Om olika energikällor
Vi har många olika kraftslag i det svenska elsystemet. Sol, vind, vatten, kärnkraft och övrig värmekraft ger oss en mix av energikällor som är viktiga för att reglera balansen mellan produktion och förbrukning.
Produktionsmixen balanserar kraftsystemet
I Sverige har vi tillgång till många energikällor, en mix av olika slags elproduktion. Den är en förutsättning för att kunna balansera kraftsystemet. År 2021 var andelen fossila bränslen endast dryga 2 % av mixen vilket är i särklass lägst i hela EU.
Historiskt sett har vi haft basen i vattenkraft och kärnkraft, vilket är planerbara källor och som stått för över 90 % av Sveriges elförsörjning. Vattenkraftens bidrag har varit relativt konstant sedan 1990-talet, medan flera kärnreaktorer lagts ner på 2000-talet.
År 2022 ändrades det energipolitiska målet från 2018 om 100 % förnybar elproduktion år 2040 till 100 % fossilfri elproduktion tillsammans med en inriktning att främja utbyggnaden av kärnkraft.
Den ökande andelen storskalig produktion av väderberoende förnybar sol-och vindel leder till nya utmaningar att hantera för Svenska kraftnät. Eftersom dessa energikällor inte är planerbara och inte synkront anslutna till kraftsystemet, förändras förutsättningarna för balanseringen, spännings- och frekvensregleringen och gör systemet mer störningskänsligt.
De vanligaste kraftslagen
Vattenkraft
Vattenkraft står för nära hälften av den svenska elproduktionen och är en förnybar energikälla. En av vattenkraftens fördelar är att vattenflödena kan regleras utifrån elbehovet vid en viss tidpunkt. Vi kallar det för en planerbar energikälla. Den utvinns framförallt ur de utbyggda älvarna i norra Sverige.
Kärnkraft
El från kärnkraft står för ca en tredjedel av den svenska elproduktionen och produceras med hjälp av uran som bränsle. Kärnkraftsproduktionen är planerbar och bidrar med stabiliserande egenskaper i systemet. Utvecklingen går mot småskaliga reaktorer (SMR) som anses mer flexibla, kan vara tillgängliga på ett stort antal platser och tillverkas i större serier.
Vindkraft
Att utnyttja vind för elproduktion har förekommit länge men höjden på tornen och längden på rotorbladen är numera hundratals meter. Vindkraften är förnybar men väderberoende. Vindkraften kan vara landbaserad eller havsbaserad.
Övrig värmekraft
Värmekraft är kraftproduktion där man värmer upp ånga som kan generera både värme och el. Som bränsle används bland annat biobränslen, sopor eller fossila bränslen. Av klimathänsyn fasas fossila bränslen ut till förmån för biobränslen som exempelvis restprodukter från skogen. Många anläggningar har tagit bort elproduktionen av skattemässiga skäl och producerar enbart värme.
Solkraft
Att utvinna energi från solen i storskaliga parker har stor potential. Intresset ökar i och med att teknikutvecklingen går framåt och att kostnaderna sjunker. Fördelen är att solen är förnybar. Nackdelen är att solen är väder- och säsongsberoende, det vill säga solen ger full effekt på dagtid på sommaren men har sämre verkan på vintern då elbehovet är som störst.
Svenska kraftnäts roll
Svenska kraftnäts roll är att transportera elen från de större produktionsanläggningarna i landet ut i transmissionsnätet. Via regionalnäten och lokalnäten landar sedan elen hos konsumenten. Det är även Svenska kraftnäts uppgift att balansera och säkerställa kraftsystemets driftsäkerhet.