Hoppa till huvudinnehåll

Den här webbplatsen använder kakor

Svenska kraftnät använder kakor (cookies) för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor. Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Stora prisskillnader bakom rekordhöga kapacitetsavgifter 2021

Under förra året uppgick inflödet av kapacitetsavgifter till 21,5 miljarder kronor. Orsaken var rekordstora prisskillnader på el inom landet men även mellan Sverige och grannländerna. Men på sikt återbetalas dessa pengar i form av investeringar i transmissionsnätet och lägre eltariffer.

Peter WigertEnligt Peter Wigert, finansdirektör, Svenska kraftnät, har nästan åtta miljarder av förra årets kapacitetsavgifter gått till investeringar i transmissionsnätet. Ytterligare knappt två miljarder har gått till utgifter som ökar eller upprätthåller överföringskapaciteten mellan elområden som annars skulle betalas via nättariffen.

- Kvar av 2021 års kapacitetsavgifter är cirka tolv miljarder kronor som är en skuld till nätkunderna, säger Peter Wigert.

Hur denna skuld får användas regleras av EU:s elmarknadsförordning. Svenska kraftnäts mål är att maximera användningen till nytta för kunderna. Det kan därför bli aktuellt att justera ned nättariffen. Men det kräver i sin tur godkännande från Energimarknadsinspektionen.

Graf som visar summan av erhållna kapacitetsavgifter åren 2011-2021, interna är avgifter som uppkommer mellan elområden inom Sverger, externa är de som uppkommer mellan svenska elområden och utländska. 2021: 21507694 (interna: 17287869, externa: 4219825), 2020: 81717032 (interna: 5299749, externa: 2871283), 2019: 2257150 (interna: 792009, externa: 1465141), 2018: 1621472 (interna: 829724, externa: 791748), 2017: 1306140 (interna: 571718, externa: 734423), 2016: 1094717 (interna: 270806, externa: 823911), 2015: 2067960 (interna: 705281, externa: 1362679), 2014: 1171539 (interna: 211432, externa: 960107), 2013: 700458 (interna: 277145, externa: 423313), 2012: 1753998 (interna: 858212, externa: 895786), 2011: 771138 (interna: 266985, externa: 504153).
Bilden visar summan av erhållna kapacitetsavgifter åren 2011-2021, interna är avgifter som uppkommer mellan elområden inom Sverige, externa är de som
uppkommer mellan svenska elområden och utländska.

Men vad är kapacitetsavgifter?

Den gemensamma europeiska elmarknaden är indelad i elområden. Många elområden utgörs av hela länder, andra som Sverige är indelad i flera (i Sveriges fall fyra) elområden. Indelning i elområden är ett sätt att hantera de fysiska begränsningar som finns i transmissionsnätet, alltså hur mycket el som kan distribueras utan att äventyra driftsäkerheten.

Mellan de olika elområdena kan det uppstå prisskillnader på el. Elpriset i varje elområde bestäms av utbud och efterfrågan på elmarknaderna. När elområden har olika elpris beror det på att marknadens efterfrågan på att överföra el mellan elområdena överstiger den tillgängliga överföringskapaciteten i nätet.

Kapacitetsavgiften uppstår på grund av prisskillnader mellan elområden, enligt formeln prisskillnaden gånger volymen el är lika med kapacitetsavgift för varje timme.

En mer detaljerad förklaring, bakgrund och syfte till kapacitetsavgifter finns att läsa här Om kapacitetsavgifter | Svenska kraftnät (svk.se)

Av figuren – som visar inflödet av kapacitetsavgifter under 2021 – framgår det att det är mellan elområde två och tre (SE2 och SE3) som störst del av avgifterna uppstår, näst störst mellan elområde tre och fyra (SE3 och SE3).

Pajdiagram som visar inflödet gräns/snitt av kapacitetsavgifter under 2021 i tkr. SE1-SE2: 13572, SE2-SE3: 12636342, SE3-SE4: 4637955, NO4-SE2: 38866,  NO3-SE2: 52496, NO4-SE1: 110095, SE4-LT: 289190, SE4-PL: 304299, DK2-SE4: 327774, FI-SE3: 390337, DK1-SE3: 414865, NO1-SE3: 431864, FI-SE1: 1860039.

Att det är så ligger i linje med det dominerande nord-sydliga elflödet i Sverige. I norra delen av landet finns ett stort överskott av elproduktion från vatten- och vindkraften, medan det i södra Sverige finns ett underskott av elproduktion.

Mattias JonssonSedan Sverige delades in i fyra elområden 2011 är det under de senaste åren som kapacitetsavgifterna har stigit kraftigt. Mattias Jonsson, enhetschef Elmarknadsanalys, Svenska kraftnät, ser två huvudförklaringar.

- Under den här perioden har investeringar i ny elproduktion – framför allt vindkraft – ökat stadigt i norra halvan av Sverige. Samtidigt har elproduktion i södra halvan lagts ner. Resultatet har blivit att alltmer el flödar från norr till söder, säger han.

Lite förenklat förklarar Mattias Jonsson det som att i södra Sverige har bristen på el gjort att priserna har gått upp. Omvänt har den rikliga tillgången på el i norra Sverige gjort att priserna har kunnat hållas låga. Därmed har elprisskillnader mellan norr och söder vidgats.

Men detta i sig förklarar inte de mycket stora kapacitetsavgifterna under 2021, säger Mattias Jonsson. Det gör utvecklingen i Europa.

- Sedan hösten 2021 har höga priser på kontinenten ökat priserna i södra Sverige, vilket ökat prisskillnaden inom landet. Huvudförklaringen till de höga elpriserna på kontinenten är stigande priser på kol, gas, olja och utsläppsrätter.

Läs mer här om orsaker till de växande prisskillnader 

Investeringar i transmissionsnätet

Hur Svenska kraftnät får använda kapacitetsavgifterna bestäms av EU:s elmarknadsförordning. Enligt den får avgiften täcka investeringar, mothandel, underhåll, reparationer och energiförluster i syfte att upprätthålla överföringskapaciteten mellan elområden samt för att reducera transmissionsnätstariffen.

Svenska kraftnät gör åtgärder som både på kort och lång sikt ökar tillgänglig handelskapacitet med bevarande av systemstabilitet. Bland de kortsiktiga åtgärderna kan nämnas byte av begränsande apparater, att systemvärn projekteras och att en ny modell för handel introduceras.

På lång sikt, under perioden 2022-2031, har Svenska kraftnät beslutat om eller planerar för mycket stora och omfattande investeringar i transmissionsnätet till en nivå på mellan 4 och 12 miljarder kronor per år eller totalt till cirka 100 miljarder.

Investeringarna i transmissionsnätet är en kombination av ny- och reinvesteringar. Det innebär dels att cirka 800 km nya ledningar och cirka 25 nya stationer byggs, dels att 1 700 km ledningar och cirka 45 stationer förnyas. Läs mer i Svenska kraftnäts systemutvecklingsplan.

- Dessa investeringar bedömer vi bidrar till ökad överföringsförmåga, vilket i sin tur minskar kapacitetsavgifterna, säger Mattias Jonsson.