Ökat effektuttag genom nya lösningar i befintligt nät
Samhällets behov av el ökar snabbt samtidigt som det tar tid att få ny elproduktion och nya kraftledningar på plats. Men det går att trimma det befintliga nätet och på så vis få ut lite mer effekt från det. Svenska kraftnät vidtar flera olika åtgärder som inte kräver någon lång tillstånds- eller nybyggnadsprocess.
Ett exempel är den högtemperaturlina som nu dras mellan transformatorstationerna Valbo utanför Gävle och Untra i Tierp. I starkt växande Uppsala och Västerås finns en stor efterfrågan på el. Den befintliga transmissionsnätsledningen på 220 kV mellan Valbo och Untra har pekats ut som en flaskhals i kraftnätet. Svenska kraftnät såg att en högtemperaturlina, som klarar betydligt högre ström än en konventionell lina, skulle vara en bra lösning på kort sikt för att möjliggöra ett ökat effektuttag i området.
– En högtemperaturlina är en enkel lösning i väntan på att en ny ledning ska vara på plats, säger Annelie Vernersson, projektledare på Svenska kraftnät för projekt Valbo-Untra.
Intensiv byggfas
Det är första gången denna teknik används i det svenska transmissionsnätet. Just nu befinner sig projektet i en intensiv byggfas. Den gamla 220 kV-ledningens stolpar och fundament används, men den gamla ledningen tas bort och ersätts av den nya högtemperaturlinan. Det kanske låter enkelt, men kräver särskilt tekniskt kunnande, berättar Annelie Vernersson:
– Ett sådant här projekt kräver personal med särskild spetskompetens. Längs vägen har också en del oväntade utmaningar uppstått, utmaningar som vi klarat med Svenska kraftnäts och entreprenörens samlade styrka. Vi håller tidsplanen som planerat och det är jag stolt över.
Färdig september 2022
Att högtemperaturlinor inte använts tidigare i det svenska kraftnätet beror på att det historiskt funnits nackdelar med tekniken. Högtemperaturlinorna har varit dyrare, inneburit högre energiförluster och haft sämre hållbarhet än vanliga luftledningskablar. En förstudie som Svenska kraftnät slutförde 2019 visade dock att de negativa effekterna inte alls är så långtgående som tidigare bedömts.
Högtemperaturlinan ses därför som en möjlighet att lösa överföringsproblemen i området, i väntan på ytterligare anpassningar av transmissionsnätet i hela Mälardalen med omnejd.
Den nya högtemperaturlinan beräknas kunna möta efterfrågan om ökat uttag på 100 MW i Uppsala respektive Västerås, när den står klar i september 2022.
Mer effekt från kraftledningen när det är kallt
Detta är inte det enda exemplet på hur Svenska kraftnät genomför olika typer av trimningsåtgärder arbetar med att maximera effektuttaget ur det befintliga nätet. Verket arbetar också med så kallad dynamisk mätning. Det handlar om att anpassa effektuttaget efter utomhustemperaturen. En kall dag har kraftledningar högre kapacitet än när det är varmt, och då kan man med dynamisk mätning ta ut mer. Det är en lösning som bland annat tillämpas i Skåne, där elbehovet är stort och det kommer att ta tid innan mer omfattande investeringar blir klara och ger effekt.
Byte av utrustning i ställverk, och byte av ledningar från 220 kV till 400 kV i befintliga kraftledningsgator är andra exempel på åtgärder som genomförs på olika håll. På sikt är det dock ny kraftproduktion och nya kraftledningar som ska komplettera dagens nät och lösa de mycket stora framtida behoven av el.