Den här webbplatsen använder kakor

Svenska kraftnät använder kakor (cookies) för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor. Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Hoppa till huvudinnehåll

Lär dig stolparnas ABC

Svenska kraftnät har drygt 50 000 stolpplatser. Stolparna är utformade utifrån förutsättningarna där de ska stå, till exempel om det är skog, åker eller kanske i närheten av bostadsmiljö eller en flygplats. Lär dig de vanligaste typerna, så du kan känna igen dem nästa gång du ser en stolpe.

Har du väl börjat titta på stolpar, kan du inte låta bli att lägga märke till dem. De finns överallt i vårt samhälle och transporterar elen som gör det möjligt för oss att ladda mobilen, tända lampan eller starta maskinerna i fabriken.

Josefin Masreliez

– Svenska kraftnät har drygt 50 000 stolpplatser som vi förvaltar. De är från olika tider av nätbygge och av många olika typer. När vi bygger idag försöker vi att bygga så enhetligt som möjligt för att underlätta tillverkning och byggnation, men också för att minimera antalet olika reservdelar som behövs, säger Josefin Masreliez, kraftledningsingenjör.

Topplinor, isolatorkedjor och dämpare

Alla 400 kV-stolpar är av stål. För 220 kV är även stolpben i trä vanligt. Mellan stolparna går själva ledningen. Tittar man på en ledning ser man att det inte är en lina, utan tre och de kallas faser. Dessa faser kan i sin tur bestå av olika många linor, en till tre, som sitter ihop. Ovanför de tre faserna finns normalt två topplinor.

Johan Bartsch

– Topplinorna tar smällen om åskan slår ner i ledningen och ser till att huvuddelen av felströmmen leds tillbaka till stationen. I topplinan finns även en optofiber för datakommunikation mellan stationer, säger Johan Bartsch, kraftledningsingenjör.

Linorna är fästa vid stolpbenen med isolatorkedjor som säkerställer att elen inte går över till stolpen från ledningen. Idag görs isolatorerna av glas, men på äldre stolpar sitter fortfarande tidigare generationers porslinsisolatorer.

– På linorna kan man även se att det sitter dämpare. De tar bort svängningarna som kan bli när det blåser, som en gitarrsträng som sätts i rörelse, säger Johan.

Mellan linorna sitter distansstänger som håller isär linorna.

Stolpe med delarna utmärkta
B-stolpe med delarna utmärkta

Raklinjestolpe med eller utan stag

Grundkonstruktioner för när man bygger en ledning rakt fram är raklinjestolparna A-stolpe och B-stolpe.

A- och B-stolpe
Till vänster: A-stolpe. Till höger: B-stolpe.

– A-stolparna har stag som hjälper till att hålla den på plats. B-stolpen har inga stag, utan kraftigare ben och fundament. Man kan förenklat säga att vi väljer A-stolpar för skogsmark och B-stolpar när vi drar ledningen på en åker eller vid speciella markförhållanden. I och med att B-stolpen ska klara att hålla uppe lasten på egen hand behöver den vara av en kraftigare konstruktion. En B-stolpe väger nästan dubbelt så mycket som en A-stolpe, berättar Johan.

Vinkelstolpar

Det finns olika stolpar för om man ska bygga rakt fram, raklinjestolpar, och om man ska byta riktning på ledningen, vinkelstolpar.

– Vinkelstolpen har en grövre konstruktion för att klara att ta upp krafter i sidled. Idag används fler vinkelstolpar än när man byggde de första ledningarna. Idag har vi mer i vår omgivning att ta hänsyn till, säger Josefin.

Julgransstolpar som bygger på höjden

Ibland är det bättre att bygga ledningar på höjden istället för på bredden och då används julgransstolpar. Där sitter linorna vertikalt, till skillnad mot A- och B-stolparna där linorna sitter horisontellt. Vill man slänga sig med fackspråk pratar man om horisontalplacerade och vertikalplacerade faser.

– Julgransstolpar är betydligt högre än traditionella A- och B-stolpar, då faserna i julgransstolparna sitter ovanför varandra istället för bredvid varandra. Det finns för-och nackdelar med de flesta stolptyper. När vi bygger nya ledningar behöver man titta på varje enskild stolpplats för att hitta en optimal stolptyp säger Josefin.

Julgransstolpe.
Julgransstolpe. 

Ändstolpe

Ändstolpe

En ledning börjar och slutar med en ändstolpe. Ändstolpen är gränssnittet mot stationen. Stolpens funktion är att den ska kunna ta upp krafterna från ledningssidan, som är betydligt större än de krafter som kommer från stationssidan. I praktiken klarar en ändstolpe av att stå med linor enbart åt ett håll.

Högt och lågt

Standard vid stolpplacering är att avståndet mellan stolparna är 330 meter. Stolphöjden ligger på 20-100 meter för nya 400 kV ledningar. Men höjd och avstånd anpassas där det behövs. Mycket enkelt sammanfattat används högre stolpar om det är längre avstånd mellan dem.

– Det måste vara ett tillräckligt avstånd mellan lina och mark. Linorna blir längre vid högre temperaturer och det måste vi också ta höjd för, säger Johan.

De högsta stolparna ligger runt 100 meter och ett exempel är korsningstornen, strax söder om Enköping, som lyfter linorna högt över en sjöfartsled i Mälaren så fartyg kan passera under.

Korsningstorn
Korsningstorn vid Mälaren.

Men det är inte alltid man vill ha höga stolpar. Vid flygplatser till exempel är det tvärtom viktigt att bygga så lågt som möjligt.

Livslängd upp till 100 år

Stolparna konstrueras i familjer som omfattar raklinjesstolpe, vinkelstolpe och ändstolpe.

– Svenska kraftnäts transmissionsnät består till största delen av 400 kV-ledningar. Men just nu tittar vi på en ny stolpfamilj för att ersätta våra gamla 220 kV-stolpar i trä som går mot slutet av sin livslängd. När vi tar fram en ny serie är det viktigt att serien är så enkel som möjligt att tillverka och bygga med och även optimerad för de förutsättningar som den är tänkt att användas till, säger Josefin.

När stolparna väl är byggda står de i många år. Livslängden är upp till 100 år och underhållet består till största delen av regelbundna inspektioner.

Designstolpe

Det här var de allra vanligaste stolptyperna och komponenterna. Sedan finns det H-stolpar och T-, M- och S-stolpar. För att inte tala om de specialdesignade stolparna, som exempelvis Yggdrasil som står vid Norrortsleden. Nu kanske du kommer se på stolpar på ett annat sätt framöver när du ser dem ute i samhället och naturen.

Bilden på den specialdesignade stolpen är tagen av Lars Hamrebjörk.