Flexibilitet avgörande för framtidens kraftsystem
För att möjliggöra omställningen av världens energisystem och möta hotet från klimatförändringarna kommer samhället behöva mer el. För Sverige kan elbehovet öka mycket kraftigt bland annat som en följd av export av klimatneutrala produkter som bidrar till utsläppsminskningar utomlands. Våra långsiktiga scenarier och marknadsanalyser visar bland annat att flexibilitet i elanvändningen kommer vara avgörande för att klara omställningen.
Svenska kraftnät uppdaterar vartannat år långsiktsscenarier för Nordeuropas energisystem. Scenarierna används för att identifiera framtida utmaningar och behov i det svenska transmissionsnätet för el och utreda möjliga åtgärdsalternativ. Nu publiceras rapporten för vår senaste långsiktiga marknadsanalys, LMA2021. Sedan vi tog fram våra föregående scenarier under 2018 har förväntningarna på Sveriges framtida elbehov ökat kraftigt. I dag talas det om en ny elektrifieringsvåg när energisystemet ska ställas om till noll nettoutsläpp av växthusgaser.
─ Årsmedelbehovet av el för Sverige uppgår i våra fyra scenarier till mellan 175 och 290 TWh för år 2045 vilket kan jämföras med dagens cirka 140 TWh. I scenariot med högst elanvändning antas alltså en fördubbling av Sveriges behov av el, men med tanke på det senaste årets snabba utveckling är det dock inte osannolikt att elanvändningen blir ännu högre, säger Mattias Jonsson enhetschef för Elmarknadsanalys vid Svenska kraftnät.
Olika scenarier
Utvecklingen som scenarierna visar på ställer stora krav på kraftsystemets aktörer och inte minst på Svenska kraftnät. I detta ligger till exempel att förbättra och fördjupa prognos- och scenariosamarbetet, men också möjliggöra för att utbyggnaden av Sveriges elnät ska kunna gå betydligt snabbare än i dag. Om överföringssystemet inte utvecklas för att möta de förändrade produktions- och förbrukningsmönstren så kommer klimat- och energipolitiska mål bli svåra att uppnå och samhällets välfärd och utveckling försämras. För att klara omställningen är det även avgörande att utbyggnaden av produktionskapaciteten går i takt med det ökade behovet av fossilfri el. I scenarierna varieras produktionskapaciteten för olika kraftslag för att skapa en bild av vilka behov olika tänkbara utvecklingsvägar kan medföra. Något som scenarioanalysen tydligt pekar på är hur viktig flexibilitet i elanvändning blir.
─ Våra studier över effekttillräckligheten visar att Sverige får effektbrist i genomsnitt cirka 10 procent av tiden i scenariot med högst elbehov 2045 om ingen flexibilitet i elanvändningen antas. När flexibilitet för industri, elbilar och serverhallar inkluderas ger samma scenario låg risk för effektbrist, i nivå med dagens läge. Sammantaget visar analyserna att Sverige blir helt beroende av flexibel elanvändning och import från grannländer under ansträngda timmar i scenarierna med hög elektrifiering, förklarar Kristin Brunge, projektledare för LMA2021.
Prisbild och flöden
Scenarierna visar på ett annat kraftsystem än vad vi är vana vid i dag. En kraftig elektrifiering leder till bland annat en förändrad prisbild och andra kraftflöden. Elpriserna blir i regel mer volatila och kopplas i ännu större utsträckning till variation i produktion. Kraftsystemet blir mindre förutsägbart och utfallsrummet för möjliga driftfall ökar.
Simuleringsresultaten visar på ett fortsatt stort behov att överföra el i nordsydlig riktning över Snitt 2. För scenarier med kraftigt ökad elanvändning i norra Sverige och stor utbyggnad av havsbaserad vindkraft längs kusterna begränsas dessutom den norrgående handeln över Snitt 1 (upptill 50 procent av tiden) respektive Snitt 4 (upptill 30 procent av tiden) av tillgänglig överföringskapacitet.
─ Nätstudier av hur överföringssystemet behöver utvecklas för att hantera omfattande norrgående handelsvolymer över Snitt 1 och Snitt 4 är något som kommer startas framöver, säger Mattias Jonsson och fortsätter, simuleringsresultaten indikerar även nytta med att öka överföringskapaciteten mellan Sverige och våra grannländer. Analysen är dock mycket övergripande och ytterligare studier behövs för att avgöra eventuella investeringars lönsamhet ur ett bredare samhällsekonomisk perspektiv.