ledningsnätet utmed Ångermanälven och ökar överföringskapaciteten i nord-sydlig riktning.

Tre av de totalt fyra överföringsbenen inom NordSyd-paketet – Hallsbergsbenet, Västeråsbenet och Uppsalabenet – kommer att avslutas i stationer utmed Ångermanälven inom Sollefteås kommungräns. Såväl Uppsala- som Västeråsbenen är i projektfas medan Hallsbergbenets slutgiltiga tekniska utformning är under utredning. 

Uppsalabenets nordligaste del kallas för Kustpaketet och syftar till att uppföra dubbla 400 kV-ledningar mellan Sollefteå i norr och Mehedeby i Uppsala län i söder. I Timrå och Sundsvall kommuner byggs helt nya transformatorstationer (Bandsjö och Vattjom) som drar nytta av kapaciteten i de nya kustledningarna. I synnerhet den nya stationen i Timrå kommun, Bandsjö, är en lokal nyckelinvestering bland annat för att möta behovet av ökad nätkapacitet till den elintensiva industri som planeras i Östrand.

Figur 1. Översikt pågående nätutveckling i Jämtlands och Västernorrlands län fram till år 2036. Kartbilden visar inte rivningsprojekt. Inom investeringsprogrammet NordSyd byggs åtta stycken nya 400 kV-ledningar (svarta streck i nord-sydlig riktning). Dessa ersätter tre befintliga 400 kV-ledningar och tre 220 kV-ledningar, som samtliga rivs.

Områden för nyanslutning av förbrukning, produktion och flexibilitet

Figur 2 nedan beskriver översiktligt förutsättningarna för anslutning till transmissionsnätet i Jämtlands och Västernorrlands län.

Figur 2. Kvalitativ bedömning av olika geografiska områden för anslutning av elanvändning, elproduktion och flexibilitetsresurser. Syftet är att underlätta en effektiv utbyggnad av elnätet i Jämtland och Västernorrlands län under de kommande 15 åren. 

I kommunerna Sundsvall, Timrå, Örnsköldsvik, Ånge och Östersund finns planer på ny elintensiv industri. Projektens tidsplaner är olika långt framskridna. De nya industriprojekten omfattar en blandning av satsningar på bland annat vätgasproduktion, produktion av elektrobränslen och datacenter. På många platser i området finns också intresse för energilagring samt vind- och solkraft.

I områden där det sker satsningar på elintensiv industri är det särskilt viktigt att det parallellt också sker satsningar på ny flexibilitet för att understödja utvecklingen av ett effektivt elsystem där elnätets utnyttjande optimeras. 

Majoriteten av området är ett tydligt produktionsöverskottsområde. Övergripande betyder att det utifrån ett anslutningsperspektiv i grunden finns goda förutsättningar att möjliggöra ny elanvändning. De omfattande investeringar som för närvarande sker i nytt elnät skapar generellt sett mycket goda förutsättningar till anslutning av såväl ny elproduktion, ny elanvändning och energilagring på 5–10 års sikt.

Sammanfattning

Svenska kraftnät planerar att göra stora investeringar i stamnätet Jämtlands och Västernorrlands län under de kommande åren. Många ålderstigna ledningar byts ut mot nya med väsentligt högre kapacitet. Åtgärderna innebär inte bara ökad överföringskapacitet till södra Sverige utan frigör också på 5–10 års sikt stora volymer kapacitet till anslutning av såväl elanvändning som elproduktion. Områdets stora produktionsöverskott i kombination med omfattande nätutbyggnad gör de bägge länen till områden där det, ur ett systemtekniskt perspektiv, är som mest fördelaktigt att ytterligare elförbrukning tillkommer. 

Kommuner som vill attrahera ny elintensiv industri bör vara observanta på den konkurrenssituation om nätkapacitet som uppstår på stamnätsnivå när flera elintensiva satsningar görs på flera håll i området samtidigt. I en regional kontext innebär det till exempel att det i praktiken sannolikt kommer att bli utmanande för Svenska kraftnät att fullt ut kunna tillmötesgå samtliga de kapacitetsanspråk mellan Umeå i norr till Sundsvall i söder som är aktuella idag. För att öka möjligheten till att få sin nätanslutning i tid är det därför viktigt att vara proaktiv och tidigt undersöka tilltänkta industrikunders möjlighet att vara flexibla.