Drönare och AI – en superkombo i underhållsarbetet

Sot på isolatorkedjor, saknade tallrikar i isolatorkedjor, rost på stolpar, och bultar som inte sitter tillräckligt hårt. Andreas Hydén visar hur han på sin bildskärm snabbt får upp knivskarpa bilder på det AI-verktyget hittat. På en karta har stolparna som enligt bildanalysen har någon form av avvikelse markerats med en röd ring, och klickar Andreas på ringen så visas bilderna det gäller genast.

Tekniken är på frammarsch i hela branschen, både i Sverige och internationellt.

– Jag hörde först talas om den hos min gamla arbetsgivare E.on. På lite krokiga vägar tog jag sedan upp tråden för ett par år sedan och hörde mig för om för- och nackdelar, berättar Andreas.

Sparar miljö och ser mer

Fördelarna övervägde. Det är bättre för miljön jämfört med att inspektera och fotografera från en helikopter, och tekniken kan fånga avvikelser som det mänskliga ögat missat.

– Det är många mil att flyga med helikopter över hela ledningsnätet, och det drar mycket bränsle som orsakar utsläpp. Dessutom hinner ögat inte fånga alla defekter vid en överflygning. Det är när drönaren fotograferar och bilderna processas och analyseras med hjälp av AI som det uppstår magi, säger Andreas. 

Han ger ett exempel från sommaren 2023. En så kallad T-stolpe – en ganska ovanlig variant på kraftledningsstolpe – rasade i blåsten, vilket orsakade ett längre avbrott för reparationsarbete. Haveriutredningen visade att orsaken var att ett stag på stolpen hade lossnat så att stolpen försvagats. Frågan var nu – fanns samma avvikelse på andra T-stolpar?

Hittade löst stag

– Vi beställde drönarflygning till alla våra 855 T-stolpar, och hittade på så sätt en stolpe som hade samma defekt med ett löst stag, berättar Andreas och fortsätter:

– I efterhand begärde vi fram bilder från underhållsbesiktningen av den stolpen för fyra år sedan, och såg att staget var löst redan då. Men ingen hade sett det eller reagerat, för det är svårt för ögat att se i vissa vinklar. AI-verktyget reagerade däremot nu, vi kunde laga staget och därmed förebygga en incident som skulle kunnat orsaka ett avbrott som kostade miljontals kronor. Jämfört med det kostade besiktningen med drönare en struntsumma.

Hjälp att vara mer proaktiva

Det krävs mänskliga insatser för att lära AI-verktyget vad som är en avvikelse. Men när det väl är gjort blir det ett kraftfullt verktyg för att kvalitetssäkra underhållet av transmissionsnätet.

– Vi kan vara mer proaktiva och förekomma problem, och vi kan fatta mer välinformerade beslut i underhållsarbetet, säger Andreas.

Flyger utan hjälp från marken

Redan idag kan drönarflygningar förprogrammeras så att det lilla fordonet flyger och fotograferar utan någon som styr från marken. Det är data över ledningsnätet som samlats in med laserteknik vid det skogliga underhållet av kraftledningsgatorna som används vid programmeringen. Och det går undan när drönarna jobbar på egen hand.

– Man tror inte att det är sant så fort det går då. Drönaren blir som en robot och betar av varje stolpplats på ett par minuter.

Stora möjligheter i framtiden

I framtiden skulle drönare/AI kunna användas på en rad olika sätt. Det känns nästan som science fiction när Andreas Hydén entusiastiskt spekulerar över möjligheterna:

– Vi kanske skulle kunna förbereda laddplatser där drönarna laddar sig själva nattetid, och drönarbaser för bildöverföring. Kanske skulle driftcentralen kunna beordra en drönarbesiktning via mjukvara? Kombinationen av laserdata och drönarbilder skulle kunna ge oss ett komplett anläggningsregister över hela transmissionsnätet – varenda skarv skulle finnas med. Vi skulle få möjlighet att ta ut nya rapporter, se trender – det skulle spara massor av arbetstid och pengar.

Förbereder upphandling

Inte undra på att enheten Ledningsunderhåll nu beslutat att gå vidare i frågan om att använda drönare och AI i underhållsarbetet – från tester till att förbereda en regelrätt upphandling. Fortsättning följer!