Hoppa till huvudinnehåll

Den här webbplatsen använder kakor

Svenska kraftnät använder kakor (cookies) för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor. Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Kommande vinters import av el i nivå med årets

Totalt sett är Sverige en stor nettoexportör av el. Men vid perioder, inte minst när det är mycket kallt räcker inte den inhemska elproduktionen. Inför kommande vinter, 2021/2022, bedömer Svenska kraftnät att Sverige får ett underskott på 1 600 MW under den timme med högst elförbrukning, vilket måste täckas med import.

Det visar Kraftbalansrapporten, som är en årlig återkommande rapport från Svenska kraftnät. Centralt för rapporten är att bedöma över- eller underskott av el i Sverige när förbrukningen är som högst.

Rapporten innehåller också en beräkning i vilken utsträckning import kan matcha det svenska underskottet, alltså om det finns tillräckligt med el att importera. Resultat av beräkningen visar för kommande vinter en genomsnittlig förväntad effektbrist på långt under en timme.

Jämfört med föregående års prognos för vintern 2020/2021 är kommande vinters importberoende jämförbar. En liten förbättring kan dock skönjas, vilket beror på utbyggd vindkraft under 2021.

– Om vi ser till installerad effekt, alltså hur mycket el som ny vindkraft kan producera om tillgängligheten skulle vara lika hög som planerbar produktion, skulle importbehovet vara avsevärt lägre, säger Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör, Svenska kraftnät.

Under innevarande år bedömer Svenska kraftnät att ny installerad vindkraft ökar med 2 900 MW. Historisk data visar på låg tillgänglighet under perioder med sträng kyla, alltså när förbrukningen är som högst. Men när topplasttimmen inträffade den 12 februari i år producerade vindkraften 66 procent av sin installerade effekt, eller 6 600 MW.

Andelen väderberoende elproduktion ökar i Sverige och i våra grannländer. En större andel vindkraft i energimixen kan leda till att flera länder har ont om effekt samtidigt, när vindförhållandena är dåliga över ett stort geografiskt område som Norden, vilket kan försvåra importmöjligheterna.

– För att minska risken för effektbrist, alltså när inte tillräckligt med el finns vid en viss tidpunkt, är det önskvärt att vi får en utbyggnad av planerbar elproduktion samt ökad användarflexibilitet, som skulle kunna minska effekttoppen under topplasttimmen, säger Lotta Medelius-Bredhe.

Svenska kraftnät har utifrån sitt uppdrag under det senaste året beslutat om historiskt stora investeringar i nya och upprustande ledningar och stationer, utlandsförbindelser, utveckling av flexibilitetsmarknader, nya stödtjänster, med mera. Men ansvaret att det finns tillräcklig med elproduktion ligger däremot på marknaden.

Nytt för årets rapport är en bedömning om driftsäkerheten för kommande sommar, eftersom elproducenternas revisionsperioder samt underhåll i elnätet kan innebära utmaningar för kraftsystemet. Förra sommaren vidtog Svenska kraftnät en rad extra åtgärder för att förbättra stabiliteten i systemet. Under året har flera investeringar genomförts vilket gör att liknande åtgärder inte behöver vidtas denna sommar.

Kraftbalansrapporten 2021 finns på svk.se under Rapport och remissvar