Hoppa till huvudinnehåll

Den här webbplatsen använder kakor

Svenska kraftnät använder kakor (cookies) för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor. Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Milda vintrar innebär mer is och blötsnö på ledningarna

Is på ledningarna kan bildas när temperaturen är runt nollan och det är lite fuktigt i luften. Nu tar Svenska kraftnät fram nya kartor som visar hur is och vind påverkar våra ledningar. Underhållet av ledningarna behöver anpassas då vintrarna på vissa håll blir allt mildare.

- Vi tar fram så kallade is- och vindlastkartor, det vill säga kartor som visar vilken mängd is och vind som ledningarna ska anpassas för i olika områden i landet. Anledningen till att vi gör nya kartor är att vi vill använda oss av en metod som baseras på väderdata eftersom det kommer bli varmare vintertid i och med att klimatet förändras. Vi måste anpassa våra stolpar och ledningar så att de är fortsatt säkra, säger Lillemor Carlshem, expert på kraftledningsteknik på Svenska kraftnät.

Isbildning på grund av temperaturskillnader och fuktig luft

Mycket is och tung snö kan göra så stolparna inte klarar att hålla uppe ledningarna. Enkelt uttryckt kan man säga att de väderförhållanden som orsakar blötsnö och is på ledningarna blir vanligare i de norra delarna av Sverige. Den torra snö som vi oftast får i norr kommer istället som blötsnö. Is på ledningarna bildas när temperaturen är runt nollan och det är lite fuktigt i luften. Oftast sker detta i början och slutet av vintern.

– Det är främst norr om Dalälven och i fjällkedjorna som vi har denna typ av problem. I Norrland har vi ledningar på hög höjd, det finns ledningar på 600-700 meter över havet. Men redan på 200 meters höjd kan det förekomma kraftig isbildning på grund av temperaturskillnader och fuktig luft. Det är samma fenomen som kan drabba flygplan vintertid vid start och landning, berättar Lillemor Carlshem.

Lång livslängd kräver tidig planering

Svenska kraftnäts högspänningsledningar byggs med breda ledningsgator, vilket innebär att det blåser mer kring ledningarna och risken för fuktig luft minskar. Vi har inte haft många haverier på grund av is på ledningar.

- Vi har varit förskonade. Våra ledningar har dock lång livslängd. Det vi planerar idag ska stå i mer än 80 år och under den tiden kommer klimatet att förändras. Vi ser ju hur förutsättningarna för ledningarna har förändrats sedan de byggdes, säger Lillemor Carlshem.

Svenska kraftnät tar därför fram nya värden som kommer ligga till grund för hur ledningar byggs framöver. I arbetet ingår att även gå över till den beräkningsmetod som används i Europa för luftledningsstandarden.

Stor mängd data ger nya extremvärden

– Jag blir imponerad när jag ser vad dåtidens ingenjörer tog fram med den teknik som de hade då. De var mycket ute på plats och kontrollerade – de hade bland annat rallare anställda som skidade ut i terrängen, berättar Lillemor Carlshem

Arbetet som görs nu sker på kontoret och innebär hantering av en stor mängd data.

- Vi använder geografiska data samt väderdata från bland annat SMHI och matchar mot de haverier som berott på is. Vid observationerna tar vi fasta på var i terrängen som haverierna ägde rum. Dessa data används sedan till att få fram extremvärden i en meteorologisk datorsimulering, säger Lillemor.

De nya is- och vindlastkartorna planeras vara klara nästa höst.

Proaktiv avisning

Stolpar i snölandskapNär ledningarna ändå blir nedisade – vad gör man då? Per Gustafsson, underhållsingenjör i Sundsvall, berättar att han har ett webbgränssnitt mot SMHI.

– I den ser jag med hjälp av färgskalor var det finns stor risk för kraftig isbildning. Då kontaktar jag vår entreprenör som får åka ut och flygbesikta och titta till ledningarna, säger Per Gustafsson.

Nu har vi ju många mil ledningar. Men med många års erfarenhet av var det historiskt uppträder istillväxt kan Per dirigera entreprenören till rätt ställen.

– Faslinorna är lite varma, så det är oftast topplinorna som är nedisade. Det är bra att vara proaktiv och åka ut och ta bort isen, så inte topplinorna tyngs ner och lägger sig mellan faserna och orsakar jordfel, säger Per Gustafsson.

För att få bort isen används ofta en isolerad lina som slängs över topplinan och sedan dras isen bort.

 

Svenska kraftnät anpassar beräkningsmetoden vid dimensionering av stolpar för att kunna få med extremvärden. Det innebär att vi går från vår svenska beräkningsmetod (nationella tillägget) i SS-EN 50341-2-18 som är en erfarenhetsmässig beräkningsmetod (deterministisk), till Europastandardens metod i EN 50341-1 som baseras på mätdata som vi har tillgång till idag (probabilistisk). Det möjliggör att ändra dimensioneringslaster vid framtida klimatförändringar.