Hoppa till huvudinnehåll

Den här webbplatsen använder kakor

Svenska kraftnät använder kakor (cookies) för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor. Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Saknas det bud på reglerkraftmarknaden blir det väldigt dyrt att vara i obalans

Svenska kraftnät balanserar elsystemet i realtid. För att göra detta behövs tillgång på reglerbud från de balansansvariga. Saknas det bud kan det bli väldigt dyrt för de som orsakar obalanserna.

Vintern är här och temperaturen sjunker fortsatt under kommande dagar. Elförbrukningen kommer därmed successivt att öka, samtidigt som väderprognosen är relativt vindfattig och delar av kärnkraften är otillgänglig.

Förbrukningen når i nuläget drygt 21 000 MW under topplasttimmar, vilket fortfarande är en bra bit under förväntad högsta förbrukning (förra vintern omkring 25600 MW). Även om det inte råder finns en risk för effektbrist kan ett begränsat utbud periodvis leda till höga priser på elmarknaden.

Bakgrund

På spotmarknaden, dagen före-handeln på elbörsen, möts säljare och köpare av el. De balansansvariga planerar och handlar sig i balans utifrån sin prognosticerade förbrukning för kommande dygn. För att den producerade elen ska täcka efterfrågan är det viktigt att all tillgänglig produktion budas in, och att produktions- och förbrukningsprognoser stämmer så bra som möjligt med verkligheten.

Men prognoserna stämmer sällan helt, och avvikelserna behöver hanteras på efterföljande marknader. Även på reglerkraftmarknaden som används för att hantera obalanser under leveranstimmen är det viktigt att ha en god tillgång på bud för att undvika höga kostnader för balanseringen.

Balansering i Sverige och Norden

Det nordiska elsystemet balanseras av systemoperatörerna (TSO:erna) i Norden. Balanseringen sker baserat på frekvensen, som ska ligga nära 50 Hz vid normaldrift. Eftersom frekvensen är densamma i hela det nordiska synkrona systemet, så påverkar en obalans eller störning i ett elområde hela Norden.  

Balanseringen sker genom aktiveringar av upp- och nedregleringsbud på den gemensamma nordiska reglerkraftmarknaden. Alla bud i Norden är därmed tillgängliga för att hantera samtliga obalanser, så länge tillräcklig överföringskapacitet finns.

Även reglerpriset (balansenergipriset) sätts nordiskt, så trots att vi har varit i balans i Sverige så kan vi få ett uppregleringpris eller nedregleringspris om det har funnits behov i något av de andra länderna och så länge det inte funnits flaskhalsar i balanseringen.

Reglerkraftmarknaden

Sverige och Norden balanseras främst med mFRR på reglerkraftmarknaden (sett till mängden aktiverade energi). Mängden bud som Svenska kraftnät får in av våra balansansvariga varierar timme för timme och likaså priset.

Volymerna varierar även under året, men under 2022 har vi fått in ca 1400 MW/timme i uppregleringsbud i medeltal. Detta är en minskning från tidigare år, då budvolymerna låg på över 2000 MW/timme över året. I grafen syns att volymerna var relativt höga fram till våren 2020 och har sedan dess successivt minskat.

Graf: Budvolymer för uppreglering åren 2018-2022.
Budvolymer för uppreglering åren 2018-2022.

De svenska uppregleringsbuden består till 95% av vattenkraft, vilket gör att reglerkraftmarknaden är extra känslig för förändringar i vattenproduktionen.

Just denna tid på året är det isläggning på våra älvar och då minskar produktionen kraftigt, särskilt i norra Sverige där vi har våra största älvar. I och med detta minskar även reglerbuden från dessa områden och det syns tydligt i grafen som följer hur uppregleringsvolymerna minskar från cirka 2000 MW/timme till ibland bara 100 MW i någon timme.

Detta är naturligtvis sällan tillräckligt för att balansera Sverige, men då finns som sagt bud i övriga Norden att tillgå.

Graf: Uppregleringsvolymerna i Sverige under isläggningen minskar kraftigt.
Uppregleringsvolymerna i Sverige under isläggningen minskar kraftigt.

Trots att vi har en nordisk reglerkraftmarknad, så är det viktigt att det finns resurser i rätt land och elområde. När det inte finns överföringskapacitet kvar i realtid, uppstår flaskhalsar och buden bakom flaskhalsen är då inte tillgängliga för att hantera obalanser i angränsande elområden eftersom en aktivering orsakar överlaster på ledningarna. Har vi exempelvis för få bud i södra Sverige, som ofta blir isolerat och bildar ett eget prisområde, kan det bli svårt att balansera elsystemet.

Något som oftast glöms bort är att det också finns behov av nedregleringsbud, även på vintern. Behovet är störst när det blåser mycket och speciellt under låglasttimmar eller när det blir varmare än prognostiserat. Den största delen av alla nedregleringsbud kommer från vattenkraften, men andelen bud vindkraft har ökat och uppgår i år till cirka 14% av buden (jämfört med 6% år 2018).

Obalanspriser på vintern

Nu när kylan kommer och isläggningen är igång, stiger spotpriserna i hela Sverige. Minskad produktion i norra Sverige gör att även SE1 och SE2 får priser på lika höga nivåer som södra Sverige. 

Även reglerkraftmarknaden påverkas genom att det finns mindre volymer kvar efter dagen före-marknaden och budpriserna ligger på en högre nivå.

Detta gör att även en mindre obalans kan orsaka höga reglerpriser eftersom det finns så få bud. Om alla bud behöver aktiveras kommer priset röra sig snabbt upp mot 10 000 euro/MWh som är det nya maxpriset på reglerkraftmarknaden sedan 1 november 2022. Skulle inte buden räcka för att täcka obalansen, så aktiveras effektreserven. Då blir obalanspriset omedelbart 10 000 euro/MWh (oavsett vad reglerpriset är) och det blir väldigt kostsamt för balansansvariga att ligga i obalans.

Kvarstår effektbristen, så aktiveras störningsreserven, men den påverkar varken reglerpris eller obalanspris. En sista åtgärd för balanseringen är manuell frånkoppling av last, vilket leder till ett planerat strömavbrott, men det har ingen påverkan på varken reglerpris eller obalanspris.

För att undvika extrema priser i vinter behöver vi alltså få in fler bud, som dämpar effekten av höga reglerpriser, samt minskar behovet för en aktivering av effektreserven.

Ni minns kanske förra årets isläggningsperiod då det gamla maxpriset på 5000 euro/MWh nåddes i ett par timmar den 26 november. Vid detta tillfälle aktiverades inte effektreserven, utan maxpriset nåddes ändå utifrån högst avropade marknadsbud. Grafen visar reglerpriserna de senaste veckorna och det högsta priset hittills nåddes i SE4 på 739,52 euro/MWh den 5 december.

Graf: Reglerpriserna har gått upp de senaste veckorna i takt med en mer ansträngd situation på elmarknaden.
Reglerpriserna har gått upp de senaste veckorna i takt med en mer ansträngd situation på elmarknaden.

Det behövs bud på alla marknader

Det är otroligt viktigt att all tillgänglig effekt budas in på marknaderna och givetvis så mycket som möjligt på dagen före-marknaden (spot) för att i god tid säkerställa att efterfrågan på el kan mötas. Är det dessutom möjligt att vara flexibel är det också viktigt att buda in denna flexibilitet på balansmarknaderna.

Det finns numer en sida på webben som beskriver det teoretiska utbudet på varje reservmarknad, så kallad förkvalificerad volym.

I verkligheten varierar utbudet mycket timme för timme och motsvarar över tid ungefär 20% av förkvalificerad volym.   

Ett ökat utbud av reserver garanterar ett leveranssäkert elsystem och minskar risken att obalanserna orsakar extrema kostnader.