Svenska kraftnät föreslår att en kapacitetsmekanism införs för ökad försörjningstrygghet
Svenska kraftnät bedömer att Sverige på sikt behöver införa en kapacitetsmarknad öppen för alla som kan bidra med kapacitet. På grund av långa ledtider för införandet kan det vara lämpligt att använda en strategisk reserv liknande effektreserven under en övergångsperiod.
Den 15 december 2022 fick Svenska kraftnät och Energimyndigheten ett regeringsuppdrag i flera delar om stärkt försörjningstrygghet inom energisektorn (I2022/02319). I deluppdrag två föreslår nu Svenska kraftnät en utformning av kapacitetsmekanismer som ska ersätta dagens.
– Kapacitetsmekanismer innebär att man i tillägg till den ordinarie energimarknaden också ger en ersättning för att man håller kapacitet tillgänglig. Vår nuvarande effektreserv är en typ av kapacitetsmekanism. säger Niclas Damsgaard, chefsstrateg, Svenska kraftnät.
Bakgrund
Bakgrunden till förslaget är att effektbalansen på elmarknaden har försämrats över tid vilket leder till perioder med höga elpriser och en risk för effektbrist med påföljande förbrukningsfrånkoppling. Energiomställningen bedöms kunna förstärka trenden med krympande marginaler i elsystemet då elbehovet kan komma att växa snabbare än utbudet av produktion, import och andra flexibla resurser som kan balansera elanvändningen under ansträngda timmar.
Enligt de senaste nationella analyserna från Svenska kraftnät och på europeisk nivå riskerar Sverige inom några år att inte uppfylla den fastställda svenska tillförlitlighetsnormen på en timme med effektbrist per år.
Slutsatser
Svenska kraftnät bedömer därför att Sverige på sikt behöver införa en marknadsomfattande kapacitetsmekanism med tillförlitlighetsoptioner för att motverka att bristsituationer uppstår i framtiden.
– Vi bedömer att det tar mellan 5-8 år att införa en marknadsomfattande kapacitetsmekanism. Det innebär att vi står utan effektreserv under ett antal år, då vår nuvarande effektreserv löper ut den 15 mars 2025. Därför föreslår vi en övergångslösning under mellanperioden i form av en strategisk reserv liknande den nuvarande effektreserven, säger Niclas Damsgaard.
En sådan reserv kräver ett godkännande av EU-kommissionen.
På grund av den korta tidsramen för deluppdraget lämnar Svenska kraftnät inte ett fullständigt förslag på kapacitetsmekanismer, utan rapporten innehåller snarare ett förslag på högnivådesign avseende framtidens svenska kapacitetsmarknad.
– Våra analyser pekar på en kraftigt ökande elförbrukning. Kopplat till det ser vi ett behov av en ny kapacitetsmekanism för att motverka risken för effektbrist eller perioder med mycket höga priser. Dock finns det en betydande osäkerhet kring hur mycket elförbrukningen kommer att öka, säger Niclas Damsgaard.
Om regeringen väljer att gå vidare med förslaget kan underlaget remitteras till berörda intressenter. I den fortsatta processen behöver ett antal designval göras och rapporten innehåller en diskussion om möjliga utformningar. I en eventuell fortsatt process behöver dessa konsulteras med intressenter och en fördjupad konsekvensanalys att genomföras.
Osäkerhet om framtida elanvändning
Svenska kraftnät gör ett antal bedömningar utifrån de senaste analyserna som samstämmigt pekar på en kraftigt försämrad effektbalans inom några år. Möjliga implikationer av höga elpriser och höjda räntor har inte hunnit få fullt genomslag i analyserna. Förutsättningarna kan ändras om tidplanerna för en eller flera aviserade elkrävande industrisatsningar i Sverige försenas eller avbryts. Svenska kraftnät kommer att följa utvecklingen och är beredd att ompröva bedömningarna om elanvändningen utvecklas i en långsammare takt.
Rapporten finns att läsa här: Framtidens kapacitetsmekanism för att säkerställa resurstillräcklighet på elmarknaden (svk.se) Öppnas i nytt fönster