Beslut har motverkat de energipolitiska målen, enligt Riksrevisionen

Granskningen omfattar fem av de politiska beslut som har haft störst inverkan på elsystemet. Två av dem med störst betydelse var höjningen av effektskatten respektive höjningen av energi- och koldioxidskatten för fjärrvärmeanläggningar. Enligt Riksrevisionen ledde dessa beslut till nedläggningen av dels fyra kärnkraftreaktorer (effektskatten), dels av lokalt placerade kraftvärmeanläggningar som både producerade fjärrvärme och el (energi- och koldioxidskatten).

Riksrevisionen anser att dessa beslut fattades utan att tillräckliga konsekvensanalyser hade gjorts eller beaktats, framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten. En delförklaring till att konsekvenserna inte beaktades enligt granskningen är ”att de aktuella besluten har varit låsta av politiska överenskommelser”.

Kritik på två områden

Riksrevisionen riktar även kritik till Svensk kraftnät. Den kan sammanfattas med att man anser att myndigheten har varit senfärdig i att vidta åtgärder för att hantera konsekvenserna av regeringarnas beslut. Och detta inom två områden.

För det första menar Riksrevisionen att ”Svk tidigare borde ha vidtagit åtgärder för att på kort sikt öka överföringskapaciteten i det befintliga transmissionsnätet”.

- Vi instämmer i att ledtiderna för att bygga stamnätsledningar varit alltför långa. Det är också därför vi sedan några år arbetat hårt för att korta dessa; såväl internt som i dialog med andra aktörer, intressenter och myndigheter i tillståndsprocesserna. Vi ser att vi redan har kortat ledtider men mycket arbete återstår att göra, säger Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör, Svenska kraftnät.

EU-lagstiftningen ger mandat

För det andra tycker inte Riksrevisionen att Svenska kraftnät nyttjar ”det mandat som EU-lagstiftningen ger för att maximera elsystemets överföringskapacitet”. Det som syftas är till exempel stödtjänster och mothandel.

- När det gäller kraftsystemets behov sker ett fortsatt arbete inom Sverige och i Norden med att utveckla och öka stödtjänstmarknaderna. På samma sätt har vi ökat mothandeln och vi ser att det kommer vara viktigt även framöver, men jag vill understryka att det också behövs elproduktionsanläggningar för att detta ska vara möjligt. Den kapaciteten har inte alltid funnits på rätt ställen i elsystemet, säger Lotta Medelius-Bredhe.

Läs Riksrevisionens granskning! (.html) Öppnas i nytt fönster