Så ska elförsörjningen i Göteborgsområdet och sydvästra Sverige säkras
Elektrifieringen av samhället kommer att innebära stora förändringar och storstädernas elbehov fortsätter att växa. I Västra Götaland och Göteborg ser vi nu ett kraftigt ökat effektbehov kopplat till stora industrietableringar och fossilfria omställningar. Svenska kraftnät redogör för effektsituationen i Göteborgsområdet och sydvästra Sverige samt vilka åtgärder som planeras för att säkerställa elnätskapaciteten i regionen och möjliggöra elektrifieringen.
Med stora industrisatsningar och elektrifieringar inom transportsektorn som planeras i Göteborgområdet ökar regionens effektbehov kraftigt. Vattenfall Eldistribution har ansökt om cirka 1200 MW i ökade uttag avseende tidsperioden 2026-2030. För att kunna tillgodose det ökade effektbehovet behöver kapaciteten i transmissionsnätet som matar regionen förstärkas. Enligt den tidtabell som Svenska kraftnät har tagit fram sker den utökade tilldelningen etappvis under perioden 2026-2035 i takt med att följande nätförstärkningar driftsätts:
- Ingelkärr-Stenkullen - ny 400 kV-ledning (2025)
- Skogssäter-Kilanda - förnyelse befintlig 400 kV-ledning (2026)
- Skogssäter-Stenungsund-Ingelkärr - ny 400 kV-ledning (2031)
- Hallsberg-Timmersdala - ny 400 kV-ledning (2031)
- Timmersdala-Stenkullen - förnyelse befintlig 400 kV-ledning (2033)
- Hallsberg-Moholm-Timmersdala - ny 400 kV-ledning (2035)
- Karlstadbenet i NordSyd (Ny 400 kV-dubbelledning mellan Midskog utanför Östersund och Borgvik, 2035)
Planerad nätförstärkning mellan Skogssäter och Stenkullen
Sedan en längre tid har Svenska kraftnät planerat att förstärka transmissionsnätet med en ny 400 kV-ledning mellan Skogssäter utanför Trollhättan och Stenkullen i Lerums kommun. Efter framkomlighetsproblematik i sträckans norra del togs ett beslut om att dela upp projektet i en sydlig och en nordlig del.
Den södra delen mellan stationerna Stenkullen i Lerums kommun och Ingelkärr i Ale kommun, där en ny station ska byggas, går vidare som planerat. Därmed kan en viktig del av förstärkningen genomföras utan att försenas av framkomlighetsproblematiken närmare Skogssäter.
Ingelkärr-Stenkullen beräknas vara i drift 2025
Med den södra delen av den planerade förstärkningen, Ingelkärr-Stenkullen vidgas den flaskhalsen som idag begränsar det så kallade Västkustsnittet och bidrar till att reducera handelshinder som idag begränsar möjligheten till elhandel med södra Norge och Danmark. Ledningen är beräknad att tas i drift 2025.
Läs mer om projekt Ingelkärr-Stenkullen
Förstärkningen mellan Skogssäter och Ingelkärr startar som nytt projekt
För den norra delen av den planerade förstärkningen, från Ingelkärr och vidare upp till Skogssäter, gjordes ett omtag och projektet startades upp igen 2022. I samband med omtaget har Svenska kraftnät tillsammans med Vattenfall utrett hur nätet ska utformas och samordnas på bästa sätt med hänsyn till framtida förutsättningar och för att möjliggöra anslutning av havsbaserad vindkraft som planeras utanför Västkusten samt öka effektuttaget i Stenungsund, där stora kemiindustrier ska elektrifieras.
Skogssäter-Ingelkärr, via Stenungsund beräknas vara i drift 2031. När också den norra delen av förstärkningen är drifttagen möjliggörs anslutningar av havs- och landbaserad vindkraft samt en nödvändig förstärkning av transmissionsnätet i Västra Götaland för att kunna öka effektuttagen i Göteborgsområdet och Stenungsund.
Läs mer om Skogssäter-Ingelkärr
Ökad överföringskapacitet i östvästligt flöde
Idag är 400 kV-ledningen Hallsberg-Stenkullen tillsammans med 220 kV-ledningen mellan Hallsberg och Moholm, en av få ledningar i östvästlig riktning. För att kunna möjliggöra de kraftigt ökade uttagsförfrågningar som finns i såväl Göteborgsområdet som i Mariestad, där en batterifabrik planeras, behöver överföringskapaciteten i Skaraborg förstärkas. Nätförstärkningen är också nödvändigt för att kunna ansluta stora volymer av landbaserad vind- och solkraft som planeras i området.
Det görs genom att två 400 kV-ledningar ska byggas mellan stationerna Hallsberg och Timmersdala, varav den ena ska anslutas till en ny station i Moholm. I samband med genomförandet av projekten kan de befintliga ledningarna rivas. Det innebär i praktiken att dagens 400 kV-ledning och 220 kV-ledning kommer att ersättas med två nya moderna 400 kV-ledningar. Svenska kraftnät planerar även att förnya den befintliga 400 kV-ledning som går mellan Timmersdala och Stenkullen.
(.jpg) Öppnas i nytt fönsterTill vänster: Stamnätet idag med 400 kV-ledningar i rött och 220 kV-ledning i grönt. Till höger: Stamnätet efter genomförda projekt. Sträckningarna som visas är schematiska och kommer att bestämmas under projektens gång. Klicka här för större bild (.jpg) Öppnas i nytt fönster
Läs mer om Skaraborgsprojekten:
Kraftsystemet genomgår förändringar som skapar nya flöden i nätet. Historiskt sett har elflödena i Sverige framför allt gått i en nord-sydlig riktning och det svenska stamnätet är uppbyggt utifrån de förutsättningarna. På senare tid har det även uppstått ett öst-västligt flöde, i främst mellersta Sverige, som behöver hanteras.
Orsakerna till det nya flödesmönstret är flera. Förutom det ökade elbehovet i Västra Götaland så har tillgången på el minskat i västra delarna av mellersta Sverige genom stängningarna av kärnkraftverken Ringhals 1 och 2. Samtidigt ökar elöverskottet på östra sidan av Sverige, speciellt under våren med sjunkande förbrukning samtidigt som kärnkraften i Forsmark producerar med full kapacitet. Därtill har kärnkraftverket Olkiluoto 3 driftsatts i Finland, samtidigt som nya kablar från Norge och Danmark har tagits i drift till kontinenten. Det gör att behovet av överföring från öst till väst har ökat, vilket medför att stamnätet behöver förstärkas för att kunna hantera tillkommande flöden i öst-västlig riktning. Förstärkningarna av stamnätet i Skaraborg är en avgörande del i att möta det behovet.
Förnyelseprojekt längs Västkusten
Längs Västkusten förnyar Svenska kraftnät cirka 40 mil transmissionsnätsledningar från Trollhättan ner till Malmö som närmar sig den tekniska livslängden. Förnyelserna innebär att ålderstigna ledningar från 1950- och 60-talet ersätts med moderna ledningar. Förnyelserna görs i huvudsak i beftinliga ledningsgator.
Drivkraften bakom reinvesteringsarbetet är att upprätthålla funktionaliteten och driftsäkerheten i nätet. I samband med förnyelsen så utrustas ledningarna med en modernare teknik som medger att större effekter kan överföras på ledningarna. Detta kommer att framtidssäkra systemet för att möjliggöra kommande anslutningar. Men utan de tillkommande ledningarna Skogssäter-Ingelkärr och Ingelkärr-Stenkullen kommer inte ökade effektbehoven som finns i Göteborg och Västra Götaland att kunna tillgodoses.
ACCEL - samverkan för ökad elektrifiering i Västra Götaland
Tillsammans med Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen har Svenska kraftnät startat en samverkansarena för omställningen till elektrifiering med namnet ACCEL - Accelererad elnätskapacitet i Västra Götaland.
Syftet är att samla aktörer på marknaden för att dela erfarenheter och hitta lösningar för den västsvenska industrins växande behov av effekt och elnätskapacitet samt att effektivisera tillståndsprocesser. Faktorer som är avgörande faktorer för att kunna möjliggöra den långsiktiga elektrifieringen i Västra Götaland.
Mer om ACCEL
- Pressmeddelande: Tre områden för att lyckas med elförsörjning i Västra Götaland
- ACCEL-rapporten Framtidens elförsörjning i Västra Götaland Öppnas i nytt fönster
- Seminarium om rapporten Framtidens elförsörjning i Västra Götaland Öppnas i nytt fönster
- Samlingssida för ACCEL - VGR Öppnas i nytt fönster
- Webbinarium För ett lysande Västra Götaland Öppnas i nytt fönster
- Så ska elförsörjningen i Göteborgsområdet och sydvästra Sverige säkras
- Regional samverkan på Svenska kraftnät
Nätåtgärder är inte tillräckligt på längre sikt
Det ökade effektuttag på drygt 1200 MW är bara ett första steg i att realisera det storskaliga planer som finns i regionen. Efter det fortsätter prognoserna att stiga dramatisk och till 2045 förväntas effektbehovet ha tredubblats. Västra Götaland är en av regionerna som förbrukar mest el, samtidigt som det finns ett produktionsunderskott i området. I dagsläget produceras endast 30 % av elförbrukningen inom regionen. Det gör att elen behöver överföras från andra delar av landet eller utlandet. När industrier och transportsektorn elektrifieras och elförbrukningen förväntas fortsätta öka dramatiskt efter 2035 räcker det inte med att bygga nya ledningar. Det kommer att krävas ny produktion i regionen och där förväntas utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften blir ett nödvändigt produktionstillskott.
Svenska kraftnät utreder anslutning av havsbaserad vindkraft utanför Västkusten
Utbyggnaden av havsbaserad vindkraft är en viktig del i den pågående energiomställningen mot ökad andel förnybar produktion och för att vi ska nå regeringens klimatmål att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser.
Längs med Västkusten finns storskaliga planer på att etablera havsbaserad vindkraft vilket kommer att behöva anslutas till transmissionsnätet i sydvästra Sverige. Svenska kraftnät har anslutningsplikt för ny produktion och behandlar kontinuerligt inkomna ansökningar och utreder förutsättningar för att möjliggöra havsvindkraftsetableringar.
Mer om anslutningen av havsbaserad vindkraft
”Elbrist” kan betyda många olika saker
I den offentliga debatten används olika begrepp för att diskutera de utmaningar som kraftsystemet står inför. Många gånger är de begrepp som används inte tillräckligt precisa för att de olika synpunkterna inte ska riskera att missförstås. Vi vill därför försöka att klargöra vad vi menar med de begrepp som Svenska kraftnät använder när vi diskuterar utmaningarna i kraftsystemet.
Elbrist kan avse antingen en brist på elenergi eller eleffekt. Elenergi, eller energi, vilket är det begrepp som vanligen används, är den mängd el som produceras eller förbrukas under en tidsperiod t.ex. ett år, oavsett när under året det sker. Eleffekt, eller bara effekt, är den mängd el som produceras och förbrukas i varje ögonblick.
Sverige har ett stort överskott på elenergi som exporteras årligen. Däremot visar de analyser som Svenska kraftnät gör varje år att effektbalansen, eller tillgången på eleffekt, successivt har försämrats under de senaste fem åren. Sverige har i dag ett underskott på effekt under de kallaste timmarna under året och måste förlita sig på import.
Med effektbrist menar vi den situation som kan uppstå då det inte finns tillräckligt med el för att möta förbrukningen i Sverige eller inom något av de fyra elområden som Sverige är uppdelat i.
Kapacitetsbrist används för att beskriva svårigheten att, trots att det finns tillräckligt med eleffekt i systemet i stort, överföra den till kunderna inom ett mer avgränsat geografiskt område och då speciellt till förbrukningscentra som storstäder och till andra större uttagskunder som serverhallar eller annan ny elintensiv industri. Det kan också finnas brist på överföringskapacitet i transmissionsnätet mellan elområden och länder, något som i den här beskrivningen inte kallas kapacitetsbrist.