En lugn vinter för elförsörjningen
Varmt väder, låg elförbrukning, god tillgång på elproduktion och ökad överföringskapacitet och tillgång på flexibilitetstjänster. När driftchef Pontus de Maré sammanfattar vintern som gått kan han konstatera att vi har haft en vintersäsong med stabil elförsörjning.
– Det har varit en lugn vinter för elförsörjningen. Vädret har varit milt och vi har inte haft några större incidenter på nationell nivå. Det har även varit fritt från större störningar i våra grannländer, summerar driftchef Pontus de Maré vintern som gått.
En faktor som indikerar hur vintern har varit är topplasttimmen, timmen under vintern med den högsta förbrukningen. Vintern 2024/2025 inträffade denna timme den 13 januari, kl 8.00-9.00 då förbrukningen uppgick till 22 470 MWh/h.
– Det är bland de lägsta vi haft de senaste åren och här spelar så klart vädret en stor roll, säger Pontus de Maré.
Inte klart om effektreserv till nästa vinter
Vintern inom energibranschen brukar räknas från den 16 november till 15 mars, den period som Svenska kraftnät har tillgång till effektreserven. Det är en extra resurs som kan aktiveras om inte det finns tillräckligt med produktionsresurser på marknaden för att täcka efterfrågan på el. Effektreserven bestod vintern 2024/2025 av 562 MW i Karlshamnsverket.
– Vi har inte behövt aktivera den, men har beordrat den kortare beredskapstiden på två timmar, istället för 14 timmar, vid två tillfällen, säger Pontus de Maré.
Svenska kraftnät har haft tillgång till effektreserven fram till och med denna vinter. Nu löper avtalet ut och nya regler medför att den inte kan upphandlas på samma sätt som tidigare.
– Vi får alltså inte längre upphandla en effektreserv enligt de tidigare reglerna till den kommande vintern. Det finns förslag på en ny förordning om strategisk reserv, vilket är ungefär samma sak som effektreserven. Den är anpassad efter de villkor som EU ställer på reserven, vilket bland annat innebär strängare miljökrav än vi haft förut. Vi får återkomma om hur detta utvecklar sig, säger Pontus de Maré.
God tillgång på vattenkraft
Hur stabilt elsystemet är under vintern beror även på vilka produktionstillgångar som finns tillgängliga. Även här har det funnits goda förutsättningar.
– Det har varit mycket vatten i magasinen på vattenkraftverken och vi har haft hygglig tillgänglighet på kärnkraftverken. Revisionen på Forsmark 3 drog ut på tiden och ena generatorn hos Ringhals 3 bortkopplades i slutet av februari. Dessa bortfall har inte överlappat och förbrukningen har varit så låg att det inte varit ett problem, säger Pontus de Maré.
Vindkraften stod vissa timmar för drygt 50 procent av total produktion med en topp den 29/12 kl 19-20 på 12,73 GWh.
Flexibiliteten ökar
En växande del av balanseringen är flexibilitetstjänster – att aktörer lämnar bud på att vara flexibla med sin produktion eller förbrukning för att vid behov reglera upp eller ner.
– Vi ser ett ökat utbud av flexibilitet i systemet, vilket är både positivt och nödvändigt. Det är exempelvis batterier som finns tillgängliga om det finns för lite produktion och vindkraftverken har i ökad utsträckning börjat lämna in bud på att dra ner sin produktion när det finns för mycket produktion, säger Pontus de Maré.
Ökad överföringskapacitet
I oktober förra året infördes flödesbaserad kapacitetsberäkning. Genom att beräkna kapaciteten i nätet utifrån aktuella förhållanden och tekniska begränsningar kan vi använda nätet mer effektivt och överföra mer el.
– Vi ser effekterna av flödesbaserad kapacitetsberäkning tydligt i kontrollrummet. Vi kan överföra mer från norr till söder med det nya sättet att beräkna, säger Pontus de Maré.
Låg import under vintern
Importen till Sverige av el var mycket låg under vintern.
– Vi importerade under 16 timmar, vilket kan jämföras med 157 timmar förra vintern. Det kan också förklaras med god tillgång på kraft, varmt väder och stabilitet i systemet, säger Pontus de Maré.
Jämn export
Exporten låg på ungefär samma nivå som förra vintern, lite drygt 2 800 timmar.
