Vi tar ledningen in i den gröna omställningen

Blickarna är riktade mot norr. De tidigare miljöbovarna ska bli fossilfria och leda den gröna industriella utvecklingen i världen Det är en enorm kraftsamling som pågår. Hybrit är en av aktörerna i den omställningen, med målet att storskaligt producera stål utan fossila utsläpp under tillverkningen.  

Järnsvamp blir stål i fossilfri process

Hybrit-initiativet är ett samarbete mellan LKAB, SSAB och Vattenfall. I deras pilotanläggning i Luleå omvandlas järnmalm till järnsvamp med hjälp av vätgas som produceras av fossilfri el. Järnsvampen smälts sedan i en eldriven ljusbågsugn för att producera högkvalitativt stål. Tekniken ska ersätta de kolbaserade masugnarna som traditionellt används i järn- och stålindustrin.

Vår kraftledning avgörande för Hybrits satsning

Att tillverka fossilfritt stål med Hybrit-tekniken kräver mycket el. Därför ska vi på Svenska kraftnät bygga en ny kraftledning mellan Porjusberget och Naalojärvi. Porjusberget ligger i Jokkmokks kommun och Naalojärvi nära Vitåfors i Gällivare kommun. Ledningen blir runt 50 kilometer lång och är helt avgörande för att Hybrits satsning ska gå i lås. Ledningen behövs även för att förse hela regionen med mer el.

– Att besöka Hybrit är en chans att få se vad vi är med och möjliggör med vårt ledningsbygge. Det ökar motivationen att fortsätta jobba hårt. Vi har en viktig roll i den gröna industriomställningen i norra Sverige, säger Tomas Bergsten, projektledare på Svenska kraftnät.

Hybrits vd Ulf Spolander är nöjd med att Svenska kraftnäts ledningsprojekt håller tidtabellen med sikte på att tas i drift om tre år. För det är bråttom och ledningen är en förutsättning för att kunna ansluta den första industriella anläggningen till elnätet.  

– Stålindustrin står idag för ungefär tio procent av Sveriges koldioxidutsläpp och sju procent av de globala utsläppen. Men vi är på god väg att förändra det. Redan nu ligger vi före vår tidsplan och har ambitionen att ha fullskalig produktion igång 2026, säger Ulf Spolander.

Nästa steg är att ansöka om koncession

Till en början kommer den nya ledningen ha en kapacitet på 900 megawatt och när ytterligare förstärkningar gjorts i nätet kommer den kunna leverera upp till 1500 megawatt. 

Men först måste ansökan skickas in till Energimarknadsinspektionen om att få börja bygga. Eftersom projektet är en del av Energimarknadsinspektionens regeringsuppdrag om kortare ledtider är det extra fokus på framdrift.

– Vi koncentrerar oss nu på att bli klara med koncessionsansökan för vårt projekt, alltså ansökan om tillstånd att få börja bygga. I det här projektet finns alla förutsättningar för att lyckas på mycket kort tid om Energimarknadsinspektionens handläggning av tillståndet går snabbt, säger Tomas Bergsten.

Från utredning till färdig ledning på halva tiden

Även vi på Svenska kraftnät jobbar med att förkorta tiden för när en kraftledning ska vara i drift. Målet är att det ska gå på halva tiden – sju år istället för tidigare fjorton år efter påbörjad utredning.

– Vårt besök och den presentation vi höll om projektet var nog en ögonöppnare för Hybrit hur utmanande vår tidsplan är. Vi jobbar hela tiden med att korta ledtider. Vi utmanar, ifrågasätter och utvärdera så att vi inte gör arbete i onödan, säger Tomas Bergsten.