Nödvändiga avbrott när transmissionsnätet uppgraderas

Det finns tre arbetsmetoder för elektriska arbeten: arbete utan spänning, med spänning och nära spänning. De flesta arbeten utförs av säkerhetsskäl utan spänning, vilket innebär avbrott. Att få ihop alla avbrott som krävs för att genomföra alla underhålls- och utbyggnadsjobb är ett stort pussel. Johan Svensson, enhetschef för Driftplanering inom Svenska kraftnät, berättar att grundplanen för driftavbrott tas med ett års framförhållning.

– Men i riktigt stora projekt som kräver långa avbrott krävs en framförhållning på fem år. Då talar vi om arbeten som kan kräva upp till tolv veckors avbrott, berättar han.

Underhåll, förnyelse och utbyggnad

Det svenska transmissionsnätet befinner sig i stark utveckling. Det är både stora behov av reinvesteringar för att förnya, uppgradera och modernisera det befintliga nätet, och ett växande antal utbyggnadsprojekt. I årets avbrottsplanering ingår både avbrott för löpande underhåll, för att koppla in nya stationer (ställverk) som ska tas i drift, och förberedande arbeten inför kommande förnyelser av stationer.

Här är exempel, från söder till norr, på några av de arbeten som ingår i årets avbrottsplanering:

• Förstärkning av 400 kV-ledningen mellan Sege och Barsebäck i Skåne. Det ska bidra till en förstärkt överföringskapacitet till Malmöområdet.
• Ny 400 kV-station i Hageskruv i Kronoberg dit upp till 700 MW vindkraft kan anslutas.
• Förberedelser för att förnya stationen i Kilanda och för en ny station i Ingelkärr norr om Göteborg.
• Förberedelser för en ny station i Nässe utanför Sollefteå.
• Förnyad 400 kV-station i Grundfors i Västerbotten
• På flera håll i landet genomförs också så kallade steg- och beröringsmätningar. Detta sker för att säkerställa att anläggningen är säker och det krävs för att få drifttillstånd för ledningar och stationer.

Avbrotten innebär att kapaciteten i nätet tillfälligt blir lägre, men inte att slutkunderna, alltså elanvändarna, blir strömlösa. Strömmen får ta andra vägar. Elmarknadens aktörer är informerade i förväg.

I förlängningen leder arbetena som utförs under avbrottsperioden till förbättringar. Transmissionsnätet utvecklas och överföringskapaciteten stärks. Det är helt i enlighet med Svenska kraftnäts uppdrag att förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt och driftsäkert kraftöverföringssystem.

– Vi försöker göra avbrotten så korta som möjligt och på tider som inte stör. Efter bästa förmåga väljer vi den rationellt bästa tidpunkten för varje avbrott, säger Johan Svensson.

Mycket att ta hänsyn till i planeringen

Utöver årstid och väder finna det många andra faktorer att ta hänsyn till vid avbrottsplaneringen. En av de allra viktigaste är samordning med när kärnkraftverkens olika reaktorer tas ur drift för sin planerade revision. Detta på grund av att kärnkraftverken är så stora elproducenter.

Det gäller också att schemalägga avbrotten på ett sådant sätt att inte överföringskapaciteten mellan olika elområden begränsas mer än nödvändigt. Begränsas kapaciteten i flaskhalsarna mellan elområden så leder det till högre elpriser i områden med underskott av produktion, och det vill man undvika.

Omplanering när omvärlden förändras

Ofta blir det nödvändigt att ändra i schemat och göra omplaneringar under resans gång. Det kan exempelvis bero på att ett projekt blivit försenat, men också på anpassningar till omvärldsfaktorer. En skogsbrand, eller som ifjol ett längre stopp i en kärnkraftreaktor, påverkar.

Med ett växande antal projekt och många anläggningar i transmissionsnätet som ska förnyas det närmaste åren växer antalet arbeten som kräver avbrott.

– Vi märker att det ökar. Det blir fler avbrott att koordinera, i och med att vi har fler och fler projekt igång, säger Johan Svensson.