Hoppa till huvudinnehåll

Den här webbplatsen använder kakor

Svenska kraftnät använder kakor (cookies) för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor. Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Röjare i arbete med att fälla sly

Skogligt underhåll en förutsättning för kraftledningsnätet

Svenska kraftnät förvaltar i runda slängar 16 000 kilometer kraftledningsgator. De löper till allra största delen genom växande skog som med jämna mellanrum behöver röjas för att inte äventyra driftsäkerheten i ledningsnätet. Följ med Andreas Grändborn, specialist inom skogligt underhåll, ut på fältbesök.

Andreas GrändbornAndreas har sin bas på Svenska kraftnäts kontor i Sundsvall och i hemmet i Söderhamn, men han bevakar hela Sverige. Yrkestiteln är skogsmästare och rollbeteckningen hos verket är skoglig specialist. Han är en av fyra inom Svenska kraftnät som arbetar med de skogliga underhållet runt kraftledningarna – i hans fall i det lite längre, strategiska perspektivet.

Det praktiska arbetet med att röja sly och fälla träd utförs av upphandlade leverantörer. Andreas Grändborns roll är att planera, budgetera och följa upp verksamheten. Men han vill också hinna vara med ute i skogen, från Norrbotten i norr till Skåne i söder. Då är det bra att bo och arbeta geografiskt någorlunda mitt i Sverige. Ungefär en gång i veckan lämnar han skrivbordsjobb för besök i fält.

Skogligt underhåll i cykler på åtta år

Nu sitter vi i bilen på väg uppströms längs Indalsälvens vackra dalgång till en ledningsgata någon timmes resväg nordväst om Sundsvall. Här möter oss fem skogsröjare, alla polacker, från den entreprenör som Svenska kraftnät har avtal med. De röjer sly i den breda gatan under två 400 kV kraftledningar. Mest är det halvannan meter höga försommargröna björkar som faller för de energiskt surrande röjsågarna. Röjningsarbetet är varmt och slitigt, och Andreas Grändborn kallar de flitiga röjarna för hjältar.

Röjare i arbete med att fälla sly

– Vi röjer i intervaller om åtta år i normalfallet, men det kan vi förlänga eller förkorta beroende på omständigheterna. Det vi ser här är år 1, då röjer vi så att vi bara sparar lågväxande buskar. Patrullstigen under kraftledningen röjer vi helt och hållet. Det är ett arbetsområde som ska hållas rent, säger han.

År 2 synar man träden som står längs kanten på ledningsgatan för att identifiera vilka som skulle kunna tänkas bli så höga under de kommande åtta åren att de utgör en risk. De får exempelvis inte bli så höga att de kan falla över kraftledningen vid en storm.

År 3 får skogsägaren svara på om han eller hon vill ha de träd som identifierats för att fällas, eller om Svenska kraftnät ska köpa virket. Därefter sker avverkning, ny besiktning av vegetationen och ny röjning av de högsta träden. Efter åtta år börjar schemat om.

Laserteknik som hjälpmedel

Mätinstrument för skogligt underhållAndreas Grändborn visar det enkla handhållna verktyg han använder för att beräkna trädens höjd i förhållande till kraftledningen. Svenska kraftnät använder också laserteknik som hjälpmedel för att hålla koll på vegetationen i kraftledningsgatorna. Stora delar av ledningsnätet laserskannas via helikopter varje år för att upptäcka vegetation som vuxit sig för nära anläggningarna och som därmed kan bli skadlig för kraftledningarna. Data från laserskanningen omvandlas till ett ”hälsoindex” som ligger till grund för planeringen av det skogliga underhållet. 

Men det finns också vegetation som är extra nyttig – kanske inte för själva kraftledningen men väl för den biologiska mångfalden. De röjda kraftledningsgatorna påminner om forna dagars hagmark och slåtterängar, idag undanträngda av storskaligt jord- och skogsbruk. Just där vi står nu är det kuperat, stenigt och sandigt, och utöver björkslyet som faller för röjsågarna växer här mest ljung. Men på mellan 1100 och 1200 platser med ledningsgator anpassar Svenska kraftnät sitt underhåll, för att främja hotade växt- och djurarter som trivs i det öppna landskapet. Andreas Grändborn håller koll på dessa områden i det underhållssystem som han och hans kollegor har som verktyg.

– Jag är också med till viss del när mark ska lösas in i samband med byggprojekt, och ibland är jag med som bollplank vid samråd. Men det är projektledarna som har kontakten med markägarna där, säger han.

Arbetet i skogen följer ett årshjul. Det är hektiska somrar, ibland torra och med risk för skogsbränder. Det är höstar då man samsas med älgjakten, vinterns viloperiod och vår med tjälskador på vägarna, ny grönska och ny växtsäsong. Så rullar det på, oavsett krig och pandemier som växande träd inte bryr sig om.

Utan skogligt underhåll skulle det bli strömavbrott

Vad är då det bästa med att arbeta som skoglig specialist hos Svenska kraftnät?

– Friheten! Jag får se så mycket – hela Sverige är så vackert, från norr till söder. Men framförallt att arbetet gör skillnad. Om det kommer vegetation för nära våra ledningar så blir det strömavbrott. Gör vi inte vårt jobb så blir det svart, säger Andreas.

Andreas Grändborn