Hur sätts elpriset och vad är ett priskryss?
När det talas om effektbrist är elpriset en viktig indikator – eller rättare sagt att man inte lyckats sätta ett elpris. Läs om hur elpriset sätts och vad ett priskryss är för något.
Effektbrist innebär att det inte finns tillräckligt med el till de som vill använda den vid en viss tidpunkt. Att det finns en större eller mindre risk för effektbrist syns i de långsiktiga prognoser som görs inför vintern utifrån vilken produktion som finns tillgänglig och historiska data om hur mycket el som brukar användas. Men om vi närmar oss en konkret situation med effektbrist syns det på elmarknaden.
Elpriset sätts för varje timme på en elmarknad
Sveriges elmarknad är avreglerad. Det innebär att elpriset bestäms av vilket utbud av el som finns, hur många som vill köpa el och hur mycket överföringskapacitet som finns tillgängligt. Säljare och köpare möts på elbörsen, Nord Pool, i en auktion där elpriset bestäms för varje timme kommande dygn. Man har alltså en auktion för timmen mellan kl 00-01, 01-02, 02-03 och så vidare.
Olika kraftslag har olika produktionskostnader
Säljare och köpare lämnar in sina bud till elmarknaden före kl 12.00 för varje timme nästa dag. Säljarna lägger bud på vad de har för produktion och vad de vill sälja den för och köparna lägger bud på hur mycket el de vill köpa och för hur mycket. Olika kraftslag har olika priser utifrån hur dyrt det är att generera (producera) den– rent generellt kan man säga att vindkraft och vattenkraft är billigast, kärnkraft och kraftvärme är dyrare och fossilkraft är dyrast. Det här gäller rörlig kostnad.
Ju högre efterfrågan, desto dyrare produktionsslag
I diagrammet ser vi efterfrågan som ett lodrät lutande streck. Den visar hur många megawatt (MW) det finns behov av den här timmen. Bud på elproduktion av olika slag läggs in utifrån sin rörliga produktionskostnad. De billigare används först och därefter de dyrare. Elpriset sätts utifrån hur mycket det kostar att producera den sista kilowattimmen som behövs för att möta efterfrågan. När strecket för efterfrågan möter den stegvisa kurvan för produktion bildas ett kryss – det är det som kallas priskryss.
Om efterfrågan ökar hamnar strecket längre till höger. För att elen ska räcka till att klara den större efterfrågan behöver man ta till dyrare produktionsslag och elpriset blir högre. Kan man hålla nere efterfrågan blir alltså elpriset lägre. En liten minskning av hur mycket el vi använder kan alltså innebära en ganska stor minskning av elpriset.
Finns inte tillräckligt med bud på produktion – bestämt maxpris
Tänk er en kall vinterdag, många sätter på värmen. Det är mörkt ute och lamporna tänds. Den här dagen är det också vindstilla, så det finns inte så mycket vindproduktion som kan budas in på elmarknaden.
Om man tittar på diagrammet så skulle strecket för efterfrågan hamna långt till höger, elanvändarna vill ha många megawatt. Men den stegvisa kurvan för produktion skulle inte räcka inte ända fram till strecket. Det saknas effekt den här timmen och vi får inget priskryss.
Kommer vi i detta läge sätts priset till ett förutbestämt maxpris (4 000 Euro/MWh). På den avreglerade elmarknaden reagerar kunderna på de höga priserna och drar troligen ner på sin förbrukning. Om det inte räcker förbereder Svenska kraftnät samhället på en eventuell manuell frånkoppling av förbrukning.
Läs mer om Så funkar frånkoppling
Läs mer om Så här fungerar elmarknaden - Energimarknadsinspektionen (ei.se) Öppnas i nytt fönster