Just nu förnyar Svenska kraftnät alla flyghindermarkörer som finns uppsatta i stamnätet.

Många bollar i luften

9 maj, 13.41

Kanske har du sett dem om du lyfter blicken mot skyn, särskilt om du befinner dig vid stora vägar eller vattendrag– de stora bollarna som liksom svävar i den luftburna elinfrastrukturen. Det är så kallade flyghindermarkörer och just nu förnyar Svenska kraftnät alla sådana i stamnätet, en viktig insats för säkerheten och blåljusverksamheten.

- Det handlar om flygsäkerhet. Vid till exempel dåliga väderförhållanden eller nattetid använder räddningsflyg, polis och ambulans, större vägar, dalgångar och vattendrag som visuella referenter när de flyger. I den geografin finns också våra kraftledningar och då är det viktigt att de är uppmärkta på ett korrekt sätt, så att inte kollision sker, berättar Andreas Hydén, undersållsingenjör på Svenska kraftnät.

Väger sex kilo

Kloten som hängs upp på kraftledningen för att märka ut den för luftburen trafik, är 60 centimeter i omkrets och väger cirka sex kilo. För att inte skada kraftledningen som klotet hängs i, används en skyddsspiral av legerat aluminium för att fästa den i linan.

Det är Transportstyrelsen som bestämmer vilka regler som gäller för hur flyghindermarkeringar ska se ut och var de ska finnas. Nyligen uppdaterade myndigheten sina föreskrifter för vad som gäller för luftledningar. Andreas Hydén har drivit Svenska kraftnäts arbete med att kartlägga vilka befintliga markörer som ska förnyas samt var det ska sättas upp nya enligt de nya reglerna.

- Just nu pågår en omfattande uppdatering av alla objekt. Dels tar vi ned gamla klot som är slitna och sätter upp nya, och dels sätter vi upp klot på nya ställen i enlighet med nya krav men även på en del andra utsatta platser och efter våra egna bedömningar. Vi vill inte riskera att skada varken farkoster eller våra ledningar, berättar Andreas Hydén.

Kloten ska sitta med 30 meters mellanrum synligt från sidan. Om det är möjligt ur teknisk synpunkt monteras kloten diagonalt på ledningens båda topp-linor för att jämna ut den tillkommande belastningen.

Totalt berörs cirka 50 kilometer ledning

Om man räknar ihop alla ledningar där det krävs flyghindermarkörer rör det sig om cirka 50 kilometer ledning. Det finns särskilda höjdkrav, om ledningen är över 45 meter från marken måste ett flyghinder sättas upp. Men även lägre ledningar märks ut, till exempel om ledningen passerar en känd tillfartsväg till ett regionsjukhus där ambulansflyg ofta tar sig fram.

Totalt har Svenska kraftnät cirka 850 stolpar som är över 45 meter. Bland de högsta stolparna finns de så kallade ”Mälartornen” i Södermanland, där svårtillgänglig mark med mycket vatten och naturreservat krävde stolpar över 100 meter höga.

Bilden föreställer ett gammalt och nytt klot som hängs upp på kraftledningen som flyghindermarkering. Kloten ligger bredvid varandra på marken när bilden tas. Det gamla klotet är större än det nya klotet, som är mindre. Båda kloten är vita och gjorda i tålig plast. Det stora klotet väger 30 kilo och det nya klotet väger 6 kilo. — Gammal boll och ny boll. De gamla kloten som ska bytas ut kan väga uppåt 30 kilo, en stor skillnad mot de nya kloten som bara väger 6 kilo. Skillnad i val av material gör att de nya bollarna både blir lättare och får bättre hållbarhet. De nya kloten är av ett plastmaterial som är både ålders- och UV-beständigt.

Blå himmel är bakgrund, man ser en helikopter som hoovrar i luften, ifrån helikopterns medar hänger den särskilda korgen som används för att fästa flyghinderklot vid kraftledningen. — Var och hur kloten ska fästas på en kraftledning som behöver markeras, är noga uträknat och planerat. Arbetet med att montera de nya bollarna sker med helikopter, där montörerna sitter i en särskild korg och utför arbetet medans ledningen fortfarande är i drift.

Bilden visar några av Svenska kraftnäts högsta stolpar, de så kallade Mälartornen som med en tydlig majestätisk stolprofil reser sig ur terrängen. Vatten och natur syns på marken, längre ned. På kraftledningen hänger flyghindermarkörer. — Alla stolpar över 45 meter märks ut, men även lägre om det finns skäl. Svenska kraftnät högsta stolpar är de så kallade ”Mälartornen”, där svårtillgänglig mark med mycket vatten och naturreservat krävde stolpar på 100 meter. Även här byts flyghindermarkeringar.

Bilden visar en helikopter som flyger i luften i området över Hallstavik. Trädtopparna är gula och bruna och gröna, det är höst. Kraftledningen syns tydligt över trädtopparna genom terrängen. Vid kraftledningen är flyghindermarkörer uppsatta. — Flygning med helikopter över Hallstavik.

Grön åker präglar större delen av bilden. En kraftledning går över åkern och på kraftledningens lina hänger flyg — Bollarna hängs upp med 30 meters mellanrum.