Höjda anslag ger bättre beredskap för hela elsektorn
I en orolig omvärld med krig i vårt närområde stärks satsningen på Sveriges elberedskap. Enheten Elberedskap hos Svenska kraftnät har fått höjda anslag, och pengarna används för åtgärder som ska stärka elberedskapen hos övriga aktörer på elmarknaden.
Man skulle nästan kunna säga att enheten Elberedskap är som en egen liten myndighet i myndigheten. Affärsverket Svenska kraftnät finansieras med avgifter – men det gör inte enheten Elberedskap. Här är det istället årliga statliga anslag, beslutade i laga ordning i riksdagen inom statsbudgeten, som finansierar verksamheten. Medan Svenska kraftnät på den legala sidan främst lutar sig mot ellagen och EU regelverk så styrs Elberedskap av elberedskapslagen.
– Vi har ett särskilt uppdrag som elberedskapsmyndighet. Vi tillämpar elberedskapslagen, som tar vid där ellagen och EU-regelverken slutar, berättar Ann-Sofie Fahlgren, chef för Elberedskap.
Elberedskap bekostar åtgärder för ökad elberedskap
Elberedskapslagen föreskriver att Svenska kraftnät, som elberedskapsmyndighet, beslutar om vilka åtgärder som aktörerna ska vidta. Svenska kraftnät finansierar då också åtgärderna, via det årliga statliga anslaget.
Ann-Sofie beskriver historiken bakom upplägget:
– 1942 stiftade riksdagen en lag om särskilda skyddsåtgärder för elsystemet. Då var ägare till elanläggningar direkt till följd av lag skyldiga att på egen bekostnad rusta anläggningarna så att de kunde stå emot luftanfall, krigshandlingar och sabotage. Den lagstiftningen gällde fram till omregleringen av elmarknaden på 1990-talet. Riksdagen bedömde då att aktörerna i och med omregleringen inte rimligen skulle kunna överföra kostnaderna till konsumenterna. Då stiftades istället elberedskapslagen. Nu är aktörerna skyldiga att vidta de elberedskapsåtgärder som vi bestämmer genom beslut, men åtgärderna ska finansieras med statsmedel.
Strategi med fyra parallella spår
I takt med återuppbyggnaden av totalförsvarsplaneringen har Elberedskap fått högre anslag från staten och därmed kunnat stärka arbetet för den svenska elberedskapen. 2022 och 2023 har det totala anslaget, inklusive extra anslag, varit 400 miljoner kronor.
– Vi tog fram en strategi för ungefär fem år sedan som består av fyra delar, säger Ann-Sofie.
- Först och främst handlar det om åtgärder för att upprätthålla det nationella kraftsystemet så att det blir mer robust och lättare står emot kriser av olika slag. Åtgärderna kan exempelvis handla om att finansiera extra förbindelser, sabotageskydd eller att öva och utbilda personal hos aktörerna, exempelvis inom cybersäkerhet.
- Om det nationella kraftsystemet faller ifrån mer långvarigt handlar det om åtgärder för en plan B; att säkerställa ödriftsförmågor. Ödrift innebär att lokala och regionala nät med lokala och regionala elproduktionsanläggningar kan starta och driva elnätet lokalt som en ”ö” när kontakten med det övriga kraftsystemet är bruten. Det handlar i första hand om att kunna förse samhällsviktiga funktioner och anläggningar viktiga för totalförsvaret med el. Det här är svårt. Det lokala nätet behöver då klara att hålla spänning och frekvens.
- Den tredje delen är att öka reparationsförmågan. Enheten finansierar ett beredskapslager av stolpar för regionnät, och utbildar en insatsstyrka hos elnätsföretagen som kan avropas vid behov. Man har också avtal med relevanta frivilligorganisationer som också kan hjälpa till.
- Den fjärde delen handlar om samverkan och kommunikation, något som är avgörande vid en kris. Här handlar det till exempel om att besluta om att aktörerna ansluter sig till Rakel samt finansiering av systemutveckling av system för regionalnätens samverkan inom Elsamverkan.
Fokus på ödriftsförmåga och beredskapsplanering
De höjda anslagen har gjort att Svenska kraftnät har kunnat stärka bemanningen för elberedskapsuppdraget som fått mer resurser för att handlägga frågorna. Det har också inneburit ett förändrat arbetssätt. Ann-Sofie och hennes kollegor kan idag arbeta än mer proaktivt genom att fördjupa uppgiftsinhämtningen från aktörerna.
Ett prioriterat område framöver är det om att säkerställa förmågor för ödrift.
– Vi har särskilt fokus på att säkerställa att de produktionsanläggningar som har störst betydelse för totalförsvaret har ödriftsförmåga. Flera ärenden är på gång. Det kommer in önskemål från olika håll, och vi prioriterar utifrån totalförsvarsperspektivet, berättar Ann-Sofie och fortsätter:
– Vi ska också besluta om att ålägga aktörerna på elmarknaden att göra en beredskapsplanering. Detta kommer att ske i år, och vi ser på sikt att aktörerna kommer att gå stärkta ur detta när det gäller elberedskapen.